<p>Mitt syfte med detta arbete är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter kring att arbeta med Lpfö 98 som styrdokument. Frågorna som ställdes gällde hur förskollärares erfarenheter av införandet av Lpfö 98 i förskolan ser ut, vilka skillnader de ser mellan att arbeta före införandet och idag, samt hur de använder läroplanen i den dagliga verksamheten. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i förskolan. Gemensamt för de fyra är att de allihop har mer än 20 års erfarenhet av arbete i förskola, och alltså arbetade i förskolan under införandet av Lpfö 98. Resultatet av min undersökning visar att stöd från förskolechefer och ledning, var en viktig del, för att förskollärarna skulle kunna ta till sig och förstå Lpfö 98 när den infördes.</p><p>Förskolans roll har förändrats och blivit mer betydelsefull. Efter införandet av Lpfö 98, menar förskollärarna att föräldrarna är mer insatta i verksamheten, och kan ställa krav. Samtidigt som förskollärarna känner att föräldrarna lägger över ett stort ansvar på förskolan. Förskollärarna använder Lpfö 98, både för att ta fram mål för verksamheten att sträva mot, men också som ett uppslagsverk när de får funderingar kring något.</p> / <p>The purpose of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers´ experiences from working with the curriculum, Lpfö 98, as a governing document. The questions asked concerns how preschool teachers´ experiences from the introduction of the curriculum in preschool look like, what differences they see between working before and after the introduction and also how they work with the curriculum in the daily activity. I have done qualitative interviews with four preschool teachers. Common for all of them is that they have more than 20 years of experience from working in preschools, and thus they also worked in preschool during the introduction of Lpfö 98. The result of my study shows that support from the principal of the preschool and the management was an important part in accepting and understanding Lpfö 98, when it was first introduced.</p><p>The preschool´s role has changed and become more significant. After the introduction of Lpfö 98, the preschool teachers feels that parents are more familiar with the preschool activity, and they can make demands. At the same time the preschool teachers feel that the parents put a lot of responsibility on the preschool. The preschool teachers use Lpfö 98, both for making goals for the preschool activity to strive for and as a book of reference when they reflect on something.</p>

Mitt syfte med detta arbete är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter kring att arbeta med Lpfö 98 som styrdokument. Frågorna som ställdes gällde hur förskollärares erfarenheter av införandet av Lpfö 98 i förskolan ser ut, vilka skillnader de ser mellan att arbeta före införandet och idag, samt hur de använder läroplanen i den dagliga verksamheten. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i förskolan. Gemensamt för de fyra är att de allihop har mer än 20 års erfarenhet av arbete i förskola, och alltså arbetade i förskolan under införandet av Lpfö 98. Resultatet av min undersökning visar att stöd från förskolechefer och ledning, var en viktig del, för att förskollärarna skulle kunna ta till sig och förstå Lpfö 98 när den infördes. Förskolans roll har förändrats och blivit mer betydelsefull. Efter införandet av Lpfö 98, menar förskollärarna att föräldrarna är mer insatta i verksamheten, och kan ställa krav. Samtidigt som förskollärarna känner att föräldrarna lägger över ett stort ansvar på förskolan. Förskollärarna använder Lpfö 98, både för att ta fram mål för verksamheten att sträva mot, men också som ett uppslagsverk när de får funderingar kring något. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers´ experiences from working with the curriculum, Lpfö 98, as a governing document. The questions asked concerns how preschool teachers´ experiences from the introduction of the curriculum in preschool look like, what differences they see between working before and after the introduction and also how they work with the curriculum in the daily activity. I have done qualitative interviews with four preschool teachers. Common for all of them is that they have more than 20 years of experience from working in preschools, and thus they also worked in preschool during the introduction of Lpfö 98. The result of my study shows that support from the principal of the preschool and the management was an important part in accepting and understanding Lpfö 98, when it was first introduced. The preschool´s role has changed and become more significant. After the introduction of Lpfö 98, the preschool teachers feels that parents are more familiar with the preschool activity, and they can make demands. At the same time the preschool teachers feel that the parents put a lot of responsibility on the preschool. The preschool teachers use Lpfö 98, both for making goals for the preschool activity to strive for and as a book of reference when they reflect on something.

I en miljö med kontinuerlig förändring står organisationer inför utmaningen att bestämma när eller om de ska investera i uppgradering av informationsteknologi. Att uppgradera befintlig informationsteknologi till en nyare version kan för många verka självklart, men i vissa fall väljer ändå organisationer att inte genomföra tillgängliga uppgraderingar   Studien består av två beslutsfattanden rörande uppgraderingar av två olika systemtyper i samma organisation. Systemtyperna som studien berör är ett innehållshanteringssystem och ett operativsystem. Det primära syftet med denna studie är att identifiera, beskriva och förklara vilka faktorer som påverkar beslutet att inte genomföra uppgraderingar av dessa system. Det sekundära syftet är att identifiera vilka de faktiska effekterna av att en organisation först inte genomför och senare genomför en uppgradering av sitt befintliga IT-system. Studien genomfördes i form av kvalitativa intervjuer på IT-avdelningen vid Karlstads universitet som är kund och användare av de båda systemtyperna. Genom en litteraturstudie identifierades åtta faktorer som påverkar beslut att inte uppgradera.   Gällande innehållshanteringssystemet framkom att tre av de identifierade faktorerna påverkade beslutet att inte uppgradera: Höga kostnader, Brist på interna resurser, Risk för kompabilitetsproblem. Tillkommande faktorer som inte identifierades i litteraturgenomgången var: Kunskap om framtida versioner och Undvika att behöva genomföra samma projekt igen. Det framkom även att de faktiskt uppfattade effekterna av att inte uppgradera var: Skapande av egna moduler och Svårigheter att använda tilläggsmoduler. Effekterna av att senare uppgradera var: Förbättrad funktionalitet, Hög tekniktröskel och Ny och modern teknik.   Gällande operativsystemet framkom det att fyra av de identifierade faktorerna påverkade beslutet att inte uppgradera: Risk för avbrott i verksamheten, Brist på interna resurser, Höga kostnader och Kostsam användarutbildning. Tillkommande faktor som inte identifierades i litteraturgenomgången var: För stor gränssnittsförändring. Det framkom även att de faktiskt uppfattade effekterna av att inte uppgradera var att de: Undkom förväntade supportärenden och problematik. Effekterna av att senare uppgradera var: Äldre datormodeller fungerar bättre, Modernare och säkrare operativsystem och Enklare att förvalta.

