Vid utveckling och förvaltning av system är det viktigt att de testas för att upptäcka eventuella fel. Detta kan göras genom både manuella och automatiska tester. I de automatiska testerna används verktyg/program för att utföra testerna. Syftet med detta arbete är identifiera vilka faktorerna är för framgång vid införandet och användandet av automatiska tester. Detta har undersökts genom en teoretisk litteraturundersökning, samt en empirisk undersökning bland fyra svenska myndigheter kring hur de arbetar med automatiska tester, hur de anser att det fungerar, hur införandeprocessen gick till och vilka eventuella problem de upplevt. Detta för att kunna rekommendera andra organisationer om hur de kan införa automatiska tester på bästa sätt, samt för att ge lösningar till eventuella problem som kan uppstå vid användandet. Resultatet av undersökningen visar att via de automatiska testerna kan testarbetet utvidgas genom att fler tester kan genomföras på kort tid. Detta är särskilt användbart vid regressionstester där systemets funktionalitet kontrolleras efter att ändringar har gjorts. De automatiska testerna gör även att testarna kan fokusera på utförandet av komplexare och kreativa/roligare tester. När automatiska tester ska införas i en verksamhet finns det en hel del saker att tänka på för att minimera problemen och få ett lyckat resultat. Det är viktigt att ledningen är införstådd i varför automatiska tester ska införas och ger sitt stöd till processen. Personalen behöver få utbildning kring vad automatiska tester är och vad de kan användas till. Det är även viktigt att tänka till vid valet av verktyg gällande vad verktyget ska användas till, vilken budget som finns och vilka programmeringsspråk som kan användas. Slutligen så krävs en insikt i att det tar mycket arbete och tid för att bygga upp det automatiska testarbetet innan alla fördelar fås. Samt att testfallen och testdata måste underhållas regelbundet för att kunna användas på lång sikt.

Många skolor har problem med att införa ny teknik och tyvärr fastnar skolor ofta i en serie av påbörjade införanden där de testar olika lösningar som aldrig leder till fullständigt införande. Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur lyckat införande av IT i skolor ser ut samt utvärdera Norrhammarskolans införande av persondatorer till sina elever mellan årskurs 6 till 9 mot detta. Fallstudien är kvalitativ med intervjuer samt en enkät av intressenter på nivåer som berörde införandet och frågorna är framtagna ur en analysmodell som visar hur införande av IT i skolor kan se ut. Denna inkluderar hantering av förändring, införandeprocessen och dess fem faser samt principer på vad lyckat införande av IT i skolan kan innebära. Undersökningen av Norrhammarskolans införande visade problem som saknaden av en lokal grupp på skolan som då heller inte hanterade förändringsarbetet. Konkret införandeplan och lokalt ledningsstöd fanns dessutom inte samt att det fanns behov av bättre resursplanering innan införandet och bättre tillförsel av detta. Mycket som räddade dem var kompetent personal som tog ett stort ansvar, något som skapade nyckelpersoner som nu Norrhammarskolan är beroende av. Trots ett skakigt införande gynnar införandet barn och föräldrar inom Skellefteå kommun samt principerna för lyckat införande av IT i skolor uppnås till stor del.

Syftet med denna studie är att ge en överblick på hur man inför GIS i en verksamhet och vad för dokumentationsbehov och hur utvecklingsmöjligheterna ser ut hos Trollhättan energi affärsområde Vatten. Insamlandet av fakta gjordes med intervjuer och litteraturstudier. På grund av egna erfarenheter och kunskaper hos affärsområde Vattens GIS-dokumentation underlättades sökandet och insamlandet av fakta.   Resultaten som erhållits indikerar på att det finns ett relativt stort behov av att dokumentera i GIS runt om i Vatten-verksamheten. Många av de tillfrågade har svarat att de uppskattar en gemensam dokumentation för samverkans skull och för att det underlättar informationens tillgänglighet. Undersökningen belyser att GIS-kompetensen behöver höjas hos medarbetarna. Studien visar dessutom att det saknas en ordentlig organisation för GIS-frågorna och att GIS-frågan saknar ett klart syfte och mål. Slutsatsen är att det finns behov av att upprätta en GIS strategi som styrdokument och handlingsplaner utefter GIS strategin. GIS strategin ska behandla syfte, mål och frågorna kring organisationen, ansvarsförhållanden, kompetensutveckling och datapolicy om införandet av GIS. Handlingsplan är en konkret plan över vad som behöver göras och för att på kort sikt styra arbetet med GIS och informationshantering. / The intention of this thesis is to provide an overview on how to introduce GIS in an organization and how documentation needs and the development prospect looks at Trollhättan Energy Water Management. The gathering of facts was made by interviews and literature studies. Due to own experience and knowledge in the Water Management GIS-documentation the search and gathering of facts was eased. The result indicates that there is a relatively large need to have documentation around the Water Management-organization in GIS. Many of the approached replied that they appreciate a common documentation for the cooperation and that it helps accessibility of information. The study also elucidate that the GIS-competence have to increase amongst the co-workers. And it also shows a lack of proper organization for the GIS-questions and that the GIS-question misses clear purpose and goal. The conclusion is that there is a need to establish a GIS strategy as a steering document and action plans along the GIS strategy. The GIS strategy shall discuss intention, goal and the questions around organization, capacity building and data policy among the incorporation of GIS. An action plan is a substantially plan of what has to be done and to control the work with GIS and information management of a short term.

