Skolverket och styrdokumentens värdegrund formulerar vikten av att problematisera exkluderande faktorer mellan olika kulturer och etniciteter i skolan. Hur bemöter läromedel det uttalade målet? Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan Vi och De i läromedel och därmed hur framställandet konstrueras och bidrar till en andrafierande diskurs. Innehållsanalysen utgår från en kritisk textanalys i form av postkolonial teori där språkliga mönster, variationer och dolda budskap analyseras. För att bemöta studiens syfte formas kartläggningen kring att belysa hur icke-europeiska kulturer i läromedel i historia framställs. Vidare delas de icke-europeiska kulturerna upp i Afrika och Asien. Resultatet visar att båda läromedlen, i olika grad, förmedlar en eurocentrisk utformning som skapar och befäster redan existerande fördomar om den Andre.

Den här studien belyser hur nya religiösa rörelser konstrueras och framställs i läromedel för Religionskunskap i gymnasieskolan efter skolreformen Lgr11. Studien utgår i första hand från diskursanalysen som teoretiskt perspektiv och metod, något som innebär att texterna i sig ligger till grund för hur undersökningen utformats. I det här fallet resulterar detta i att två fält, eller diskurser, kunnat utkristalliseras: en som ligger nära hur nya religiösa rörelser omtalas och uppfattas i media och en med ett mer vetenskapligt närmande. I ytterligare en dimension analyseras även läromedlen utifrån huruvida ett vi och dem eller en andrafiering av rörelserna konstrueras. Studien visar att andrafierande konstruktioner förekommer där ofta kristendomen får agera utgångspunkt och varur de nya religiösa rörelserna konstrueras som något annat. Den visar även att det i samband med presentationen av de nya religiösa rörelserna finns ett fokus på sekter där de båda fenomenen mer eller mindre explicit likställs med varandra. Detta bidrar i sin tur är att fjärma de nya religiösa rörelserna från en outtalad normativ utgångpunkt. Andrafieringen konstrueras i form av generaliseringar där de rörelserna beskrivs som en homogen grupp som skiljer sig från normen. Resultatet visar vidare att fördjupningar, och därmed textlängd, samt synliggörande av tolkningspremisser minskar graden av andrafiering. Andrafierande konstruktioner förekommer överlag i det analyserade materialet, men i varierande utsträckning. Detta indikerar att det i hos läromedelsförfattarna även finns en ambition att undvika andrafierande konstruktioner.

Denna studie behandlar lärares val av skönlitteratur inom gymnasieskolans språkintroduktionsprogram samt hur dessa val motiveras ifråga om tema och tänkbar identifikation för den aktuella elevgruppen. Syftet är att undersöka vilka litterära teman som föredras och varför samt att även identifiera om särskilda teman undviks i undervisningen. Genom att även inventera den litteratur som studiens informanter använder så undersöks skolans föreställningar om de nyanlända eleverna och deras erfarenheter för att utreda huruvida stereotypa roller riskerar reproduceras genom det skönlitterära valet. Resultatet visar att de intervjuade lärarna i Svenska som andraspråk ser litteraturvalet som en stor utmaning men att de har vitt skilda strategier vad gäller val av tema och innehåll i de böcker som de arbetar med. Här framkommer en vattendelare ifråga om att välja litteratur som behandlar flykt och krig som de nyanlända eleverna har egna erfarenheter av eller att tvärtom välja bort denna till förmån för allmänmänskliga teman eller litteratur som behandlar svenska förhållanden. Vidare framgår att oavsett ståndpunkt i frågan så skildrar merparten av informanternas använda litteratur just teman såsom invandring, flykt, krig och utanförskap. Detta kan ses som en implikation på att gruppen nyanlända särskiljs från skolans övriga elever i en andrafierande process. Frågan är av stor av vikt för att belysa de utmaningar som lärare i Svenska som andraspråk möter i sitt arbete samt för att säkerställa en jämställd och likvärdig utbildning för alla, oavsett ursprung och bakgrund.

Syftet med denna studie är delvis att bidra till den rådande forskningsluckan beträffande hur muslimer framställs och representeras, efter ett terrorattentat, av svenskspråkiga användare på Twitter. Studien avser också att konkretisera rollen som användarna besitter på Twitter som gatekeepers och studera mönstren i det genererade innehållet som skapas inom användarens personal public. Detta utgör en grund för att visa hur användare befäster en stigmatiserad bild av muslimer, men också visar solidaritet.  Studien har med utgångspunkt i en kvantitativ innehållsanalys undersökt hur muslimer framställs av svenska twitteranvändare under veckan som följer efter attentatet mot Charlie Hebdo, samt en månad innan attentatet för att se eventuella skillnader i framställningen. Totalt har 588 analysenheter i form av tweets inkluderats i studien, varav 60 stycken under nedslagsveckan en månad innan attentatet och 528 stycken under veckan som följde attentatet. Analysen utgår ifrån teorierna Audience Gatekeeping, Stigmatisering, Personal Publics samt begreppen Solidaritet och ”Den Andre”. Resultatet visade att muslimer i regel framställs som en grupp och sällan skildras som individer. 43 procent av användarna framställde muslimer på ett stigmatiserande sätt men 35 procent uttryckte också solidaritet efter terrorattentatet. Den svenska twitteranvändaren i studien är oftast en privatperson med omkring 500 följare som får begränsat med uppmärksamhet gentemot dem få elitaktörerna på Twitter, så som journalister. Tweetsens innehåll bestod till en tredjedel av länkar, företrädesvis nyhetsmedier, vilket teoretiskt gör en lika stor del av användarna till gatekeepers.

