No description available.

How does one get re-elected in times of crisis? According to research on nationalism, praising the nation doesn’t hurt – in fact, nationalistic discourse can contribute to creating a “rally-round-the-flag” effect that benefits the ruling party. This study examines how the Swedish Social Democratic Party uses nationalistic framing in two election campaigns: in 2018, and – after a period of historic economic, health- and security-related crisis – in 2022. Has the party’s framing of policy become more nationalistic, after a period of substantial hardship and growing threat from a nationalistic party attracting working-class voters? Using a combination of inductive and deductive framing analysis approaches, the study finds that a significant nationalistic reframing has indeed taken place, primarily taking focus from a humanistic narrative that was prominent in 2018. The results shed light on what researcher Michael Billig calls the “banal nationalism” of contemporary society, and on how political communication can be – purposefully or unknowingly – changed depending on the context. Finally, the results raise questions about (1) to what degree the Swedish Social Democratic Party strategically changed their communication, and (2) what the consequences may be. These questions may serve as inspiration for future research.

Problemformulering och syfte Det amerikanska presidentvalet 2016 var unikt – för första gången hade en kvinna chansen att bli president. De båda kandidaterna, Hillary Clinton och Donald Trump, figurerade flitigt i media under respektive valkampanj, inte minst på bild. Och just bilden har fått en allt större betydelse i nyhetsbevakning. I de traditionellt textbaserade medierna blir bilderna fler och större, medan texten krymper. Då mycket av tidigare forskning fokuserat på gestaltning i text, ville vi ta det vidare till bild. Syftet med vår studie var därför att se hur de två kandidaterna i det amerikanska valet gestaltas i bild. Men även hur rubrikerna till bilderna är gestaltade. Metod och material Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av bilder publicerade på Hillary Clinton och Donald Trump i New York Times och Dagens Nyheter från den 1 november till och med den 8 november 2016. Totalt analyserade vi 67 bilder, 46 där Hillary Clinton förekom och 34 där Donald Trump förekom. Huvudresultat Resultatet av vår studie visar att media gestaltar kandidaterna olika i bild. Skillnaden finns i valet av bildutsnitt, kameravinkel och ansiktsuttryck. Det vanligaste sättet att gestalta Hillary Clinton på är som en lättillgänglig och oproblematisk person, dock med en viss distans. Medan Donald Trump gestaltas som en öppen och tillgänglig person som står nära läsarna, men samtidigt som en makthavare med ett allvarligt uttryck. Gestaltningarna av kandidaterna kan även tolkas som stereotypa för hur kvinnor och män porträtteras i media, där media fortsätter att reproducera könsstereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Rubrikerna gestaltades i största utsträckning som spel.

Problemformulering och syfte Medierapporteringen kring det amerikanska valet år 2016 har varit enorm i USA såväl som i Sverige. När media rapporterar och skildrar händelser görs en gestaltning. I och med det faktum att världen är obegränsad och mediernas format är begränsat får således all rapportering en viss gestaltning. Gestaltningar har en stor påverkan på mottagaren och kan exempelvis göra att misstron mot politik och politiker ökar samt att förtroendet för medier minskar. Mycket forskning kring gestaltning i val har gjorts men forskning som avhandlar hur svenska medier gestaltat det senaste amerikanska valet finns det mindre av. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det amerikanska presidentvalet år 2016 gestaltades i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Metod och material En kvantitativ innehållsanalys av nyhetstexter i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen ligger till grund för den här studien. Innehållsanalysen gjordes på tidningarna som publicerades från den 30 oktober till den 8 november 2016. Totalt analyserades 127 artiklar, 28 i Dagens Nyheter, 22 i Svenska Dagbladet, 25 i Aftonbladet och 52 i Expressen. Huvudresultat Resultatet av studien visar att de olika tidningarna gestaltar valet på varierande sätt men den gemensamma nämnaren är den stora förekomsten av skandalgestaltnng. Sakgestaltning är den dominerande gestaltningen, vilket även är morgontidningarnas vanligaste form av gestaltning. Kvällstidningarna använder sig oftast av spel - och skandalgestaltning. Hillary Clinton beskrivs mer positiv och mindre negativ än Donald Trump trots att hon oftare förekommer som huvudaktör i de skandalgestaltade texter.