No description available.

Innan Västerbottens läns landsting, VLL, tog det nya intranätet i bruk, planerade och genomförde intranätets projektgrupp införandeaktiviteter som landstingsmedarbetare deltog i. Studien gjordes i syfte att få veta om dessa medarbetare hade en annan upplevelse av införandet än övriga medarbetare. En webbenkät besvarades av 313 av de 1000 anställda som slumpats fram i ett representativt urval vad gällde kön, ålder och arbetsrelaterade variabler. Resultatet påvisade skillnad mellan gruppernas upplevelser. De som deltog i minst en aktivitet var mer positiva till förändringen än de som inte deltog. Det är dock osäkert om det var det faktiska deltagandet i aktiviteter som resulterade i skillnad mellan grupperna – även andra faktorer kan ha spelat in i resultatet. Eftersom det finns stöd i tidigare forskning för hur projektgruppen arbetade med delaktighet och information under införandet, så finns det anledning för kommande projektkonstellationer inom VLL att dra lärdom av detta arbete i framtiden. / Before using the new intranet at Västerbotten county council, VLL, the project group for this intranet planned and effected introductory activities in which the employees participated. The study was made to see if these employees had a different perception of the introduction than other employees. A web-based questionnaire was answered by 313 of 1000 employees from a random selection, representative concerning gender, age and work-related factors. The result proved differences between the perceptions of the groups. Those who participated in at least one activity were more positive to the change than those who did not participate. However, it is uncertain whether it was the actual participation in activities which resulted in these differences - other factors may also have played a role. Since previous research supports the way the project team worked with participation and information during the introduction, future project constellations within VLL could learn from this work.

The purpose of this study was to 1) identify driving forces for introducing new system development methodologies at the Swedish Tax Agency. The preconditions of the Swedish Tax Agency also affect the use of new methodologies. The study therefore also aimed to 2) portrait the influence of the preconditions on the organization. Furthermore, the object of the study was to 3) illustrate the use of methods in system development and also to 4) investigate the contributions of the methods to the organization and the four case projects within the Swedish Tax Agency. The study was carried out through a qualitative methodology, with interviews, and a quantitative methodology, with questionnaires and document collection. A combination of methods was used in order to acquire a holistic perspective of a complex issue. From the study, some conclusions have been drawn. Firstly; being modern, fashionable and a desirable employer are driving forces for introducing new system development methods, together with a desire of increased efficiency when developing systems. Secondly; the main preconditions were identified as the organizational culture and how the purpose of a change is communicated to the affected employees. Thirdly; all of the project teams that were that participated in the study was found to use different hybrids of system development methods, which lead to the fourth conclusion; the used methods was found to contribute with different things, such as structure in project planning and when tracking sources of errors, commitment in work and good group dynamics.

