Studiens syfte var att undersöka elevers attityder till undervisningen i matematik inom årskurs 3, samt vilka delar i undervisningen som kan förknippas med deras attityder. Detta undersöktes med anledningen till att egna erfarenheter av undervisningen i matematik har visats på få variationer och ett dominerande arbete i läroböcker. De metoder som använts för att undersöka detta var en enkät tilldelad till hela klassen och enskilda, halvstrukturerade intervjuer med sex olika elever. Genom den fenomenografiska forskningsansatsen har olika elevsvar analyserats utifrån både enkäterna och intervjuerna, samt identifierat tre olika kategorier som är kopplade till elevernas attityder. Studiens resultat belyser att övervägande del av eleverna uttryckte positiva attityder gentemot undervisningen i matematik, det ansågs vara roligt, de var nöjda med upplägget och de har inga andra önskemål om undervisningen. Däremot framkommer även att ett fåtal elever uttryckt andra känslor i form av negativa attityder. Läroboken verkade ha en stor påverkan på eleverna med negativa attityder. Dessa elever uttryckte även önskemål om undervisningens genomförande och dess innehåll, därför diskuterades även vikten av variation i undervisningen för matematik. / <p></p><p>Matematikdidaktik</p>

Högbegåvade barn i Sverige har svårt att komma till sin rätt. De sista åren har intresset växt även här i norden, vilket kommer till uttryck i talrika bidrag i såväl medier som forskning. Men vilken kunskap om högbegåvade finns ute i skolorna och hur används den? I min kunskapsöversikt ska jag fokusera på eleverna, deras eventuella problem, deras behov och hur dessa bemöts. Med matematikundervisningen som exempel ska jag försöka kartlägga forskningen om högbegåvade elevers situation i skolan: Vilka problem har de, hur och i vilken utsträckning ses respektive identifieras de och deras särskilda behov, vilken stöd får de (om överhuvudtaget) och hur effektivt är det? Dock framförallt: Hur tänker de högbegåvade eleverna själva om skolan och dess matematikundervisning? För att skapa en överblick över relevant forskning inom det avgränsade området gjordes systematiska sökningar i databasen ERIC ECSBOhost, baserade på forskningsöversiktensfrågeställning och dessa kompletterades med en manuell sökning. Det visade sig att studiernas resultat gick långt utöver att bara gälla de högbegåvade elevernas attityder. Även om kunskapsöversiktens syfte egentligen fokuserade på eleverna, deras behov, kunskaper, attityder och välbefinnande, så är detta nära förknippat med och beroende av faktorer i elevernas miljö på olika nivåer. Detta förklarar, varför de undersökta artiklarna behandlar aspekter gällande högbegåvades situation på såväl individ-, skol- som samhällsnivå.

The aim of this study is to investigate students’ attitudes towards the subject religious education at upper secondary school. In Sweden, the subject of religious education is a compulsory subject at upper secondary school and something that has always been debated and questioned. In the formulation of the problem, it is highlighted that with the help of exploring which attitudes are outstanding, this can help teachers as future teachers in knowledge about the climate in different classrooms and student groups. In the study, a quantitative method was used, and a survey was carried out. A total of 397 students participated, distributed over 6 counties in southern Sweden. Most students were in year 3 and on a college preparatory program or on a vocational training program. The responses from the survey and the various variables were in turn connected with theoretical points such as the socialization theory and the secularization theory as well as previous research in the field. The results show that statistically, it can be assumed that the students have positive general attitudes towards the subject of religious knowledge. Furthermore, it can be assumed that the student groups “believing” and “college preparatory” have a more positive attitude towards the subject of religious knowledge in comparison with the student groups “non-believing” and “vocational training”. The result means that there are big differences in students’ attitudes, and this creates different climates in the classrooms that you as a teacher of the subject will have to deal with.