No description available.

Denna studie fokuserade på samverkan inom landstingets beroendeenhet och kommunens socialtjänst missbruksavdelningen. Syftet med studien var att belysa praktikers rfarenheter av samverkan, avseende patienter/klienter med missbruk/beroende problematik. Metodvalet var kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten är Danermarks teori om samverkan och tre primära samverkansbegrepp; organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visade att praktiker som deltagit i studien upplever att samverkan inom landsting och kommun fungerar bra och framhåller vissa faktorer som kan underlätta samverkan samt vissa faktorer som kan försvåra samverkan. Faktorer som underlättar samverkan är bland annat en god kommunikation, regelbundna möten. Faktorer som försvårar samverkan är beslutsmandat, organisation och sekretess.

<p>En undersökning har gjorts för att ta reda på vad användarna tyckte om den utbildning de fick i det system som införts på deras arbetsplats, men även vad de tycker om systemet i sig.Undersökningen har varit en kvalitativ studie med kvalitativa intervjuer. Intervjuer har gjorts med en projektledare, en person ur utbildningsgruppen och fyra användare på Lasarettet i Motala. Det har även gjorts en observation av användarna vid ett utbildningstillfälle.Det huvudsakliga resultatet som framkom var att användarna är väldigt nöjda med hur systemet är tänkt att fungera, det ger både ökad patientsäkerhet men det gör även många arbetsuppgifter enklare och smidigare. Det framkom dock att användarna har en del negativa synpunkter på utbildningen och hur den har varit upplagd. Utbildningen var konstruerad så att flera olika yrkesgrupper fick gå samtidigt, vilket användarna såg som ett problem. Användarna menar att de får lära sig saker som de aldrig kommer att använda i sitt arbete och de vill att utbildningen istället ska vara yrkesspecifik så den passar just deras sätt att arbeta.Med det resultat jag fick fram är det förståligt att man nu beslutat sig för att förlänga pilotprojektet, det fanns ett flertal fel och brister som även jag lade märke till under den korta tid som jag tittade runt i systemet. De fel och brister som har rättats till kräver tid för testning, vilket orsakat förlängningen. Jag har även hört att det kommer att bli en del ändringar i den fortsatta utbildningsplaneringen och de kommer att göra om utbildningen så att den till viss del uppfyller användarnas önskemål om en yrkesinriktad utbildning.</p>

En undersökning har gjorts för att ta reda på vad användarna tyckte om den utbildning de fick i det system som införts på deras arbetsplats, men även vad de tycker om systemet i sig.Undersökningen har varit en kvalitativ studie med kvalitativa intervjuer. Intervjuer har gjorts med en projektledare, en person ur utbildningsgruppen och fyra användare på Lasarettet i Motala. Det har även gjorts en observation av användarna vid ett utbildningstillfälle.Det huvudsakliga resultatet som framkom var att användarna är väldigt nöjda med hur systemet är tänkt att fungera, det ger både ökad patientsäkerhet men det gör även många arbetsuppgifter enklare och smidigare. Det framkom dock att användarna har en del negativa synpunkter på utbildningen och hur den har varit upplagd. Utbildningen var konstruerad så att flera olika yrkesgrupper fick gå samtidigt, vilket användarna såg som ett problem. Användarna menar att de får lära sig saker som de aldrig kommer att använda i sitt arbete och de vill att utbildningen istället ska vara yrkesspecifik så den passar just deras sätt att arbeta.Med det resultat jag fick fram är det förståligt att man nu beslutat sig för att förlänga pilotprojektet, det fanns ett flertal fel och brister som även jag lade märke till under den korta tid som jag tittade runt i systemet. De fel och brister som har rättats till kräver tid för testning, vilket orsakat förlängningen. Jag har även hört att det kommer att bli en del ändringar i den fortsatta utbildningsplaneringen och de kommer att göra om utbildningen så att den till viss del uppfyller användarnas önskemål om en yrkesinriktad utbildning.

