Undersökningen ämnar att belysa ett område som inte ägnats mycket tidigare uppmärksamhet, medborgerligt förtroende på regional nivå. Syftet med uppsatsen är att genom en teoretisk bakgrund kring kopplingar mellan korruption, förtroende och legitimitet formulera ett samlingsbegrepp där korruption förstås i relation till förtroende och legitimitet och inte endast utifrån lagstiftning. Detta för att sedan utifrån detta begrepp undersöka förekomsten av samt vilka regelverk svenska landsting har att förhålla sig till för att motverka korrupt beteende. Undersökningens slutsatser är att det samlade regelverken som landstingen har att förhålla sig till är att anse som klart formulerade. En oväntad slutsats visade sig även. Ett stort antal av svenska landsting och regioner uppvisade stora brister i kommunikationsförmåga.

Innan Västerbottens läns landsting, VLL, tog det nya intranätet i bruk, planerade och genomförde intranätets projektgrupp införandeaktiviteter som landstingsmedarbetare deltog i. Studien gjordes i syfte att få veta om dessa medarbetare hade en annan upplevelse av införandet än övriga medarbetare. En webbenkät besvarades av 313 av de 1000 anställda som slumpats fram i ett representativt urval vad gällde kön, ålder och arbetsrelaterade variabler. Resultatet påvisade skillnad mellan gruppernas upplevelser. De som deltog i minst en aktivitet var mer positiva till förändringen än de som inte deltog. Det är dock osäkert om det var det faktiska deltagandet i aktiviteter som resulterade i skillnad mellan grupperna – även andra faktorer kan ha spelat in i resultatet. Eftersom det finns stöd i tidigare forskning för hur projektgruppen arbetade med delaktighet och information under införandet, så finns det anledning för kommande projektkonstellationer inom VLL att dra lärdom av detta arbete i framtiden. / Before using the new intranet at Västerbotten county council, VLL, the project group for this intranet planned and effected introductory activities in which the employees participated. The study was made to see if these employees had a different perception of the introduction than other employees. A web-based questionnaire was answered by 313 of 1000 employees from a random selection, representative concerning gender, age and work-related factors. The result proved differences between the perceptions of the groups. Those who participated in at least one activity were more positive to the change than those who did not participate. However, it is uncertain whether it was the actual participation in activities which resulted in these differences - other factors may also have played a role. Since previous research supports the way the project team worked with participation and information during the introduction, future project constellations within VLL could learn from this work.

Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsåtaganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Detta sätt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att frångå lagen och använda sig av fullfonderingsmodellen, vilket innebär att hela pensionsskulden redovisas i balansräkningen. Uppsatsens syfte är att undersöka varför vissa landsting väljer att frångå rådande lagstiftning och regelverk gällande pensionsredovisningen. Vi vill ta reda på vilka faktorer som ligger bakom beslutet att tillämpa fullfonderingsmodellen samt undersöka landstingens egentliga finansiella ställning.

Bakgrund Sedan år 2011 har Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och Kost & Näring använt FAMM - modellen (the Five Aspect of Meal Model) för att utvärdera en måltidsverksamhets arbete med att optimera kundens/patientens måltidsupplevelse. FAMM - modellen betraktar måltiden som en helhet utifrån rummet, mötet, produkten, styrningssystemet och atmosfären. Dock finns det få studier där personalens upplevelser av att arbeta utifrån denna modell har undersökts. Landstinget i Kronoberg har arbetat utifrån FAMM - modellen sedan år 2012 och fått utmärkelser för sitt framgångsrika arbete. Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka upplevelser av arbetet med patientmåltiden hos köks- och omvårdnadspersonal inom landstinget i Kronoberg. Metod Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med köks- och omvårdnadspersonal inom landstinget i Kronoberg. Till hjälp vid intervjun användes en halvstrukturerad frågeguide. Därefter analyserades materialet utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Personalen upplevde att ett personligt engagemang kombinerat med möjligheter till flexibilitet i arbetet var en förutsättning för att tillgodose patientens individuella behov, att det fanns en ambivalens kring serveringssystemet, samt en problematik kring tillämpningen av FAMM - modellen. Slutsats Ett fortsatt arbete med FAMM - modellen kan lyfta befintlig kunskap hos både köks- och omvårdnadspersonal och vidareutveckla denna, främst genom att belysa kunskap som lätt tas för given och som kan vara svåra att ge och få uppskattning för.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2004.

