No description available.

The research of the essay will be about Solidarity, the Polish trade union that began to rise in the beginning of 1980. In more specific tendencies to the empirical study, it is interesting getting to know about when the free trade union was created with a view to liberate the Polish people from Communism.The essay will be studied as an empirical case study, with a qualitative text analysis. The content will also include how power is allocated to the political, economic and social aspects of the national, and international relations. Therefore it will be relevant to use a method of ideology analysis to the qualitative text. The result of the theoretical analysis was that it is difficult to apply the social movements into a political change, even if it leads to success. According to this, participants in social movements are able to use the most potential and most necessities of resources, just as activists tend to do in reality.

Konflikter och händelser som drabbar människor hårt har under historiens gång ofta engagerat sin omgivning och omvärld till att agera. Så också under det spanska inbördeskriget (1936-39) då general Francos styrkor reste sig mot den sittande regeringen. Runt om i Europa startades insamlingar till förmån för det lidande spanska folket och så också i Sverige i den så kallade Spanienhjälpen. Under den svenska rörelse som kallades Spanienhjälpen var kommunisterna väldigt aktiva och synliga i rörelsen vilket också enligt Bertil Lundviks avhandling, Solidaritet och partitaktik. Den svenska arbetarrörelsen och spanska inbördeskriget 1936-1939, innebar att de kunde gå framåt i såväl kommunval, landstingsval som inom fackföreningsrörelsen. Lundviks resultat kom att stå som grund i denna studie och ledde till denna uppsats syfte. Nämligen om man kan finna fler exempel på organisationer än kommunisterna som fick uppleva något liknande? Att genom ett aktivt och engagerat arbete inom Spanienhjälpen öka sin popularitet såväl som sitt inflytande. Denna studies fokus ligger således inte på kommunisternas Spanienrörelse utan fokus ligger på Hofors syndikalister och huvudfrågeställningen till detta arbete lyder: Ökade syndikalisterna, likt kommunisterna på vissa orter i landet, i Hofors genom ett aktivt engagemang i Spanienrörelsen sitt inflytande och sin popularitet på orten? Källmaterialet som har legat till grund för denna studie kommer uteslutande från Arkiv Gävleborg och för att söka svar på mina frågeställningar har jag i huvudsak främst använt mig av protokoll och verksamhetsberättelser från Hofors syndikalister. Men även protokoll från kommunisterna, socialdemokraterna och socialistiska partiet har använts för att bilda mig en djupare uppfattning. Hofors syndikalisters arbete i Spanienrörelsen var på intet sätt olik andra organisationers arbete runt om i landet. Man anordnade föredrag, diskussionsmöten, samlade in pengar, uttaxerade sina medlemmar och man anordnade danser för att nämna några exempel. Resultatet av denna studie och svaret på dess huvudfrågeställning är nej, Hofors syndikalister ökade varken sitt medlemsantal eller inflytande på orten under denna period. Faktum är att under de år som denna studie riktar in sig på, 1936-39, var det bara under 1937 som medlemsantalet gick upp. Åren efter 1937 sjönk både organisationens medlemsantal och det tidigare stora engagemanget i Spanienrörelsen vilket styrelsens beklagade och till viss del förklarade med att arbetstillgången på orten gick ner och människor flyttade till andra orter. 35 Man motarbetades också under perioden av t.ex. LO vilket enligt syndikalisterna fick medlemmar att avbryta sitt medlemskap. Intressant dock är att under det år syndikalisterna var som mest aktiva, 1937, så gick också medlemsantalet också upp. Om detta var en tillfällighet eller om det var ett resultat av aktivt arbete i Spanienrörelsen går bara att spekulera i. För att kunna fastslå att ökningen berodde på ett aktivt arbete i Spanienrörelsen hade det krävts liknande siffror för 1938 och 1939, vilket som sagt ej var fallet.