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i grundskolan har för attityder till moderna språk. Studien har bedrivits i två städer i södra Sverige, varav den ena staden är dubbelt så stor som den andra. Skolan i den större staden har ett upptagningsområde som endast sträcker sig inom stadsbebyggelse, medan skolan i den mindre staden har ett större upptagningsområde delvis bestående av landsbygd. Arbetet är betydelsefullt eftersom allt fler elever tycks välja bort ett extra språk. Det är av stor vikt att försöka ta reda på om eleverna redan i åk 7 nåtts av budskapet att ”det lönar sig att läsa språk”, eftersom från och med höstterminen 2010 kommer extra meritpoäng att ges vid ansökan till högskolor. Undersökningens metod är kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningen visar att flertalet av de tillfrågade eleverna läser moderna språk och flertalet av dem tänker fortsätta med detta på gymnasiet, eftersom de vill lära sig mer av samma språk. Det fåtal som inte läser ett modernt språk tycker att de behöver extra stöd i svenska och engelska. De säger sig sakna intresse för språk och dessutom anser de att språkstudier är alltför arbetsamma.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka gymnasieelevers attityder till skrivande i skolan. Det görs i studien sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever vid ett mellansvenskt IT-gymnasium. Huvudresultaten i studien är att attityderna till skrivande i sig är ganska positiva. Men när det gäller skrivande i skolan är eleverna inte lika positiva. Eleverna känner press och stress inför skrivuppgifter och att de ibland är kritiska till de ämnen de får skriva om och till skrivuppgifternas utformning. Eleverna får också otillräcklig hjälp för att utveckla skrivandet. Vidare visar studien att eleverna behöver tycka att det är intressant och meningsfullt att skriva för att känna det engagemang och den motivation som krävs för att de ska kunna utveckla sitt skrivande. Studien åskådliggör också att det råder en avsaknad av undervisning i skrivande vilket gör det svårt för eleverna att utvecklas. De behöver exempelvis grundlig undervisning i skrivstrategier, det vill säga exempelvis lära sig hur man disponerar och bearbetar en text. Eleverna gör i stor utsträckning skrivuppgifterna individuellt och lägger dem i lärarens mapp. Därmed uteblir till exempel viktiga diskussioner både i grupp och i helklass. Det kollektiva lärandet saknas.</p> / <p>The purpose of this examination paper is to examine high school student’s attitudes to writing in school. The study contains six qualitative interviews with students at a Swedish IT-high school. The head results of the study are that the attitudes to writing are rather positive, but when it comes to writing in school the students are not that positive. The students get distressed and feel like they are under pressure when they are about to deal with a writing task. Sometimes they are critical to the subjects they are to write about. They are also sometimes critical to the way the tasks are designed. The students do not get enough help to develop their abilities to write. The study also shows that it is important that the students find writing interesting and meaningful; otherwise they do not get motivated and engaged. This will prevent them to develop as writers. The study illustrates that it exists a lack of teaching when it comes to writing. This makes it even harder for the students to develop. They need to be taught how to for instance arrange their texts. It also seems like the students does everything individual. It is important that the class works together as a group and that they discuss the texts they write.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i grundskolan har för attityder till moderna språk. Studien har bedrivits i två städer i södra Sverige, varav den ena staden är dubbelt så stor som den andra. Skolan i den större staden har ett upptagningsområde som endast sträcker sig inom stadsbebyggelse, medan skolan i den mindre staden har ett större upptagningsområde delvis bestående av landsbygd. Arbetet är betydelsefullt eftersom allt fler elever tycks välja bort ett extra språk. Det är av stor vikt att försöka ta reda på om eleverna redan i åk 7 nåtts av budskapet att ”det lönar sig att läsa språk”, eftersom från och med höstterminen 2010 kommer extra meritpoäng att ges vid ansökan till högskolor. Undersökningens metod är kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningen visar att flertalet av de tillfrågade eleverna läser moderna språk och flertalet av dem tänker fortsätta med detta på gymnasiet, eftersom de vill lära sig mer av samma språk. Det fåtal som inte läser ett modernt språk tycker att de behöver extra stöd i svenska och engelska. De säger sig sakna intresse för språk och dessutom anser de att språkstudier är alltför arbetsamma.