The purpose of this study was to identify differences and similarities in information management amongst a group of elected representative county councillors' in Älvsborgs län. Ten qualitative semi-structured, in-depth interviews have been carried out with the chairmen and vice chairmen of five public health and medical service committees. They were asked about their environment, assignment, work roles, positions within the county council, and their performance level. Individual needs and characteristics have been observed. The study shows that there are more similarities than differences regarding the county councillors' management of information. They all have needs at three different levels; as private individuals, as individuals practising a profession, and as politicians. These levels both conflict and agree with each other. The study also shows that formalized/non-formalized oral sources play a dominant role in information management, which satisfy both cognitive and affective needs. Despite experience and practise of extracting the most relevant information from lengthy texts, the majority of them express a desire to have someone to help them select and systemize information. Increased computerization is also a requirement amongst the county councillors.

<p>This essay describes how Örebro läns landsting operate concerning the delegation of work environment tasks in their organization. In the essay we review present law, with the focus on the delegation of work environment tasks. The purpose is to see if Örebro läns landsting are following the law in a correct way.</p><p>Through interviews with people responsible for the work environment, and representatives for the workers in these questions, we could see how Örebro läns landsting were fulfilling there obligations in the role of employer. The result described how they were motivated and how they systematically worked with work environment issues. However, we could also see that the structure of the division of work environment tasks were inadequate. This could lead to problems if an accident was to happen and a person responsible for this was to be found.</p>

<p>Denna uppsats är kvalitativ och behandlar hur den utökade vårdgarantin implementeras i Uppsala Läns Landsting. Med hjälp av Brunsson och Olsens teori om reform implementering och Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri har vi analyserat hur reformen implementerats och vilka faktorer som påverkar implementeringen. Reformen syftar till att minska vårdköerna genom rationalisering och effektivisering men även till att påverka organisationens omgivning så att befolkningen får en mer positiv uppfattning om sjukvården. Våra slutsatser är att den utökade vårdgarantin är en utveckling av en tidigare reform och att implementeringen påverkas av tidsaspekten, oklarhet i idé och praktik samt organisationens förhållande till dess omgivning.</p>

Denna uppsats behandlar IT-arbete med fokus på IT-styrning, med offentlig sektor som utgångspunkt. Arbetet baseras på en två månaders praktik som utförts vid ett av Sveriges landsting, där arbetet vid huvudkontorets IT-avdelning har observerats och intervjuer utförts. Arbetet presenterar den struktur för IT-styrande som landstinget använde då praktiken utfördes. Det presenterar dessutom svårigheter som upplevs av de som styr landstingets IT i brist på dels detaljerade styrdokument för IT, och dels ett bristande stöd ifrån ledningen. Detta leder vidare till en teoretisk diskussion kring IT-governance, Shared services samt Strategizing. Det hela fångas upp i en diskussion som redogör för de olika styrande aspekternas påverkan på IT-strategi och IT-arbete. Arbetet bidrar därmed till kunskapsbasen kring IT-styrning genom analys av IT-arbete offentlig sektor.

The aim of this Master’s thesis is to examine the environmental scanning by the employees and politicians at the central administration at the County Council of Kalmar län. The background of the study is the closing of the administration library in January 2003, which gave more tasks to the hospital libraries of the County Council.The main questions of this study concerns the information needs of the employees and politicians, what electronic sources they prefer to use to satisfy those needs and if they are experiencing a need for more support and help, from a librarian or by the development of a common catalogue of hyperlinks. All 104 persons in the population were asked to answer a questionnaire on the Intranet. The task was performed by 60 persons. Six persons in leading positions were interviewed. The examples of information needs were collected and organized according to the PEST-model.The result of this questionnaire shows that about half of the population would, at least partly, like more help in information seeking, but only five percent totally agrees. No one of the interviewees firmly agrees with the idea of a librarian to help with information seeking. Their view is that the quantitative part of the environmental scanning is working fine and the problem is to avoid information overload. There was a slightly bigger interest in the idea of a common catalogue of hyperlinks. Finally the electronic resources used by the respondents were compared to the common link catalogue of the hospital libraries. / Uppsatsnivå: D