Zugl.: Diss.

Den här studien undersöker politikers profilering av sig själva utifrån vad som anses vara ”manligt” respektive ”kvinnligt” i ett samhälle. Uppsatsen tar avstamp från ett feministiskt perspektiv, vars syfte är att studera politikers egen framställning av sig själva i relation till medias konstruktion av kön. Det teoretiska ramverk som undersökningens resultat analyserats utifrån, bygger på medias könsstereotypisering av politiker och könsnormer som finns i den politiska dagordningen. Vidare har den sociala medieplattformen Instagram använts för materialinsamling. Materialet består av Instagram-inlägg från svenska politiker som är aktiva i antingen Sveriges riksdag eller regering. Sammantaget har tio politiker undersökt, varav fem kvinnor och fem män. Totalt har 70 inlägg studerats med sju inlägg från respektive politiker. Ett inlägg består av antingen bild i kombination med text eller enbart bild och text separerat. Därför har en kombinerad text- och bildanalys använts vid analysering av materialet. Resultatet presenterar och analyseras tematiskt. Uppsatsen kommer fram till att det finns normbrytande tendenser hos de undersökta politikerna, oavsett kön, som påvisar att de inte i någon större utsträckning bidrar till medias könsstereotypisering av politiker. Vidare framkommer ett blandat resultat i manliga och kvinnliga politikers engagemang i kvinnorelaterade frågor, där männen arbetar med andra kvinnofrågor som inte tas upp i det teoretiska ramverket. Utifrån de undersökta kvinnorna framkommer det inte att de engagerar sig i kvinnors rättigheter, som det teoretiska ramverket argumenterar för.

No description available.

No description available.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Zugl.: München, Universiẗat, Diss., 2005.

Zugl.: München, Universiẗat, Diss., 2005.

Zugl: Diss. phil. I. Bern. / SA aus: Archiv des historischen Vereins des Kantons Bern. - Bd. 51.

European Business School, Diss.--Oestrich-Winkel, 2007.

Allt eftersom professionen tar allt större plats på den politiska arenan förändras politikernas roll vilket kan åsidosätta de demokratiska aspekterna. I studien tar vi oss an socialsekreteraren och åskådliggör dess komplexa yrkesroll i en politiskt styrd organisation vilket bidrar till svårigheter när beslut om LVU skall fattas. För att uppnå detta har kvantitativ metod i form av enkätfrågor använts. Resultatet visar att både politiker och tjänstemän har en hög tilltro till socialsekreterarens roll och dess beslutsfattande inom LVU. Socialsekreteraren anser att det är de som har inflytandet över och tar det avgörande besluten om LVU vilket även förstås då återremitteringar sällan sker.