För att styra det svenska samhället mot en hållbar utveckling är det framförallt viktigt att samhällets större aktörer tar ansvar för sina verksamheter och försöker minimera sin belastning på miljön. Landstingen i Sverige tillhör en av landets största arbetsgivare och står för en stor del av dessa påfrestningar, då de berör många områden inom miljön. Miljöledningssystemet ISO 14001 är ett hjälpverktyg som på senare år har anpassats för landstingens verksamheter för att förbättra deras miljöarbete och miljöprestanda. Vad som anses som ett måste för att få ett miljöledningssystem att fungera väl i en organisation är den interna miljökommunikationen. Det har däremot visat sig att det inte är helt lätt i större organisationer att skapa en bra intern miljökommunikation och det inverkar i sin tur på hur miljöarbetet utvecklar sig. Studien har granskat den interna miljökommunikationen inom två olika landsting, Västernorrland och Jämtland, och tittat på vilka skillnader som kan identifieras mellan deras miljökommunikation. Studien undersökte även sambandet mellan miljökommunikation och miljöprestanda samt politikernas inverkan på dessa. Det som framkom var att den interna miljökommunikationen har en stor betydelse för landstingens miljöprestanda samt att den har en avgörande roll för hur miljöarbetet fungerar. De främsta skillnaderna som identifierades mellan landstingen var att det fanns betydligt mer resurser gällande miljöarbetet och miljöansvaret inom Västernorrlands landsting, samt att de har tillgång till en miljöinformatör. När det gäller miljöutbildningar använder landstinget i Västernorrland sig av ett filmpaket med tillhörande övningsuppgifter, medan Jämtlands landsting utbildar sina anställda via powerpoint-presentationer och textmaterial. Det kan konstateras att mängden personer har en stor inverkan på hur miljöarbetet fortskrider. Inom Västernorrlands landsting kan de förmedla information, hålla i utbildningar och vara ute på fält i den utsträckning som behövs pga. av deras resursbas. De kan också vara ett bättre stöd och lättare kunna erbjuda hjälp ute i organisationen, vilket i sin tur har medverkat till att miljöengagemanget bland anställda har ökat. Vidare kan det konstateras att ett ökat engagemang leder till ett bättre miljöarbete och därmed en bättre miljöprestanda. I Jämtland innebär resursbristen en motsatt effekt för landstinget och därför utvecklas inte deras miljöarbete i den takt som önskas. Det kan därmed ses ett klart samband mellan miljökommunikationen och miljöprestandan inom landstingen.

Lokalkostnader står för en betydande del av Sveriges landstings kostnader. Därför är det av stor vikt att denna resurs utnyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt. Det finns egentligen två olika hyresmodeller som landsting tillämpar gällande sina lokaler. En variant är internhyresmodellen, där de delverksamheter som finns inom landstinget själva ansvarar för sina lokalkostnader. Den andra modellen, som författarna har valt att fokusera på, innebär att delverksamheterna inom landstinget inte själva står för de kostnader deras lokaler medför. Det vill säga att lokalerna de använder är en fri nyttighet för dem. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur landsting som tillämpar den senare modellen kan ta del av de fördelar som uppkommer vid användandet av en intern hyresmodell. Forskare är överens om att dessa fördelar framförallt utgörs av kostnadsmedvetenhet och naturliga incitament till att från användarens sida hushålla med sina lokalkostnader. För att kunna knyta dessa fördelar till en modell där lokalanvändning inte är en kostnad för användaren presenterar teorikapitlet i denna uppsats teorier angående helhetstänkande, informationspridning och motivation inom organisationer. I studien har författarna använt en kvalitativ metod, där den information som krävts har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Författarna har utgått från Värmlands landsting, och har intervjuat tio respondenter med olika befattning i organisationen för att få kunna se problemet från olika perspektiv. Resultatet av dessa visar att problemet ofta grundar sig i svårigheter gällande helhetsperspektiv, informationsutbyten och motivation. Alternativa lösningar för hur lokaler kan nyttjas effektivare uppdagades också under intervjuerna.

