<p>Syftet med vår studie har varit att undersöka idrottslärares inställningar till, och uppfattningar om, situationer som kan uppstå i mötet mellan religion och idrottsundervisning. För att komma åt vårt syfte samt skapa oss en bild av verkligheten använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med idrottslärare. Intervjuerna har sedan analyserats och på så vis har vi fått fram det vi anser vara lärarnas uppfattningar och inställningar inom vårt område. Resultatet visade att lärarna inte anser att religion påverkar idrottsundervisningen nämnvärt även om deltagandet till viss del tycks påverkas. Överlag verkar religion ha mindre påverkan på idrottsundervisningen än vad vi inledningsvis, och utifrån vår teoretiska bakgrund, trodde.</p>

Syftet med vår studie har varit att undersöka idrottslärares inställningar till, och uppfattningar om, situationer som kan uppstå i mötet mellan religion och idrottsundervisning. För att komma åt vårt syfte samt skapa oss en bild av verkligheten använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med idrottslärare. Intervjuerna har sedan analyserats och på så vis har vi fått fram det vi anser vara lärarnas uppfattningar och inställningar inom vårt område. Resultatet visade att lärarna inte anser att religion påverkar idrottsundervisningen nämnvärt även om deltagandet till viss del tycks påverkas. Överlag verkar religion ha mindre påverkan på idrottsundervisningen än vad vi inledningsvis, och utifrån vår teoretiska bakgrund, trodde.

Studien undersöker hur utrikes födda män lyckats finna ett arbete och deras intryck av den svenska arbetsmarknaden. Studien frågar sig hur de sökt och funnit sina jobb, vad deras intryck är av de tjänstemän de mött, vilka förbättringar de kan tänka sig utifrån deras egna erfarenheter samt hur de ser på framtiden. Empirin består av fyra intervjuer med fyra olika män från Asien och Mellanöstern. Resultaten visar att informell rekrytering spelat stor roll, men att ingen av de högskoleutbildade informanterna lyckats få ett tillfredsställande arbete inom sitt utbildningsområde. Deras strategi för att få ett bättre arbete är att vidareutbilda sig i Sverige.

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska rådande jämställdhetspolitiska arbete på regeringsnivå för att presentera en översiktlig bild över dess problematiker och förtjänster. Studien har haft ett särskilt fokus på det jämställdhetspolitiska arbetets inkluderande och exkluderande konsekvenser. Studien bygger på en kvalitativ textanalys samt en mindre kvantitativ undersökning av två regeringsskrivelser som presenterar genomförda och planerade jämställdhetspolitiska åtgärder mellan åren 2007-2014. Jag har i huvudsak utgått ifrån ett intersektionalitetsteoretiskt perspektiv för att undersöka materialets användning av kategorin kön. Utöver detta har jag identifierat tre framträdande mönster i materialet; en diskrepans mellan problemformuleringar och problemlösningar, att män som grupp generellt är osynliga i materialet, samt att mäns våld mot kvinnor ofta artikuleras i termer av hedersrelaterat våld och förtryck. Den intersektionella delen av studien visar att jämställdhetspolitiken generellt visar en bristande förståelse för hur olika maktasymmetrier samverkar för att skapa ojämställda förhållanden mellan kvinnor och mellan män. Vidare visar den att politiken tar sin utgångspunkt i kvinnor (och män) som besitter privilegierade positioner samt att en vit, heterosexuell, fullt funktionell medelklassnorm lämnas oproblematiserad. Den övriga analysen visar att politiken har en förändringspotential på ett övergripande plan som dock går förlorad när den konkretiseras samt att männens generella frånvaro (re)producerar en manlig norm. Vidare visar analysen att ojämställdheten tydligast artikuleras genom en andrafiering av problematiska män (våldsverkande och sexköpande män) men främst i termer av att det kopplas samman med en ”icke-svensk” etnicitet. Jämställdhet blir en etnisk markör som hör svenskheten till.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare, barnskötare och modersmålspedagoger resonerar kring kulturella maktordningar och interkulturalitet på tre mångkulturella förskolor. Empirin har samlats in med hjälp av nio semistrukturerade intervjuer med pedagoger från de olika yrkeskategorierna. Resultatet visade att pedagogerna hade en positiv syn på interkulturalitet, men att det kan uppstå svårigheter när olika kulturer möts och skall samverka. Vidare kunde pedagogerna till en början inte se några maktordningar, men det framkom efter hand att status kunde kopplas till hudton i barngruppen. Vår slutsats är att makt, kultur och interkulturalitet är komplexa ämnen som det är svårt att få samförstånd kring, samt att det är av stor vikt att vara medveten om de egna normerna. Det verkar även vara eftersträvansvärt att ha gemensamma normer då"lika" tycks underlätta samvaron i förskolan.

