Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Konflikter och händelser som drabbar människor hårt har under historiens gång ofta engagerat sin omgivning och omvärld till att agera. Så också under det spanska inbördeskriget (1936-39) då general Francos styrkor reste sig mot den sittande regeringen. Runt om i Europa startades insamlingar till förmån för det lidande spanska folket och så också i Sverige i den så kallade Spanienhjälpen. Under den svenska rörelse som kallades Spanienhjälpen var kommunisterna väldigt aktiva och synliga i rörelsen vilket också enligt Bertil Lundviks avhandling, Solidaritet och partitaktik. Den svenska arbetarrörelsen och spanska inbördeskriget 1936-1939, innebar att de kunde gå framåt i såväl kommunval, landstingsval som inom fackföreningsrörelsen. Lundviks resultat kom att stå som grund i denna studie och ledde till denna uppsats syfte. Nämligen om man kan finna fler exempel på organisationer än kommunisterna som fick uppleva något liknande? Att genom ett aktivt och engagerat arbete inom Spanienhjälpen öka sin popularitet såväl som sitt inflytande. Denna studies fokus ligger således inte på kommunisternas Spanienrörelse utan fokus ligger på Hofors syndikalister och huvudfrågeställningen till detta arbete lyder: Ökade syndikalisterna, likt kommunisterna på vissa orter i landet, i Hofors genom ett aktivt engagemang i Spanienrörelsen sitt inflytande och sin popularitet på orten? Källmaterialet som har legat till grund för denna studie kommer uteslutande från Arkiv Gävleborg och för att söka svar på mina frågeställningar har jag i huvudsak främst använt mig av protokoll och verksamhetsberättelser från Hofors syndikalister. Men även protokoll från kommunisterna, socialdemokraterna och socialistiska partiet har använts för att bilda mig en djupare uppfattning. Hofors syndikalisters arbete i Spanienrörelsen var på intet sätt olik andra organisationers arbete runt om i landet. Man anordnade föredrag, diskussionsmöten, samlade in pengar, uttaxerade sina medlemmar och man anordnade danser för att nämna några exempel. Resultatet av denna studie och svaret på dess huvudfrågeställning är nej, Hofors syndikalister ökade varken sitt medlemsantal eller inflytande på orten under denna period. Faktum är att under de år som denna studie riktar in sig på, 1936-39, var det bara under 1937 som medlemsantalet gick upp. Åren efter 1937 sjönk både organisationens medlemsantal och det tidigare stora engagemanget i Spanienrörelsen vilket styrelsens beklagade och till viss del förklarade med att arbetstillgången på orten gick ner och människor flyttade till andra orter. 35 Man motarbetades också under perioden av t.ex. LO vilket enligt syndikalisterna fick medlemmar att avbryta sitt medlemskap. Intressant dock är att under det år syndikalisterna var som mest aktiva, 1937, så gick också medlemsantalet också upp. Om detta var en tillfällighet eller om det var ett resultat av aktivt arbete i Spanienrörelsen går bara att spekulera i. För att kunna fastslå att ökningen berodde på ett aktivt arbete i Spanienrörelsen hade det krävts liknande siffror för 1938 och 1939, vilket som sagt ej var fallet.

I vår studie har vi undersökt hur politiker i Hofors kommun hanterar och uppfattar situationen efter att Arbetarbladet 2014 flyttade sin lokalredaktion i Hofors till Sandviken. Detta eftersom redaktionen var kommunens sista och vi ville undersöka om och hur de upplever centraliseringens påverkan. Genom telefonintervjuer med 17 förtroendevalda politiker i Hofors kommun har vi undersökt det. Vi har också sett till att Arbetarbladet bemött politikernas åsikter, vilket de fick göra i form av en intervju med tidningens nyhetschef Jacob Hilding där vi presenterade politikernas svar för honom och han fick ge sin bild av situationen. Politikerna är missnöjda med den nuvarande situationen, deras förtroende är lågt för Arbetarbladets rapportering och enligt dem är kvaliteten också låg. Lokaljournalistiken upplevs ha försämrats kraftigt sedan lokalredaktionen flyttade enligt nästan samtliga respondenter. Jacob Hilding tror inte att den har försämrats utan tror att redaktionen på plats hade mer av en symbolisk effekt. Politikerna vänder sig mer och mer till sociala medier för att nå ut med sitt budskap, och de politiker som håller fast vid lokaltidningen upplever att det blivit lite eller mycket svårare att nå ut med sitt budskap i tidningen. Denna studie visar att lokaltidningen fortfarande är den vanligaste källan bland respondenterna då alla läste den innan flytten och 14 fortfarande gör det idag. Användandet av sociala medier och bloggar som huvudsaklig nyhetskälla har ökat från två till sex respondenter och två av de som slutat läsa lokaltidningen huvudsakligen har gått över till sociala medier eller bloggar som källor. På en punkt har politikerna svarat enhälligt, även Jacob Hilding. Alla är negativt inställda till centraliseringen av lokalmedia över hela Sverige och medieskuggan den skapar. Många av politikerna tror att den kommer leda till lokaljournalistikens död och vissa tar även upp ryktesspridning som en konsekvens.