No description available.

<p>Då konkurrensen blir allt hårdare bland företag, har kvalitet blivit ett allt viktigare konkurrensmedel. För att kunna ge hög kvalitet till sina kunder, måste företaget ha hög kvalitet internt. Allt fler företag inför därför ett kvalitetssystem som hjälpmedel för att styra kvaliteten åt rätt håll. Ett av de vanligaste kvalitetssystemen är ISO 9000. Detta examensarbete behandlar de förändringar som sker efter införandet av ISO 9000 i IT-företag.</p><p>I undersökningen har fyra kvalitetsansvariga på fyra olika IT-företag intervjuats om vilka förändringar som har skett i deras företag. Förändringarna har varit ganska likartade mellan de olika företagen. Resultatet visar att de förändringar som sker är att företaget får ett bättre kvalitetsmedvetande, mer fokus på kvalitet till kund, bättre ordning och reda i företaget och fler revisioner.</p>

Då konkurrensen blir allt hårdare bland företag, har kvalitet blivit ett allt viktigare konkurrensmedel. För att kunna ge hög kvalitet till sina kunder, måste företaget ha hög kvalitet internt. Allt fler företag inför därför ett kvalitetssystem som hjälpmedel för att styra kvaliteten åt rätt håll. Ett av de vanligaste kvalitetssystemen är ISO 9000. Detta examensarbete behandlar de förändringar som sker efter införandet av ISO 9000 i IT-företag. I undersökningen har fyra kvalitetsansvariga på fyra olika IT-företag intervjuats om vilka förändringar som har skett i deras företag. Förändringarna har varit ganska likartade mellan de olika företagen. Resultatet visar att de förändringar som sker är att företaget får ett bättre kvalitetsmedvetande, mer fokus på kvalitet till kund, bättre ordning och reda i företaget och fler revisioner.

<p>Syftet med denna uppsats är att genomföra en studie av pedagogers attityder till mobiltelefonen som ett pedagogiskt redskap. Fokus i denna uppsats ligger på att identifiera några vanligt förekommande attityder och diskutera dem mot bakgrund av teorier kring maktutövning, motståndet mot den tekniska implementeringen och generationers specifika användarmönster. I forskningsbakgrunden behandlas även mobiltelefonens framväxt och funktion i dagens samhälle, m-learning och mobiltelefonens för- och nackdelar i den pedagogiska undervisningen. Undersökningen genomfördes dels med hjälp av enkäter, dels med hjälp av fokusgruppsintervjuer i både årskurs fyra och årskurs åtta. Med hjälp av forskning inom området har sedan resultatet analyserats och diskuterats. Resultatet åskådliggör att mobiltelefonen idag till stor grad ses som ett störningsmoment i klassrummen av både pedagoger och elever. Skolorna som medverkar i denna studie har därtill en policy som förkunnar nolltolerans mot mobiltelefoner i skolan. Yngre pedagoger (under 35 år) ser dock betydligt positivare på mobiltelefonens framtid som pedagogiskt redskap än deras äldre kollegor (över 35 år), även om inte alla pedagoger över 35 år ser negativt på mobiltelefonens framtid. De framhåller enhälligt att rektorn är den person som bär det största ansvaret för en lyckad teknologisk implementering i deras undervisning eftersom de själva till mycket stor del saknar tid för att kunna genomföra det själva.</p>

Syftet med denna uppsats är att genomföra en studie av pedagogers attityder till mobiltelefonen som ett pedagogiskt redskap. Fokus i denna uppsats ligger på att identifiera några vanligt förekommande attityder och diskutera dem mot bakgrund av teorier kring maktutövning, motståndet mot den tekniska implementeringen och generationers specifika användarmönster. I forskningsbakgrunden behandlas även mobiltelefonens framväxt och funktion i dagens samhälle, m-learning och mobiltelefonens för- och nackdelar i den pedagogiska undervisningen. Undersökningen genomfördes dels med hjälp av enkäter, dels med hjälp av fokusgruppsintervjuer i både årskurs fyra och årskurs åtta. Med hjälp av forskning inom området har sedan resultatet analyserats och diskuterats. Resultatet åskådliggör att mobiltelefonen idag till stor grad ses som ett störningsmoment i klassrummen av både pedagoger och elever. Skolorna som medverkar i denna studie har därtill en policy som förkunnar nolltolerans mot mobiltelefoner i skolan. Yngre pedagoger (under 35 år) ser dock betydligt positivare på mobiltelefonens framtid som pedagogiskt redskap än deras äldre kollegor (över 35 år), även om inte alla pedagoger över 35 år ser negativt på mobiltelefonens framtid. De framhåller enhälligt att rektorn är den person som bär det största ansvaret för en lyckad teknologisk implementering i deras undervisning eftersom de själva till mycket stor del saknar tid för att kunna genomföra det själva.