<p>The aim with this essay is to examine in which way self-realizing and solidarity can be</p><p>reconciled in a multicultural society. The essay is a sociological literature study which</p><p>examines the self- realizing process and puts it in a multicultural perspective.</p><p>The issues are</p><p>Which role does self-realizing play for solidarity?</p><p>How is solidarity created in a multicultural society?</p><p>Can everyone be self-realized in a multicultural society?</p><p>Conditions and problems for self-realizing processes are examined and are treated mainly on</p><p>the basis of Jeffrey C. Alexander and Axel Honneth theories. In the essay is established that</p><p>self-realizing and society-solidarity is mutually interdependent and that solidarity requires a</p><p>form of shared value, but it doesn’t need to be based in the traditional values that common</p><p>history, ethnicity or culture. It can instead be based on a kind of generally recognizing that the</p><p>value about multiculturalism is good and will be respected. First then can everyone in the</p><p>society, self-realize on equal conditions.</p>

The aim with this essay is to examine in which way self-realizing and solidarity can be reconciled in a multicultural society. The essay is a sociological literature study which examines the self- realizing process and puts it in a multicultural perspective. The issues are Which role does self-realizing play for solidarity? How is solidarity created in a multicultural society? Can everyone be self-realized in a multicultural society? Conditions and problems for self-realizing processes are examined and are treated mainly on the basis of Jeffrey C. Alexander and Axel Honneth theories. In the essay is established that self-realizing and society-solidarity is mutually interdependent and that solidarity requires a form of shared value, but it doesn’t need to be based in the traditional values that common history, ethnicity or culture. It can instead be based on a kind of generally recognizing that the value about multiculturalism is good and will be respected. First then can everyone in the society, self-realize on equal conditions.

Detta är en diskursanalytisk C-uppsats som hanterar det svenska biståndet under 1962 och 1978, därfokusen ligger på det kommersiella biståndets relation till det svenska solidaritetsmotivet inombiståndspolitiken. Sveriges bistånd skulle baseras på tanken om solidaritet mellan Sverige ochmottagarländerna, ett motiv som skulle förhindra svenska egenintressens inblandning ibiståndspolitiken. Uppsatsen belyser hur det kommersiella biståndet passar in med tanke på dettamotiv. Den viktigaste slutsatsen är att solidaritetsmotivet aldrig fick en tydlig definition utan kundeförändras och tolkas till det kommersiella biståndets fördel.

<p><strong>Bakgrund och syfte: </strong>De grundläggande värdena,  människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden skolan är satt att förmedla. Värdena anses inte ha någon koppling till verkligheten. Det sägs att det är en fråga om att förvandla orden i Läroplanen år 1994 till handling. Värderingarna har diskuterats i sin helhet, det vill säga inget värde har undersökts enskilt. Problematiken i hur dessa värden är formulerade har lyfts fram. Mot bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att studera ett grundläggande värde om huruvida elever anser att skola/lärare har solidaritet med svaga och utsatta med praktisk handling.</p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsens utgångspunkt är ur ett hermeneutiskt synsätt med en induktiv forskningsansats. Resultatet är en surveyundersökning som bygger på kvalitativa intervjuer med elever som går i årskurs nio, i Annersta Skolan, i Flemingsberg.</p><p><strong>Teori: </strong>De teorier som utgör uppsatsens vetenskapliga grund är olika definitioner av värdegrunden.</p><p>I teorin lyfts det fram vad olika författare har sagt om värdegrunden och dess problematik. Värdegrunden diskuteras i förhållande till olika situationer. För att identifiera barns situation när det gäller deras inflytande används Amelie Thams bok: <em>En bok om de grundläggande värdena och skolan. </em>För att diskutera mobbning och vad det kan innebära för barn som blir utsatta används boken: <em>Värdegrunden- finns den?</em> av Kennert Orlenius. <em>Värdegrundsboken- om samtal för demokrati i skolan</em> av Gunilla Zackari och Fredrik Modigh används för att lyfta fram elevers rättsliga status samt visa när värdegrunden kommer till uttryck i skolan.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Huruvida elever anser att lärare har solidaritet med svaga och utsatta beror på hur pass väl de anser att styrdokumenten har följts. Elever bedömer efter hur deras egen situatíon har hanterats, av skola/lärare, i relation till styrdokumenten. En slutsats som kan dras är att elever bedömer skolans/lärares insatser efter den hjälp de har fått, det vill säga om hjälpen har varit tillräcklig i just deras fall.</p>