Syftet med examensarbetet är att undersöka gymnasieelevers attityder till skrivande i skolan. Det görs i studien sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever vid ett mellansvenskt IT-gymnasium. Huvudresultaten i studien är att attityderna till skrivande i sig är ganska positiva. Men när det gäller skrivande i skolan är eleverna inte lika positiva. Eleverna känner press och stress inför skrivuppgifter och att de ibland är kritiska till de ämnen de får skriva om och till skrivuppgifternas utformning. Eleverna får också otillräcklig hjälp för att utveckla skrivandet. Vidare visar studien att eleverna behöver tycka att det är intressant och meningsfullt att skriva för att känna det engagemang och den motivation som krävs för att de ska kunna utveckla sitt skrivande. Studien åskådliggör också att det råder en avsaknad av undervisning i skrivande vilket gör det svårt för eleverna att utvecklas. De behöver exempelvis grundlig undervisning i skrivstrategier, det vill säga exempelvis lära sig hur man disponerar och bearbetar en text. Eleverna gör i stor utsträckning skrivuppgifterna individuellt och lägger dem i lärarens mapp. Därmed uteblir till exempel viktiga diskussioner både i grupp och i helklass. Det kollektiva lärandet saknas. / The purpose of this examination paper is to examine high school student’s attitudes to writing in school. The study contains six qualitative interviews with students at a Swedish IT-high school. The head results of the study are that the attitudes to writing are rather positive, but when it comes to writing in school the students are not that positive. The students get distressed and feel like they are under pressure when they are about to deal with a writing task. Sometimes they are critical to the subjects they are to write about. They are also sometimes critical to the way the tasks are designed. The students do not get enough help to develop their abilities to write. The study also shows that it is important that the students find writing interesting and meaningful; otherwise they do not get motivated and engaged. This will prevent them to develop as writers. The study illustrates that it exists a lack of teaching when it comes to writing. This makes it even harder for the students to develop. They need to be taught how to for instance arrange their texts. It also seems like the students does everything individual. It is important that the class works together as a group and that they discuss the texts they write.

Utifrån elevers attityder till matematik och matematikundervisning samt forskning om matematikundervisning och hur elever bäst motiveras är syftet med denna uppsats att förbättra matematikundervisningen på gymnasieskolan. För att ta reda på elevers attityder till matematik och matematikundervisning har 183 elever från två gymnasieskolors naturvetenskapliga program i södra Sverige tillfrågats i en enkätundersökning. Undersökningen visar bland annat att eleverna i större utsträckning än vad de gör vill arbeta kommunikativt och med öppna arbetssätt i matematikundervisningen. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att: för att motivera elever och skapa förutsättningar för dem att utveckla förståelse för matematik bör matematikundervisningen innefatta mer kommunikation och öppna arbetssätt.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om skolungdomar har fördomar mot människor med en annan trosuppfattning/livsåskådning än den egna. Frågeställningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund än deras egen. Det är endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd. Flickorna är mer toleranta mot människor med annan religiös/kulturell bakgrund än pojkarna. Eleverna känner av att det finns fördomar bland eleverna på skolan och dessa yttrar sig på olika sätt. Det är till exempel mycket prat bakom ryggen på muslimerna om varför de får ha slöja och att de, när de nu bor i Sverige, måste anpassa sig efter det svenska livet.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka om skolungdomar har fördomar mot människor med en annan trosuppfattning/livsåskådning än den egna. Frågeställningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund än deras egen. Det är endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd. Flickorna är mer toleranta mot människor med annan religiös/kulturell bakgrund än pojkarna. Eleverna känner av att det finns fördomar bland eleverna på skolan och dessa yttrar sig på olika sätt. Det är till exempel mycket prat bakom ryggen på muslimerna om varför de får ha slöja och att de, när de nu bor i Sverige, måste anpassa sig efter det svenska livet.