Den här studien har genom en kvantitativ innehållsanalys tittat närmare på Socialdemokraternas och Moderaternas Twitteranvändning i samband med valkampanjens sista vecka år 2018. Kodschemat har operationaliserats för att undersöka användningen utifrån tre huvudsakliga kategorier. Dessa kategorier är aktivitet, alltså hur ofta partiet publicerar vad. Interaktion, hur kontot interagerar med andra. Kontona som är objekt för interaktionerna har grovt fördelats in i egna politikers eller regionala konto, media, meningsmotståndare, organisationer och väljare. Slutligen är den sista kategorin ämne, alltså vilka sakområden som kontona skriver om. Resultatet visar att Socialdemokraterna är drygt 70 procent mer aktiva än Moderaterna på Twitter i deras aktivitet, men själva interaktionen är förhållandevis endimensionell. Moderaterna använder Twitter interaktiva funktioner primärt till att retweeta partiets egna politiker eller regionala partikonton och media. Socialdemokraterna kommunicerar med ett bredare nätverk i sitt flöde som sporadiskt lyfter fram enskilda väljare och organisationer som både är politiskt beroende eller inte. Moderaterna är större i hälften av sakområdena proportionellt samtidigt som Socialdemokraterna är i huvudsak överrepresenterade i ett av sakområdena.

Den här undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys för vilka typer av gestaltningstekniker Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna använder sig av i sina valfilmer under valkampanjerna 2010, 2014 och 2018. Ett kodschema inspirerat av Fairhurst och Sarr i boken “ The art of Framing: Managing the Language of Leadership” har legat till grund för att kunna besvara frågorna “vilka budskap som förs fram i filmerna och hur de gestaltas, hur denna gestaltning förändrats över tid genom valrörelserna och om det i så fall finns skillnader mellan valrörelser och partier.” Sammanlagt har nio filmer analyserats, ett urval baserat på vilka filmer med flest visningar på YouTube som släppts närmast inpå respektive val. I denna kvalitativa innehållsanalys har frågor ställts till materialet utifrån Fairhurst och Sarrs framingverktyg; metaforer, kontraster, jargong och slagord, spin och stories. H uvudresultatet som framkommit är att även det svenska valkampanjandet via filmmediet gått mot ett ökat skuldbeläggande på meningsmotståndare, under kategorin spin (en strategi som funnits med Sverigedemokraterna hela vägen, men nu även blivit tydligt hos Socialdemokraterna och Moderaterna), likväl som ett ökat fokus på partiledaren, där samtliga partiledare tar rollen som den “allvetande berättaren”.

<p><strong>Titel:</strong> Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal – en kvalitativ studie om den planerade användningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess påverkan på den politiska kommunikationen i stort</p><p><strong>Författare:</strong> Anna Hallberg</p><p><strong>Ämne:</strong> Medie- och kommunikationsvetenskap</p><p><strong>Datum</strong>: 2010-06-01</p><p><strong>Syfte:</strong> Att undersöka hur svenska partier planerar att använda sig av sociala medier i valkampanjen 2010 och vilka de vill nå med dessa. Vidare syftar studien till att klargöra hur de svenska partierna ser på sociala medier, hur stor del av det totala kampanjandet de upptar samt hur svenska partier anser att sociala medier påverkar den politiska kommunikationen.</p><p><strong>Metod:</strong> Den kvalitativa metod som används är personliga intervjuer av semistrukturerad art. Dessa har genomförts med representanter från sju svenska partier, varav sex är representerade i Sveriges riksdag medan det sjunde kan antas vara aspirant till att få riksdagsmandat.</p><p><strong>Teori:</strong> Det teorier som studien vilar på är teorin om nätverkssamhället enligt bland annat Castells, Habermas teori om den offentliga sfären, teorin om den nya demokratin enligt Hacker och van Dijk och Åström samt ett flertal forskares tankar kring internet inom politisk kommunikation.</p><p><strong>Resultat:</strong> Sociala medier anses av svenska partiers representanter vara ett utmärkt verktyg för politisk kommunikation då det möjliggör diskussion med användarna samt ger politiker en möjlighet att visa en personligare sida av sig själva. När partierna använder sig av sociala medier riktar de sig till i princip alla målgrupper i samhället, dock inte samtidigt. Vilken kanal som ska användas bestäms av vilken sakfråga som ska kommuniceras till vilken målgrupp. Det främsta sättet på vilket sociala medier har påverkat den politiska kommunikationen är den ökade hastigheten. Att få en debattartikel publicerad för allmänheten, något som tidigare tog en eller två dagar kan idag ske på ett tiotal minuter genom att till exempel lägga ut den på partiets Facebooksida eller bloggar.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Sociala medier, politik, valkampanj, digital demokrati, offentligt och privat</p>