<p>I denna studie undersöker jag på vilket sätt ett lokalt bankkontor arbetar för en hållbar utveckling. Jag har genomfört en förstudie för att öka min förståelse om regionen och det lokala näringslivet som bankkontoret verkar i. Jag genomförde en semi-strukturerad intervju med kontorschefen och företagsrådgivaren på deras kontor. Efter den intervjun skickade jag ut enkäter till små företag i det lokala näringslivet för att ta reda på om bankkontoret och företagarna kommunicerade på ett liknande sätt med varandra. Jag gjorde en grundlig teori sökning och fann intressant forskning på området på KTH Centrum för bank och finans. När jag hade bestämt mig för vilken forskning och teori jag skulle använda mig av konstruerade jag en teorimodell där lokalkontorets hållbara utveckling var beroende av kontorets interna faktorer som jag identifierade till bankorganisation, kunskap och värderingsstyrning. De yttre faktorerna identifierade jag till reglerande organisationer, små företag, revisorn och kommunen. I min studie kom jag fram till att lokalkontoret arbetar idag på ett sätt som skapar hållbar utveckling på kort sikt och att de har goda möjligheter att även skapa det på lång sikt.</p> / <p>In this study I have investigated in what way a local bank office placed in Hofors has chosen to work for a sustainable business. I conducted a pre study to increase my knowledge of the region and the local business life. After that pre study I counducted an interview at the local bank office with the bank manager and the business advisor. In order to find out if the local bank office and the local business life has a good communication. I conducted a questionnaire that I sent out to the business men in Hofors to fill out. After a thorough theory search I created my own theory model. The model is based on internal and external factors that affect the banks sustainable business. The result of my study shows the local bank office is working for sustainable business.</p>

I denna studie undersöker jag på vilket sätt ett lokalt bankkontor arbetar för en hållbar utveckling. Jag har genomfört en förstudie för att öka min förståelse om regionen och det lokala näringslivet som bankkontoret verkar i. Jag genomförde en semi-strukturerad intervju med kontorschefen och företagsrådgivaren på deras kontor. Efter den intervjun skickade jag ut enkäter till små företag i det lokala näringslivet för att ta reda på om bankkontoret och företagarna kommunicerade på ett liknande sätt med varandra. Jag gjorde en grundlig teori sökning och fann intressant forskning på området på KTH Centrum för bank och finans. När jag hade bestämt mig för vilken forskning och teori jag skulle använda mig av konstruerade jag en teorimodell där lokalkontorets hållbara utveckling var beroende av kontorets interna faktorer som jag identifierade till bankorganisation, kunskap och värderingsstyrning. De yttre faktorerna identifierade jag till reglerande organisationer, små företag, revisorn och kommunen. I min studie kom jag fram till att lokalkontoret arbetar idag på ett sätt som skapar hållbar utveckling på kort sikt och att de har goda möjligheter att även skapa det på lång sikt. / In this study I have investigated in what way a local bank office placed in Hofors has chosen to work for a sustainable business. I conducted a pre study to increase my knowledge of the region and the local business life. After that pre study I counducted an interview at the local bank office with the bank manager and the business advisor. In order to find out if the local bank office and the local business life has a good communication. I conducted a questionnaire that I sent out to the business men in Hofors to fill out. After a thorough theory search I created my own theory model. The model is based on internal and external factors that affect the banks sustainable business. The result of my study shows the local bank office is working for sustainable business.