Föreliggande studie är en läromedelsanalys av fyra läroböcker i litteratur vilka alla är antologiersom utöver utdrag och exempel ur litterära verk även innehåller introduktionstexter, diskussionsochinnehållsfrågor till elever, samt andra arbetsuppgifter och faktatexter. Undersökningengjordes genom en kvalitativ textanalys mot bakgrund av Edward Saids postkoloniala teori ochbegreppsapparat. Studiens syfte var att undersöka litteraturundervisningens roll i återskapandet avmaktstrukturer och belysa andrafierande strukturer och konstruktionen av en utomvästerländsk”Andre” i mötet mellan västerländsk och utomvästerländsk litteratur. Detta för att kunna bidratill en diskussion om hur en mångkulturell kanon ska hanteras i skolan.Studien visade att två av läroböckerna tydligt konstruerar en generaliserande bild avutomvästerländska personer och kulturer som mer eller mindre tragiska, krigshärjade och osäkra.På grund av detta, i kombination med en viss ton av västerländsk suveränitet och antaganden omen homogen västvärld, uttolkades koloniala och imperialistiska implikationer som förstärker idénom ett stabilt västerland i jämförelse med en miserabel omvärld som det bör tyckas synd om. Deövriga två böckerna tolkades däremot som att de lyckats undvika många av dessa konstruktioneroch en mer mångsidig bild av litteraturen visas och egenheter såväl som likheter visas upp på ettsätt som kan anses motverka detta imperialistiska synsätt.Slutligen diskuterades detta fynd mot skolans praktiker och läroplan och det kundekonstateras att en lärare bör problematisera läromedlen och se till att en allsidig utomvästerländsklitteratur tas upp samt att förutsättningarna för dess produktion bör samtalas om för att undvikacementeringen av stereotyper.

I denna uppsats har jag, både kvalitativt och kvantitativt, undersökt 10 läroböcker i religionskunskap i grundskolans senare del. Mitt undersökningsområde har varit katoliker och katolicismen. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilka diskurser av katoliker och katolicismen som framträder i läroböckerna i religionskunskap för våra elever på grundskolan. För att kunna göra en sådan analys har jag använt mig av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och Masoud Kemalis teori om ”den andre”.Faircloughs språkliga verktyg som transitivitet och modalitet har använts för att kunna syna om det förekommer några värderingar om katoliker och katolicism. Men även om vi kan utröna vem det är som står för denna värdering, dvs. är det läroboken som står för denna värdering eller försöker läroboken att dölja värderingen så att läsaren inte får reda på vem det är som står värdering/åsikten.I och med denna undersökning har jag kommit fram till att läroböckerna beskriver katolicismen på olika sätt – alltså att diskurserna ser olika ut beroende på vilken lärobok vi läser. I resultatdelen kom jag bland annat fram till att katoliker i Latinamerika kunde beskrivas på följande sätt: ”Kristendomen håller på att få ett nytt mer solbränt ansikte och är inte längre främst den vite mannens religion som någon har sagt”. Ett annat exempel på hur katolicismen beskrivs är följande: ”I vissa frågor har katolska kyrkan än idag en ´gammaldags´ och sträng uppfattning”. Då läroboken beskriver den katolska läran som gammaldags och sträng så följer en personlig åsikt/värdering av katolicismen vilket kan tendera att påverka läsaren. Detta kunde jag koppla till både Fairclough och Kemalis teorier,Rent kvantitativt har jag även kommit fram till att läroböckerna ger varierande utrymme till katolicismen. Vissa läroböcker ägnade inga sidor åt katolicismen medan andra ägnade en halvsida, andra hela 19 sidor. Detta kan bli problematiskt då en lära som funnits i ca 2000 år ska förklaras på en halvsida. Alla läroböcker hjälpte mig inte att besvara min frågeställning.