Syfte – Syftet med denna studie är att skildra de framgångsfaktorer och problem som kan uppstå vid implementeringen av det balanserade styrkortet inom en division i ett svenskt landsting. Vi avser även att undersöka i vilken omfattning det balanserade styrkortet har spridits inom organisationen.   Metod – För att uppnå vårt syfte ansåg vi att en kvalitativ fallstudie var passande. En fallstudie är att föredra om man vill studera och öka förståelsen av en specifik händelse eller plats. Vi valde att undersöka Division Medicin, Landstinget i Värmland. Information har delvis samlats in genom personliga intervjuer, där sju anställda inom divisionen har intervjuats. Frågorna som ställts berör bakgrunden till beslutet att använda det balanserade styrkortet, implementeringen och etableringen. Andra viktiga informationskällor har varit vetenskapliga artiklar samt litteratur som berör implementeringsteori om det balanserade styrkortet.   Slutsats – Vår undersökning visar att Division Medicin lagt ner mycket resurser för att få det balanserade styrkortet att passa in i sin verksamhet. Även om man inom divisionen försökt stötta genom att förmedla kunskap, sporra sina medarbetare, öka delaktigheten, förtydliga mål och arbetsrutiner samt arbeta med ständig uppföljning tunnas det aktiva styrkortet ut nedåt i kedjan. Mycket tyder på att mer tid och pengar bör läggas på att få ut styrkortet till hela verksamheten. Trots att mycket i vår undersökning med stöd från teorin tyder på att implementeringen av det balanserade styrkortet på Division Medicin, Landstinget i Värmland, inte varit optimal kan vi inte heller påstå att den varit misslyckad.   Nyckelord – Balanserat styrkort, offentlig verksamhet, landsting, implementering

The study´s purpose is to identify how their communication affects their brand. The study will be made trough the perspective image, the values and associations which the target audience have about the County Council. The study has two question formulations: Which parts in the County Council's communication affect their brand? How does the residents in Värmland's image about County Council's look like? The study is based in Balmers 6C's of Corporate Marketing. There´s also some organizational communication added  to the study. The two methods has been used in the study, qantitative survey's and qualitative interviews. The survey was conducted using 100 respondents online and the interviews were conducted with three people who works with the County Council's communication. According to the survey, many where generally satisfied with the County Council. They have a positive image of the organization and have great confidence in it's healthcare. The criticism comes mainly directed in two directions, that the behaviour against patients is bad and that it is unnecessarily complicated to get in touch with various care centres within the County Council. The County Council uses management communication. To change the identified problems with their communication, they need to try to reach those employees who have contact with patients with how they want the organisations perception to look like. / Syfte: Undersökningens syfte är att identifiera hur Landstinget i Värmlands kommunikation  påverkar deras varumärke. Studien kommer att genomföras ur perspektivet image, vilka värderingar och associationer målgruppen har om och till Landstinget i Värmland för att kunna identifiera var vårdtagarna tycker att kommunikationen brister. Studien har två frågeställningar: Vilka delar i Landstinget i Värmlands kommunikation påverkar deras varumärke? Vilken bild av Landstinget i Värmland har vårdtagarna på vårdcentralerna i Värmland? Det teoretiska ramverket som har används i studien grundar sig i Balmers 6Cs of Corprate marketing och det vävs även in lite organisationskommunikation. Metoderna för undersökningen har gjorts av kvantitativ enkät och kvalitativa samtalsintervjuer. Enkäten gjordes med 100 respondenter i en webbenkät och intervjuerna gjordes med 3 personer från Landstinget i Värmlands informationsstab.   Enligt undersökningen är många generellt nöjda med Landstinget i Värmland. De har en positiv bild av organisationen och hyser stort förtroende för vården. Den kritik som kommer fram är främst riktad åt två håll; att bemötandet är dåligt och att det är onödigt krångligt att komma i kontakt med olika instanser inom landstinget. Slutsatsen som dras är att Landstinget i Värmland använder sig av chefskommunikation. För att förändra de identifierade kommunikationsproblemen måste de gå den vägen för att nå ut till de anställda som har kontakt med vårdtagarna om hur de vill att uppfattningen ska vara.

I uppsatsen har jag genom intervjuer med fyra konsthandläggare från fyra olika landsting undersökt konsthandläggarnas syn på konst i väntrum, hur arbetet med konstplacering går till samt hur konsten väljs ut, och vilka möjligheter och begränsningar väntrummet har som konstmiljö. I bakgrundsavsnittet ger jag en historisk tillbakablick på hur och varför staten började köpa in konst för placering i offentliga miljöer. Under mina eftersökningar har jag inte hittat mycket skriftligt material om ämnet vilket har gjort att de muntliga intervjuerna har varit den största källan till information. Konsthandläggarnas syn på konst i väntrum ligger relativt nära varandra och det som i stort sett skiljer dem åt är nyckelord för vad konsten tillför miljön estetiskt och intellektuellt. Även arbetsprocesserna ser likartade ut. Det om särskiljer deltagarna är de ekonomiska resurserna och antalet medarbetare. Alla arbetar utifrån ett brukarperspektiv där de menar att miljö och konst bör samspela.. Väntrummet som konstmiljö har enligt konsthandläggarna olika typer av begränsningar och möjligheter. Ingen av dem anser att det är lämpligt att placera konstverk med våldamma motiv eller med temat döden, men det råder delade meningar om hur starka känslor konsten får väcka.

