Syftet med studien är att synliggöra hur lärare arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurs 2 och 3. Mer ingående studerades vad som sker i klassrummet och hur lärarna undervisar i läs- och skrivundervisning. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning som bygger på videoobservationer. Videoobservationerna som ledde fram till resultatet var strukturerade, och resultatet kategoriserades i olika teman. Det som framkommer i resultatet är att lärarna inte använder sig av endast en arbetsmetod såsom Läsning på talets grund – LTG – och Wittingmetoden. Resultatet visar tre olika undervisningssituationer, tyst läsning, högläsning och skrivning. Observationerna visar att läs- och skrivundervisningen inte alltid väcker intresse hos eleverna och att de gärna gör annat än vad undervisningen avser. Det framgår också att eleverna under de situationer som observerats har de svårt för att börja arbeta med sina arbetsuppgifter.

<p>Studiens syfte var att ta reda på hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivinlärning med de elever som behöver längre tid på sig att erövra läs- och skrivkoden. Med i studien finns också hur skolan som organisation hjälper och stöttar dessa elever. Studien är av en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med lärarna har varit grunden till arbetet. Resultatet visar att lärarna anser att bokstavsinlärningen är den viktigaste delen för eleverna att kunna då den är grunden för vidare läs- och skrivutveckling. Slutsatsen är att alla lärare använder sig av olika metoder i sin pedagogiska verksamhet vilket visar att utbudet är stort när det gäller att kunna skapa sin egen undervisningsmodell.</p>

<p> </p><p> </p><p> </p><p>I internationella tester såsom TIMSS och liknande kan man se en neråtgående trend i resultaten från de svenska eleverna. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i sin undervisning arbetar för att hjälpa elever med matematiksvårigheter. För att ta reda på det har jag intervjuat lärare i årskurs ett och två. Mitt resultat visar att det viktigaste arbetet inte handlar om att hjälpa enskilda individer utan om att förändra undervisningen för alla elever. Undervisningen behöver bli mindre läroboksbaserad och innehålla mer inslag av konkretisering, diskussioner och samarbete elever emellan. För att detta ska kunna komma till stånd behövs utbildning och tid för lärarna att genomföra ett förändringsarbete.</p> / <p> </p><p>In international studies like TIMSS u can see a descending trend in the results from the Swedish students. The purpose of this work is to investigate how teachers in there teaching work to help student with mathematical difficulties. In my attempts to find out how this is done I have interviewed teachers that teach first and second grade. My results show that the most important work isn’t about helping individual students but about changing the teaching for <strong>all</strong> students. The teaching needs to be less based on the textbook and contain more elements of handling concrete materials, discussion and co-operation between students. For this to happen the teachers need education and time to adapt to the new way of working.</p><p> </p>

Studiens syfte var att ta reda på hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivinlärning med de elever som behöver längre tid på sig att erövra läs- och skrivkoden. Med i studien finns också hur skolan som organisation hjälper och stöttar dessa elever. Studien är av en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med lärarna har varit grunden till arbetet. Resultatet visar att lärarna anser att bokstavsinlärningen är den viktigaste delen för eleverna att kunna då den är grunden för vidare läs- och skrivutveckling. Slutsatsen är att alla lärare använder sig av olika metoder i sin pedagogiska verksamhet vilket visar att utbudet är stort när det gäller att kunna skapa sin egen undervisningsmodell.