Bakgrund och syfte: De grundläggande värdena,  människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden skolan är satt att förmedla. Värdena anses inte ha någon koppling till verkligheten. Det sägs att det är en fråga om att förvandla orden i Läroplanen år 1994 till handling. Värderingarna har diskuterats i sin helhet, det vill säga inget värde har undersökts enskilt. Problematiken i hur dessa värden är formulerade har lyfts fram. Mot bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att studera ett grundläggande värde om huruvida elever anser att skola/lärare har solidaritet med svaga och utsatta med praktisk handling. Metod: Uppsatsens utgångspunkt är ur ett hermeneutiskt synsätt med en induktiv forskningsansats. Resultatet är en surveyundersökning som bygger på kvalitativa intervjuer med elever som går i årskurs nio, i Annersta Skolan, i Flemingsberg. Teori: De teorier som utgör uppsatsens vetenskapliga grund är olika definitioner av värdegrunden. I teorin lyfts det fram vad olika författare har sagt om värdegrunden och dess problematik. Värdegrunden diskuteras i förhållande till olika situationer. För att identifiera barns situation när det gäller deras inflytande används Amelie Thams bok: En bok om de grundläggande värdena och skolan. För att diskutera mobbning och vad det kan innebära för barn som blir utsatta används boken: Värdegrunden- finns den? av Kennert Orlenius. Värdegrundsboken- om samtal för demokrati i skolan av Gunilla Zackari och Fredrik Modigh används för att lyfta fram elevers rättsliga status samt visa när värdegrunden kommer till uttryck i skolan. Slutsatser: Huruvida elever anser att lärare har solidaritet med svaga och utsatta beror på hur pass väl de anser att styrdokumenten har följts. Elever bedömer efter hur deras egen situatíon har hanterats, av skola/lärare, i relation till styrdokumenten. En slutsats som kan dras är att elever bedömer skolans/lärares insatser efter den hjälp de har fått, det vill säga om hjälpen har varit tillräcklig i just deras fall.

”Smart defence”, ”pooling &amp; sharing” og forsvarssamarbeide er svært aktuelle tema innenfor europeisk forsvars- og sikkerhetspolitikk. Årsaken til dette er de dramatiske reduksjonene som gjøres i de europeiske forsvarsbudsjettene. Samtidig synes USA å overlate et større ansvar for egen sikkerhet til  Europa. Nordisk forsvarssamarbeide har fått stadig større oppmerksomhet i Europa og USA. Mange ser på dette som et forbilledlig eksempel på ”smart defence”. Denne studien identifiserer fire kategorier drivkrefter for det militære samarbeidet mellom Sverige og Norge. Disse kategoriene befinner seg i spennet mellom europeisk forsvars- og sikkerhetspolitikk og aktørene i linjen innenfor ”Nordic Defence Cooperation”. Studien baserer seg i hovedsak på teoriene til Janne Haaland Matlary,  Tomas Valasek og Håkon Lunde Saxi. De sikkerhetspolitiske trender i Europa muliggjør i dag et dypere og mer omfattende samarbeide enn hva som har vært tilfelle tidligere. Men, en forutsetning for samarbeide er at nasjonene deler visse likhetstrekk samt at det finns vilje i organisasjonen. Ellers risikerer samarbeidet å miste sitt momentum.

No description available.