Nationell patientöversikt är ett system som möjliggör nationell spridning av patientdokumentation mellan olika landsting och regioner. Detta menas vara något som behövs för att stärka patientsäkerheten, då tillgång till rätt information vid rätt tillfälle kan vara avgörande för att erbjuda en säkerhetsenlig vård. Införandet har tagit tid och ännu är användandet av tjänsten låg. Informationen som finns i patientöversikten är minimal och pålitlig data saknas för att förtroende och användandet skall öka. Denna studie har undersökt hur införandeprocessen av NPÖ har sett ut och vilka faktorer som bidragit till detta, där den huvudsakliga teorin inom implementering, säkerhet och acceptans ligger som grund. Genom intervjuer med experter inom ämnet, från bland annat Inera, SKL och Örebro landsting, har faktorer som påverkat vid införandeprocessen påvisats, där bland annat otillräcklig information och bristande säkerhet kring integritet tas upp. Artiklar i fackpress har även granskats, där redogörelser med faktorer som har påverkat införandeprocessen under åren 2005 fram till år 2016 presenteras. Undersökningen kan tydligt påvisa att tekniska anslutningar, där lokala system måste anpassas för att samspela med NPÖ är en faktor som påverkar införandet av NPÖ. En vidare faktor är att landsting har olika begrepp och placering av information som försvårar anslutningarna, samt att patientintegritet är en viktig aspekt som har varit svår att arbeta med. Det är lätt att den tekniska biten tar över fokus och även i detta projekt har det varit en av de grundläggande faktorerna till att användandet fortfarande är lågt. Verksamhetsfokus efterfrågas fortfarande och mer användarvänlighet och användbarhet är ett måste, samt en standard för vilken information som skall produceras i systemet och vem som bär ansvaret för motivationen till detta. Sammanfattningsvis är det tydligt att bristen på verksamhetsfokus har förlängt införandeprocessen och borde ha varit mer prioriterat vid ett tidigare skede av processen. / The swedish National health system, called NPÖ, enables national spread of patients data between different regions. This means to be something that could strengthen patient security, since access to the right information at the right time can be critical to provide secure healthcare. The implementation has taken time and yet the use of the system is low. The information contained in the health system is minimal and reliable data are lacking for confidence and usage to increase. This study examined how the implementation process of the health system has been like and what factors contributed to this, where the main theories within implementation , security and acceptance were the basis. Through interviews with experts in the subject from Inera , SKL and Örebro county council, the factors that affected the implementation process has been demonstrated, which include insufficient information and lack of security regarding privacy. Articles in magazines and newspaper has also been reviewed, with reports of factors that have affected the implementation process in the years of 2005 to 2016. The study clearly demonstrate the technical connections as a factor affecting the implementation, where local systems must be adapted to interact with NPÖ. A further factor is that the regions has different terms and placement of patient information that complicate the connections. It also demonstrate that patient privacy is an important aspect that has been difficult to work with. The technical parts can easily takes focus and also in this project that has been one of the basic factors to the lack of use. Business focus is still demanded and more ease and usability is a must, as well as a standard for the information to be produced in the system. It also has to be more clear who is responsible for the motivation of producing the information. In summary, it is clear that the lack of business focus has extended the deployment process and should have been prioritized at an earlier stage of the process.

<p>The aim of this study is to examine possibilities and barriers for an introduction of electric vehicles in Sweden. The study has an interdisciplinary approach and thoroughly examines the essential topics which influence the future of the electric vehicle. The study reaches from answering the question on why electric vehicles lost the game to petrol cars in the early 20th century, to sketch how the difference in total cost of ownership will be between electric vehicles and petrol cars for the coming 20 years. Apart from these subjects the main topics of the study are today’s and tomorrow’s situation regarding technology, charging, fuel, market and economic incentives from an electric vehicle perspective. A summary of the crucial factors for an introduction of electric vehicles to take place eventually leads to the main finding of the study: a road map consisting of recommended actions to stimulate an introduction of electric vehicles in Sweden. The road map is addressed to different actors which have been identified as crucial actors for an introduction to take place. The most important actions in the road map is that the Swedish government should form a national electric vehicle vision and introduce economic incentives where a new registration fee system for cars is the most important one. Furthermore should car manufacturers and retailers develop attractive business models for selling electric vehicles and different actors in private and public sector should install charging places for electric vehicles where and when needed, and develop business models for these.</p>

The aim of this study is to examine possibilities and barriers for an introduction of electric vehicles in Sweden. The study has an interdisciplinary approach and thoroughly examines the essential topics which influence the future of the electric vehicle. The study reaches from answering the question on why electric vehicles lost the game to petrol cars in the early 20th century, to sketch how the difference in total cost of ownership will be between electric vehicles and petrol cars for the coming 20 years. Apart from these subjects the main topics of the study are today’s and tomorrow’s situation regarding technology, charging, fuel, market and economic incentives from an electric vehicle perspective. A summary of the crucial factors for an introduction of electric vehicles to take place eventually leads to the main finding of the study: a road map consisting of recommended actions to stimulate an introduction of electric vehicles in Sweden. The road map is addressed to different actors which have been identified as crucial actors for an introduction to take place. The most important actions in the road map is that the Swedish government should form a national electric vehicle vision and introduce economic incentives where a new registration fee system for cars is the most important one. Furthermore should car manufacturers and retailers develop attractive business models for selling electric vehicles and different actors in private and public sector should install charging places for electric vehicles where and when needed, and develop business models for these.

No description available.