I denna studie undersöks hur romer som tigger framställs i svensk dagspress. Med hjälp av en kritisk diskursanalys har artiklar från olika tidningar analyserats för att upptäcka vilka stereotyper som framställs i den svenska dagspressen. Empirin baseras på 21 artiklar från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Utifrån en socialkonstruktionistisk utgångspunkt har vi valt teorierna ”stereotyping” och andrafiering. Resultatet presenteras under fyra tydliga teman som uppkom under analysprocessen. Dessa teman är; skräck och mörker, nationalitet och etnicitet, symboler samt när ”de andra” ses som ett hot mot ”vår” ordning. Undersökningen tyder på att det sker en stereotypisering och andrafiering av romer som tigger i svensk dagspress. Studiens resultat påvisar även medias inflytelserika position i samhället och som en bidragande faktor till den strukturella diskrimineringen. Resultatet visar att det också finns ett fåtal artiklar som inte enbart vidmakthåller de gamla stereotyperna och ett ”vi” och ”dem”, utan även belyser den existerande diskrimineringen av romer som tigger.

Detta är en komparativ studie om hur Islam presenteras i svenska läroböcker avsedda för gymnasiet före och efter terroristattackerna den 11 September år 2001. Tre läroböckers presentation av Islam före år 2001 har analyserats och sedan jämförts med tre läroböcker producerade efter år 2001. Detta för att urskilja likheter och skillnader i presentationen av Islam och muslimer. Vidare undersöks presentationen av religionen och dess utövare utifrån ett postkolonialt perspektiv. Studiens resultat visar att det ur ett postkolonialt perspektiv inte går att uppfatta någon större skillnad mellan böckerna skrivna före samt efter år 2001. Däremot är de perspektiv som den postkolonialistiska teorin skildrar tydligt urskiljbara i samtliga läroböcker där en andrafiering av muslimer sker både före och efter år 2001. Samtliga läroboksförfattare tenderar att ha sin utgångspunkt i Kristendomen när Islam presenteras och vidare framställa Islam och muslimer i lärobokstexterna som något främmande. Detta genom att författarna gör skillnad på ett vi och dom när religionen presenteras.

Det finns en överenskommelse mellan Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk [GNPSSA] och Skolverket som fastslår att de nationella proven inte får missgynna någon utifrån diskrimineringsgrunderna eller sociala bakgrund. Nationella proven ska tillika synliggöra och inkludera grupper utifrån diskrimineringsgrunderna. Att synliggöra en grupp utan att förstärka skadliga stereotyper och därmed inte missgynna samma grupp kan vara ett komplicerat uppdrag. Vi valde därför att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur detta dubbla uppdrag hanteras i de frisläppta nationella provens texthäften i årskurs 3, 6 och 9. Detta gjorde vi utifrån tre forskningsfrågor. Dessa handlade om huruvida normer, utifrån diskrimineringsgrunder, utmanades eller reproducerades och hur Kumashiros teori kring normkritisk pedagogik kom till uttryck samt hur GNPSSA resonerade kring valet av texterna.   Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys av de frisläppta texthäftena från de nationella proven från årskurs 3 mellan åren 2009-2015, årskurs 6 mellan åren 2012-2015 och årskurs 9 mellan åren 2009-2013. Texthäftena analyserades utifrån hur de olika diskrimineringsgrunderna och social bakgrund representerades. Analysen visade att normer kring de olika diskrimineringsgrunderna sällan utmanades och när det gjordes var främst ur ett perspektiv där normen inte ifrågasattes. Slutsatsen blev att inga grupper utifrån diskrimineringsgrunderna missgynnades i texthäftena men att många grupper inte blev inkluderade eller synliggjorda. Där texterna gav upphov till viss normkritik var det främst normkritik som gav upphov till utpekande av de andra. Till sist kunde vi konstatera att GNPSSAs dubbla uppdrag med att å ena sidan synliggöra och inkludera och å andra sidan inte missgynna någon grupp utifrån social bakgrund eller diskrimineringsgrunderna var problematiskt och svårt att uppnå.