Efter införandet av Lagen om valfrihetssystem (LOV) och dess tvingande regler för primärvården började en ny marknad att skapas, en så kallad kvasimarknad. En kvasimarknad består av både offentliga och privata verksamheter där båda parter finansieras av staten, landstingen eller kommunerna. Samarbetet mellan landstingen och privata vårdcentraler kan ses som ett interorganisatoriskt samarbete där ett ömsesidigt beroende skapar ett behov av att kontrollera varandra. Landstinget behöver kontrollera att de privata vårdcentralerna agerar enligt överenskommelsen, som huvudsakligen är att skapa lättillgänglig vård med hög kvalitet till medborgarna. Syftet med studien är att undersöka hur landstingen styr de privata vårdcentralerna och varför de styr som de gör. För att uppfylla vårt syfte med studien har vi arbetat med en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden vi använde var fallstudie. För att få en djupare förståelse för hur styrningen av de privata vårdcentralerna går till samt varför man styr som man gör samlades information genom individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med marknadsskaparna för hälsovalet i Värmland samt med privata vårdcentralschefer. Studien visar att landstinget utövar styrning och kontroll genom krav- och kvalitetsboken. Krav- och kvalitetsboken detaljeras och det som inte avtalats i den hänvisas till gällande praxis, riktlinjer samt policydokument. Detaljrikedomen ger lite utrymme för eget handlande som tyder på att breda och strama handlingskontroller används. Vidare visar studien att även resultatkontroller används i viss utsträckning då man mäter de parametrar som går att mäta och belönar vid måluppfyllelse, vilket tyder på att kontrollen är smal. Empirin ger även indikationer för att det idag saknas kontrollsystem för att motverka uppkomsten av manipulation. Vidare ger empirin upphov till att även sociala kontroller används, dock i liten utsträckning genom att medborgarna kan agera genom att byta vårdcentral vid missnöje. Den nya marknaden kombinerat med en svårstyrd verksamhet skapar osäkerhet i miljön. Osäkerheten tycks vara grunden för detaljstyrning vilket i sin tur ger indikationer för att det finns brister i förtroendet, varför ett byråkratibaserat styrmönster tycks användas vid styrningen av de privata vårdcentralerna. / After the introduction of the Act system of choice (LOV) and its mandatory rules for primary care, a new market was created; a so called quasi-market. A quasi-market consists of both public and private organizations in which both parties are financed by the state, county councils or municipalities. The collaboration between county councils and private clinics can be seen as an inter-organizational cooperation with mutual dependences. The county councils need to ensure that the private health care centers operate according to the agreement; to create accessible health care with high quality to the citizens. The study aims to examine how county councils control private health care centers and why they control the way they do. To fulfill our purpose with this study, we have worked with a qualitative approach using a case study method. Information was gathered through individual interviews with the market-makers for the "health choice" in the county Värmland and with the private health care center managers. The study shows that the county council exercise management and control through the requirement- and qualitybook. The requirement- and qualitybook is detailed, what is not agreed upon in that book is referred to current practice, guidelines and policy documents. The level of details in the requirement- and qualitybook provides little room for own actions, suggesting that tight action controls are used. The study also show that result controls are used to some extent, although in a loose matter since the county council measure what can be measured and reward goal-fulfillments. The empirical data also provide indications that there are no controls to prevent the emergence of manipulation today. Moreover, the empirical data show that social controls also are used to a small extent because of the citizens possibility to switch health care center at a possible dissatisfaction. The new market, combined with operations that are difficult to control, creates uncertainty in the environment, which seems to be the basis for a detailed management and control systems. That in turn provides indications for the existence of deficiencies in confidence, which in turn indicates that a bureaucracy based control pattern seems to be used in the control of the private health care centers.