Rasistisk "nyhetsmedia" på Internet har växt i samband med den alltmer framträdande rasistiska politiken i Europa och de diskurser som skribenterna på webbplatserna producerar berör oundvikligen många människors vardag. Dessa webbplatser utpekas i Sverige ofta av massmedia som "de där rasisterna" i en bekväm distansering, och mindre arbete görs för att förstå webbplatsernas faktiska roll i reproduceringen av strukturell och institutionell diskriminering i samhället. Denna studie undersökte under en 3 månaders period den rasistiska webbplatsn Avpixlats uppladdade "nyheter" samt kommentarer som medlemmar skrev på dessa. Empirin analyserades utifrån teori om andrafiering och intersektionella perspektiv inom en kritiskt diskursanalytisk ram. Studiens resultat visade på hur rasistisk "nyhetsmedia" på Internet reproducerar andrafiering och diskriminerande föreställningar i linje med diskursiva strategier som tidigare forskning påvisat hos annan media. Studien argumenterar att rasistiska "nyhetsmedier" genomgående fortsätter samma tradition av modern rasism och sexism som karaktäriserar massmedia i stort. / <p>2015-06-23</p>

Hur ser framställningen av rumänska och bulgariska romer ut i svensk dags- och tabloidpress? Vad säger den mediala bildom en större politisk och samhällelig kontext? I denna studie presenteras en översikt och analys av artiklar publicerade under perioden januari 2010–november 2013. Artiklarna är hämtade från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Angreppssättet består av en metodtriangulerande ansats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I materialet framträder en förskjutning mot ett individualistiskt förhållningssätt, där fokus ligger på attityder hos läsarna snarare än strukturell problematisering. Resultatet av studien tyder på att rumänska och bulgariska romer riskerar att låsas fast i bestämda subjektspositioner, genom en diskursiv viktimisering. Bilden av centraleuropeiska romer som utsatta, fattiga, utan egen agens reproduceras och förstärks i tidningarnas rapportering. Det framkommer även att ett tydligt fokus på nationer samexisterar med en intention att avvärja en utbredning av främlingsfientlighet och antiziganism. Sammanfattningsvis visar resultaten att diskursen om centraleuropeiska romer är klassiskt andrafierande samtidigt som den används för att måla upp en bild av Sverige som duktig, antirasistisk humanistisk gentemot övriga länder i Europa. / This study has its focus on how Roma migrant from Rumania and Bulgaria is seen upon in the Swedish media.  The material that is studied is selected from four of the largest newspapers in Sweden between January 2010 and November 2013. A triangulating method is used based on quantitative and qualitative content analysis. The analysis shows that the representation of Roma in the material is reproducing an image of Roma as the “Other”. The study also indicates a tendency towards an individualistic approach, where Rumanian and Bulgarian Roma risk to be locked to positions as victims of discrimination and poverty, without any agency from within the Roma community. These limited subject positions of are reproduced and become amplified through the medial presentation. A coexistence of a strong focus on nations and an attempt to stop a wider spread of nationalism and antiziganism does also appear in the material.

I detta arbete utförs en granskning av läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år och gymnasiet. I granskningen undersöks hur läroböckerna hanterar religiösa värderingar som inte stämmer överens med den svenska skolans värdegrund. Hur hanteringen av dessa värderingar yttrat sig i beskrivningar av religionerna buddhismen, hinduismen, islam, judendomen och kristendomen har även relaterats till begreppet andrafiering. Resultaten visar att hanteringen av värdegrundskonflikter i stor utsträckning kan anses vara undermålig utifrån Skolverkets krav på diskussion och tydliga ställningstaganden för värdegrunden. Hanteringen har även visat tecken på att skilja sig beroende på vilken religion som framställts. Detta har medfört att de analyserade läroböckerna överlag kan anses ha ett kristocentriskt förhållningssätt där främst Islam och Hinduism andrafieras.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nyanlända afghanska mäns bakgrund har påverkat deras skolkarriärer i Sverige, genom att använda kvalitativa intervjuer med sex afghanska elever. De berättar i retrospektiv om erfarenheterna och kapital i hemlandet och tiden som nyanländ på gymnasieskolan. Tre av dessa bor i medelstor stad och resten bor i småstäder. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Bourdieus sociologiska teori, Hodkinson och Sparks Careership-teorin samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att de nyanlända afghanska eleverna hade en låg klassposition i hemlandet och Sverige. Dessa nyanlända saknade svenska språket och kulturella normer vilket bidragit till utanförskap på gymnasieskolan som nyanlända, där eleverna känner sig tvingade att söka stöd hos utländska eleverna istället för svenska klasskamrater. Vidare har lärarens stöd varit en viktig faktor för att lyckas på gymnasiet, men det förekommer att läraren agerar dörrvakt i samband med karriärvalet för att minska elevernas möjlighet att välja högre studier. Det visar sig även att det pedagogiska stödet att hantera utanförskapet i skolan och framtida karriärutveckling är bristande. Vårt resultat visar också att klass och etnicitet i samspel skapar social reproduktion, medan kön samspelar med sociala klassen genom att eleven väljer manliga traditionella yrken som leder antingen till social reproduktion eller uppåtgående klassresa. Vi förslår framtida forskare att studera motivationens påverkan på de nyanlända elevernas skolkarriär.