Swedish municipals schools have been given an assignment to convey basic values to pupils. The assignment is to bring up the pupils through transmitting and developing a heritage such as values, traditions, language and knowledge. Together along with the lasting knowledge which constitutes the community frame of reference everybody needs. There by is the purpose of this study through a qualitative method to investigate how the schools assignment to create a community national identity of the pupils is interpreted by the teachers in introduction classes. Even how the teachers in this study response to “Swedish” culture by presenting and educate the pupils in this. I have also chosen to investigate if this creates an othering of the newly arrived pupils. The study is executed by a qualitative method by observation in five introduction classes and by interviews with four teachers in these classes. The starting point of this study is social constructivism of culture. There by is culture defined by this perspective and also what culture creates. The theory is built through what culture can be in an anthropological perspective which in this study means patterns of actions, people’s way of thinking, norms people live after and basic values in the culture. Also what can happen when different cultures meet and how humans categorize each other. The conclusion of this investigation is that all four respondents believe that it’s important to convey “Swedish” norms and values to their pupils. Their purpose is for the pupils to learn how to act around others and to learn how to behave in the school, also for the pupils to be able to participate in the community. It has shown that the teachers want to point out the “Swedish” culture and their creation of “Swedish” culture as the superior culture compared to “the others” and the culture that “the others” should reach for. How the schools assignment to create community national identity of the pupils has shown being a complex assignment. When this assignment is interpreted by the teachers something happens and the teachers categorizes the pupils to “the others” and they are shut out from the imagined communities.

Swedish municipals schools have been given an assignment to convey basic values to pupils. The assignment is to bring up the pupils through transmitting and developing a heritage such as values, traditions, language and knowledge. Together along with the lasting knowledge which constitutes the community frame of reference everybody needs. There by is the purpose of this study through a qualitative method to investigate how the schools assignment to create a community national identity of the pupils is interpreted by the teachers in introduction classes. Even how the teachers in this study response to “Swedish” culture by presenting and educate the pupils in this. I have also chosen to investigate if this creates an othering of the newly arrived pupils. The study is executed by a qualitative method by observation in five introduction classes and by interviews with four teachers in these classes. The starting point of this study is social constructivism of culture. There by is culture defined by this perspective and also what culture creates. The theory is built through what culture can be in an anthropological perspective which in this study means patterns of actions, people’s way of thinking, norms people live after and basic values in the culture. Also what can happen when different cultures meet and how humans categorize each other. The conclusion of this investigation is that all four respondents believe that it’s important to convey “Swedish” norms and values to their pupils. Their purpose is for the pupils to learn how to act around others and to learn how to behave in the school, also for the pupils to be able to participate in the community. It has shown that the teachers want to point out the “Swedish” culture and their creation of “Swedish” culture as the superior culture compared to “the others” and the culture that “the others” should reach for. How the schools assignment to create community national identity of the pupils has shown being a complex assignment. When this assignment is interpreted by the teachers something happens and the teachers categorizes the pupils to “the others” and they are shut out from the imagined communities.