The little steel industrial community Hofors is situated in Gästrikland on the border to Dalarna and its population is decreasing every year. The biggest housing operator is in a place where they must tear down a lot of buildings because they do not have enough tenants. But what do people really want in an apartment and in the surroundings? What is needed to make it attractive? That is something that this study will discuss and in the end it will lead to a proposal of an area that is suitable for a new housing and a few proposals to make the existing apartments more attractive.

<p>The thesis concentrates on Hofors and a local trade union environment between 1917 and 1946, where important parts of the trade union’s power were held by parties to the left of the social democrats. The overall aim is to problemize and discuss the issue of what characterised and made possible this deviation from the usual picture of a trade union movement dominated by social democracy. What characterised the conditions in such a local trade union environment and to what extent can local norms and political culture be linked to the conditions and the development in the trade union movement in Hofors?</p><p>The factors behind the radicalism in Hofors can be found in the local union and political context. The investigation points out the following main reasons: the left-wing local council of the Social Democratic Party and its successors’ organisational lead, the local labour council’s working method being close to what has been considered “social democratic”, their representatives being highly trusted in the local community, and the growth of a local radical tradition.</p><p>The political culture and the norms that gradually developed were based on a left-wing social democratic tradition. The local council of the Social Democratic Party that left the party in 1917 to join the left-wing social democratic faction was the same local council, despite their names and change of parties in the 1920s and 1930s. It became the local labour movement’s bearer of traditions and represented the continuity in the local trade union environment, which contributed to the leftwing socialist project being long-lived in Hofors. The central aspects were the trade union work and the practical-concrete tradition that developed.</p><p>Primarily through successful trade union work, the local labour council and its trade union representatives gained strong and long-term support from a large proportion of the local trade union movement’s members and the population of Hofors.</p><p>Against this background it may be stated that, even though it was often impossible for the parties to the left of social democracy to maintain a local trade union and political power position that was stronger than that of the social democrats for a lengthy period of time, it was not entirely impossible. It may also be stated that for the trade union member as such, a communist or socialist party affiliation was not a real obstacle in the election of shop stewards. Their focus was primarily put on the would-be representatives’ personal qualities and ability to live up to the demands and expectations placed on them by the members, and not so much on their ideological persuasion.</p>

The thesis concentrates on Hofors and a local trade union environment between 1917 and 1946, where important parts of the trade union’s power were held by parties to the left of the social democrats. The overall aim is to problemize and discuss the issue of what characterised and made possible this deviation from the usual picture of a trade union movement dominated by social democracy. What characterised the conditions in such a local trade union environment and to what extent can local norms and political culture be linked to the conditions and the development in the trade union movement in Hofors? The factors behind the radicalism in Hofors can be found in the local union and political context. The investigation points out the following main reasons: the left-wing local council of the Social Democratic Party and its successors’ organisational lead, the local labour council’s working method being close to what has been considered “social democratic”, their representatives being highly trusted in the local community, and the growth of a local radical tradition. The political culture and the norms that gradually developed were based on a left-wing social democratic tradition. The local council of the Social Democratic Party that left the party in 1917 to join the left-wing social democratic faction was the same local council, despite their names and change of parties in the 1920s and 1930s. It became the local labour movement’s bearer of traditions and represented the continuity in the local trade union environment, which contributed to the leftwing socialist project being long-lived in Hofors. The central aspects were the trade union work and the practical-concrete tradition that developed. Primarily through successful trade union work, the local labour council and its trade union representatives gained strong and long-term support from a large proportion of the local trade union movement’s members and the population of Hofors. Against this background it may be stated that, even though it was often impossible for the parties to the left of social democracy to maintain a local trade union and political power position that was stronger than that of the social democrats for a lengthy period of time, it was not entirely impossible. It may also be stated that for the trade union member as such, a communist or socialist party affiliation was not a real obstacle in the election of shop stewards. Their focus was primarily put on the would-be representatives’ personal qualities and ability to live up to the demands and expectations placed on them by the members, and not so much on their ideological persuasion.