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur personer från olika bostadsområden i Stockholm uppfattar och tolkar retoriken i Nya Moderaternas valkampanj. Finns det någon distinkt skillnad i mottagandet beroende på bostadsområde? Hur uppfattas retoriken? Uppfattas kampanjbilderna som segregerande eller integrerande? Dessa är de frågor som vi kommer att behandla i denna studie. De två valda bostadsområdena studien grundar sig på är Rinkeby och Danderyd.   En kvalitativ metod med inriktningar på semi-strukturerade intervjuer har genomförts till denna studie. Datainsamlingen har skett via tre intervjuer med boende från Rinkeby och tre intervjuer med boende från Danderyd. Åldersgruppen har varit mellan 20-25 år. Urvalet har skett med syftet i åtanke. Ett målinriktat bekvämlighetsurval i samband med snöbollsurval har använts. Teorierna som har använts till studien är följande; Framing, territoriell stigmatisering, receptionsteori och förförståelse. Utöver teorierna har vi använt oss av två tidigare forskningar. Dessa är “Förortens hotfulla män” av Ove Sernhede och “Medieskugga” av Lars Nord och Gunnar Nygren. Det sammanställda resultatet från denna studie visar på att det finns en skillnad på mottagande av valkampanjen beroende på vilket bostadsområde man tillhör. Retoriken i kampanjbilderna har uppfattats olika beroende på språkanvändning som finns i ens område. Meddelanden i kampanjbilderna ansågs som ett försök till integration men som uppfattades segregerande. Slutsatsen vi kunnat dra är att Nya Moderaternas kampanjbild inte riktar sig till hela Stockholm utan enbart delar av staden.

Titel: Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal – en kvalitativ studie om den planerade användningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess påverkan på den politiska kommunikationen i stort Författare: Anna Hallberg Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap Datum: 2010-06-01 Syfte: Att undersöka hur svenska partier planerar att använda sig av sociala medier i valkampanjen 2010 och vilka de vill nå med dessa. Vidare syftar studien till att klargöra hur de svenska partierna ser på sociala medier, hur stor del av det totala kampanjandet de upptar samt hur svenska partier anser att sociala medier påverkar den politiska kommunikationen. Metod: Den kvalitativa metod som används är personliga intervjuer av semistrukturerad art. Dessa har genomförts med representanter från sju svenska partier, varav sex är representerade i Sveriges riksdag medan det sjunde kan antas vara aspirant till att få riksdagsmandat. Teori: Det teorier som studien vilar på är teorin om nätverkssamhället enligt bland annat Castells, Habermas teori om den offentliga sfären, teorin om den nya demokratin enligt Hacker och van Dijk och Åström samt ett flertal forskares tankar kring internet inom politisk kommunikation. Resultat: Sociala medier anses av svenska partiers representanter vara ett utmärkt verktyg för politisk kommunikation då det möjliggör diskussion med användarna samt ger politiker en möjlighet att visa en personligare sida av sig själva. När partierna använder sig av sociala medier riktar de sig till i princip alla målgrupper i samhället, dock inte samtidigt. Vilken kanal som ska användas bestäms av vilken sakfråga som ska kommuniceras till vilken målgrupp. Det främsta sättet på vilket sociala medier har påverkat den politiska kommunikationen är den ökade hastigheten. Att få en debattartikel publicerad för allmänheten, något som tidigare tog en eller två dagar kan idag ske på ett tiotal minuter genom att till exempel lägga ut den på partiets Facebooksida eller bloggar. Nyckelord: Sociala medier, politik, valkampanj, digital demokrati, offentligt och privat

The local level of politics in Sweden has been described as strong in relation to similar levels internationally aswell as to other political and administrative levels in the national system. Despite this, the research has regularlyoverlooked important aspects of local politics throughout several decades. The purpose of this study is to begin toaddress the lack of research by studying electoral campaigns in the Swedish municipal election. Representativesfrom two local party organizations have been interviewed in order to identify campaign tools and strategies thatare prevalent in what is deemed two very successful campaigns. The two campaigns are compared and differencesbetween local parties and parties connected to the national level of politics are considered. To some extent thefindings of this study match those of previous research on the national level of politics. However, some of thefindings suggest the possibility of achieving greats results in local elections using low-cost campaign methods. Inorder to find stronger evidence for causality between a particular campaign activity and election results furtherresearch of more numerous cases is necessary.