I internationella tester såsom TIMSS och liknande kan man se en neråtgående trend i resultaten från de svenska eleverna. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i sin undervisning arbetar för att hjälpa elever med matematiksvårigheter. För att ta reda på det har jag intervjuat lärare i årskurs ett och två. Mitt resultat visar att det viktigaste arbetet inte handlar om att hjälpa enskilda individer utan om att förändra undervisningen för alla elever. Undervisningen behöver bli mindre läroboksbaserad och innehålla mer inslag av konkretisering, diskussioner och samarbete elever emellan. För att detta ska kunna komma till stånd behövs utbildning och tid för lärarna att genomföra ett förändringsarbete. / In international studies like TIMSS u can see a descending trend in the results from the Swedish students. The purpose of this work is to investigate how teachers in there teaching work to help student with mathematical difficulties. In my attempts to find out how this is done I have interviewed teachers that teach first and second grade. My results show that the most important work isn’t about helping individual students but about changing the teaching for all students. The teaching needs to be less based on the textbook and contain more elements of handling concrete materials, discussion and co-operation between students. For this to happen the teachers need education and time to adapt to the new way of working.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare använder sig av läsprojekt och litteratur i sin undervisning i grundskolans senare år. Frågeställningarna som är utgångspunkt för studien är:-Hur argumenterar lärare för användningen av litteratur i grundskolans senare år?-Vilka likheter eller skillnader mellan lärares användning av litteratur och läsprojekt finns i olika skolor?-Vilken effekt har läsprojekten, enligt lärarna, haft på eleverna? Undersökningen innefattar 3 stycken intervjuer gjorda med fyra lärare och en bibliotekarie på skolor i Jönköpings kommun. Lärarna har svarat på frågor rörande arbetsmetoder, målbeskrivning, litteraturval och effekter rörande de läsprojekt de arbetat med. Alla lärare arbetar på liknande sätt med litteraturen i sina läsprojekt och har mål som liknar varandra. Det som mest skiljer sig åt mellan lärarna är bakgrunden till att de startat läsprojekt. Det finns olika faktorer som påverkat lärarna till att starta projekten. En av lärarna hade startat sitt projekt på grund av att hennes elever hade dåligt självförtroende och dåliga resultat i svenskan. En annan för att hon tyckte det skulle vara kul att samarbeta med någon med ett litteraturintresse. En skola hade sedan en längre tid haft läsprojektet som ett stående moment i undervisningen. Studien visar att effekterna av läsprojekten var något lärarna inte reflekterat närmare över. En av lärarna hade dock sett en skillnad i elevernas beteende och självförtroende i klassrummet. Effekterna av ett läsprojekt är dock något som kan vara svårt att mäta.

<p>Syftet med studien är att synliggöra hur lärare arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurs 2 och 3. Mer ingående studerades vad som sker i klassrummet och hur lärarna undervisar i läs- och skrivundervisning. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning som bygger på videoobservationer. Videoobservationerna som ledde fram till resultatet var strukturerade, och resultatet kategoriserades i olika teman.</p><p>Det som framkommer i resultatet är att lärarna inte använder sig av endast en arbetsmetod såsom Läsning på talets grund – LTG – och Wittingmetoden. Resultatet visar tre olika undervisningssituationer, tyst läsning, högläsning och skrivning. Observationerna visar att läs- och skrivundervisningen inte alltid väcker intresse hos eleverna och att de gärna gör annat än vad undervisningen avser. Det framgår också att eleverna under de situationer som observerats har de svårt för att börja arbeta med sina arbetsuppgifter.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att synliggöra transpersoner vardagsliv i ett samhälle som är uppdelat på kvinnliga och manliga kroppar. Materialet består av tre intervjuer med personer som gjort kroppsliga korrigeringar som, ur ett heteronormativt perspektiv, gör att de anses avvika från den manliga och kvinnliga normkroppen. Utifrån teorier om kön, genus och multipla subjektiviteter har jag undersökt hur (om) informanterna <em>gör </em>sina kroppar för att gestalta den självupplevda identiteten som varken man eller kvinna samt den tillskrivna identiteten som man eller kvinna. Analysen har visat att informanterna överskrider kroppsnormers gränser i miljöer som präglas av den dominerande (heteronormativa) könsdiskursen samtidigt som de använder sig av den dominerande könsdiskursen som strategi för att passera. Informanternas berättelser vittnar om hur deras korrigerade kroppar speglar deras självupplevda identiteter, vilket i relation till det heteronormativa samhället, påverkar deras livsutrymme både kroppsligt och identitetsmässigt. Berättelserna vittnar om hur informanterna begränsas och osynliggörs i deras vardagsliv vilket är följden av den heteronormativa könsdiskurs som dominerar i samhället. Materialet har utöver detta visat hur lagen om diskriminering för transpersoner inte överensstämmer med mina informanters upplevda diskriminering.</p><p><em> </em></p>

<p><strong>Titel:</strong> Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal – en kvalitativ studie om den planerade användningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess påverkan på den politiska kommunikationen i stort</p><p><strong>Författare:</strong> Anna Hallberg</p><p><strong>Ämne:</strong> Medie- och kommunikationsvetenskap</p><p><strong>Datum</strong>: 2010-06-01</p><p><strong>Syfte:</strong> Att undersöka hur svenska partier planerar att använda sig av sociala medier i valkampanjen 2010 och vilka de vill nå med dessa. Vidare syftar studien till att klargöra hur de svenska partierna ser på sociala medier, hur stor del av det totala kampanjandet de upptar samt hur svenska partier anser att sociala medier påverkar den politiska kommunikationen.</p><p><strong>Metod:</strong> Den kvalitativa metod som används är personliga intervjuer av semistrukturerad art. Dessa har genomförts med representanter från sju svenska partier, varav sex är representerade i Sveriges riksdag medan det sjunde kan antas vara aspirant till att få riksdagsmandat.</p><p><strong>Teori:</strong> Det teorier som studien vilar på är teorin om nätverkssamhället enligt bland annat Castells, Habermas teori om den offentliga sfären, teorin om den nya demokratin enligt Hacker och van Dijk och Åström samt ett flertal forskares tankar kring internet inom politisk kommunikation.</p><p><strong>Resultat:</strong> Sociala medier anses av svenska partiers representanter vara ett utmärkt verktyg för politisk kommunikation då det möjliggör diskussion med användarna samt ger politiker en möjlighet att visa en personligare sida av sig själva. När partierna använder sig av sociala medier riktar de sig till i princip alla målgrupper i samhället, dock inte samtidigt. Vilken kanal som ska användas bestäms av vilken sakfråga som ska kommuniceras till vilken målgrupp. Det främsta sättet på vilket sociala medier har påverkat den politiska kommunikationen är den ökade hastigheten. Att få en debattartikel publicerad för allmänheten, något som tidigare tog en eller två dagar kan idag ske på ett tiotal minuter genom att till exempel lägga ut den på partiets Facebooksida eller bloggar.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Sociala medier, politik, valkampanj, digital demokrati, offentligt och privat</p>

<p>I Kiruna planerar kommunen en stadsflytt på grund av gruvdriftens påverkan på staden. Vid stadsomvandlingen är bevarandet av byggnaderna ett problem eftersom markdeformationerna vid gruvbrytningen gör att all bebyggelse måste flyttas eller rivas. Uppsatsen är därför skriven med syftet att se hur planerna kring bevarandet av både gamla och nya byggnader ser ut. Huvudfrågan som ställs i uppsatsen är: ”Vilka hus är värda att bevara i Kiruna?” Inför skrivandet av uppsatsen skrevs en lista med frågor, personer som kunde ge ett bra perspektiv på hur planeringsarbetet ser ut letades upp och tider för intervjuer bokades. Efter detta skrevs en möjlig disposition med rimliga rubriker. Denna uppsats fokuserar främst på bevarandet av byggnader. För att förstå varför vissa hus är betydelsefulla för staden och anledningen till varför de måste flyttas tas Kirunas historia och gruvdriften med. Källor som använts i detta arbete behandlar därför både LKAB, Kiruna och samhällsbyggets historia men också dagens tankar och planer kring stadsomvandlingen. Att hitta dokumentation kring befolkningens åsikter och konferenser kring stadsomvandlingen har varit viktigt eftersom böcker kring dagens problematik kring bevarandet kan vara svåra att hitta. LKAB bildades år 1890 och stadsplanen var fastställd år 1900. Sedan dess har många arbetat med att få Kiruna till en mönsterstad. År 1978 meddelade LKAB att när 1000 metersnivån är utbruten kommer järnvägen att drabbas. Detta är någonting som förmodligen kommer att ske år 2013. Ju längre ner gruvbrytningen kommer, desto mer påverkas staden. Eftersom det som rivs oåterkalleligt är borta är kommunens dokumentation av byggnaderna viktig, men också arbetet kring urvalen av de hus som skall flyttas är av stor vikt. Kyrkan och stadshuset manifesterar Kirunas två storhetsperioder och är därför värda att flytta.</p>