Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur män respektive kvinnor framställs i tre svenska mattidningar: Elle Mat & Vin, Buffé samt Allt om Mat. Endast bildmaterial av redaktionell karaktär har undersökts. Detta har utförts med hjälp av kvantitativ innehållsanalytisk metod, där ett egenkonstruerat kodschema använts för att analysera det valda bildmaterialet. Uppsatsen tar sitt teoretiska avstamp i genusforskning på medier, med böcker av bland andra Linda Fagerström och Maria Nilson, Gunilla Jarlbro samt Kjell Nowak och Gunnar Andrén. Utöver de teorier som framförs av dessa författare har ett antal artiklar och uppsatser som behandlar genus och matlagningsprogram varit till hjälp. Huvudfrågeställning: På vilket sätt framställs kvinnor respektive män i bildmaterialet hos tidningarna Elle Mat & Vin/Buffé/Allt om Mat? Hypoteser: -    Män kommer i framställas i professionella sammanhang i högre grad än kvinnor, där deras yrke har en tydlig koppling till mat och matlagning.  -          Kvinnor kommer i större utsträckning än män medverka i form av statist i bild- samt receptreportage. Efter genomförd analys kan uppsatsförfattaren konstatera att tidningarna till viss del reproducerar könsstereotypa bilder av kvinnor och män: kvinnorna som syns i tidningarna är fler än männen till antalet, men de förekommer klart oftare än männen inom kategorin statist i bildreportage.

No description available.

The study aims to investigate the characteristics of media coverage surrounding the clown attacks. To answer the purpose a quantitative content analysis was applied and also a comprehensive survey of the material. The goal is to see how the established criteria for newsworthiness function in relation to a contemporary news event in Sweden. The results show that the clown attacks are consistent with the majority of the criteria of newsworthiness. Most common were male offenders and the distribution between male and female victims was equal. Further analysis demonstrated that images portraying clowns was something that distinguished media coverage surrounding the clown attacks. The published clown pictures were of scary and evil clowns, which can be linked to how the news media’s coverage of the clown attacks was.

Kultur är ett mångtydigt begrepp som kan uppvisa flera olika definitioner beroende på vilken kontext ordet används i. I ämnet moderna språk är kultur ett centralt begrepp, där elever förväntas förvärva kunskap om målspråkslandets kultur. Eftersom kultur är ett brett begrepp kan kunskap om landets kultur se ut på olika sätt beroende på hur kulturbegreppet tolkas. Denna studie har som övergripande syfte att undersöka hur kultur förmedlas i svenska steg 1 läromedel i ryska, som används i dagens svenska klassrum. Urvalet utgörs av alla ryska läromedel utgivna i Sverige på svenska de senaste 25 åren, där de två senast utgivna steg 1 läromedlens textböcker undersöks i denna studie. Det ena textboken heter Trojka – Da 1(2000) utgiven av Scripta textproduktion och den andra heter Mozjno av Liber AB (2004). Det ryska språket har funnits som skolspråk sedan 1960-talet och i dagsläget erbjuder endast ett fåtal skolor ryska som ett alternativt i moderna språkundervisningen. Den analytiska utgångspunkten för studien utgörs av tre perspektiv på kultur framtagna av språkdidaktikern Ulrika Tornberg. De tre perspektiven är: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. Dessa tre perspektiv används för att analysera hur de två läromedlen i ryska förmedlar kultur.  Metoden består av en kvantitativ innehållsanalys, i vilken analysenheterna utgörs av texter i de båda läromedlen. De tre perspektiven på kultur operationaliseras och en mätning görs på frekvensen av de olika perspektiven i de två läromedlen.  De båda läromedlen i ryska, Mozjno och Trojka – Da 1, uppvisar liknande resultat. Kulturperspektivet ett fullbordat faktum är det dominerande, följt av en kompetens för framtiden. Ett möte i öppet landskap är det perspektiv som får minst utrymme i läromedlen. Resultatet visar att kultur ses som något knutet till nation och där undervisningen om kultur inriktar sig på faktabaserad kunskap. Mitt resultat kan även ses svara mot en traditionell uppfattning om hur kultur bör undervisas i.

Problemformulering och syfte: Medier påverkar människors tyckande och tänkande genom vad de väljer att visa för tittarna. Barn och unga blir i dag medieanvändare i mycket yngre åldrar än tidigare generationer. Syftet med undersökningen var att undersöka Lilla Aktuellts nyhetsurval under 2015. Vi ville undersöka hur väl de följde de traditionella kriterierna för nyhetsvärdering, hur variationen är mellan informativa och utbildande inslag gentemot underhållning och vilka som fick komma till tals i inslagen. Metod och material: Undersökningen är en kvantitativ innehållsanalys av 41 avsnitt av Lilla Aktuellt från året 2015. Avsnitten valdes ut efter ett stratifierat urval. Huvudresultat: Vårt resultat visar att kriterierna för vad som blir nyheter följs till viss mån men att inslagen i Lilla Aktuellt inte stämmer in på majoritet av medieforskaren Håkan Hvitfelts lista över vad som kan göra att något blir nyheter. Många av inslagen hade kort geografiskt och kulturellt avstånd vilket är två punkter Hvitfelts lista. ”Nöje/Kultur” var den kategori som hade flest inslag tätt följt av ”Skola”. Att det var så många inslag om skolan kan bero på att målgruppen för Lilla Aktuellt är barn i åldrarna 8–12 år och deras vardagar kretsar mycket runt skolan. Informativa och utbildande inslag är de som är dominerande gentemot de inslagen av underhållande karaktär. 77 procent av alla inslag var informativa och utbildande. Barn, både pojkar och flickor, är de som till största del får komma till tals i inslagen. Det kan vara så eftersom Lilla Aktuellts redaktion tänker att barn lättare kan ta till sig information om det är ett annat barn som berättar.

Syftet med denna uppsats var att analysera språkets komplexitet i tio matematikläroböcker, utgivna efter lgr11’s införande, ämnade för elever som går första terminen i årskurs ett. Metod för studien var en kvantitativ innehållsanalys. De analyserade läromedelsböckerna är Mera Favorit matematik 1A (2012), Koll på matematik 1A (2014), Lyckotal - matematik skolår 1, 1A (2011), Matte Direkt Safari 1A (2011), Matte Eldorado grundbok 1A (2015), Mattedetektiverna 1A grundbok (2011), Mondo matematik 1A (2015), Nya mästerkatten 1A (2012), Pixel 1A grundbok (2015) och Prima matematik 1A (2013). De aspekter av språket som undersöktes var ordmängd per sida, förekomst av korta och långa ord, meningslängd samt vilken typ av ord som förekommer i matematikböckerna uppdelade i vardagsspråk och skolspråk med underkategorierna vardagsspråk – allmänna ord, vardagsspråk – ovanliga ord, skolspråk – ämnesspecifika ord, skolspråk – dubbeltydiga ord, skolspråk – allmänna ord samt övriga ord. Resultaten visade att den totala ordmängden varierar stort mellan matematikböckerna, detsamma gäller andel långa ord i respektive bok. Resultatet visade även att andelen ord ur varje kategori (vardagsspråk och skolspråk) i förhållande till total ordmängd till stor del var jämförbara mellan samtliga böcker. Hur många nya ord eleverna behöver lära sig i respektive bok skiljer sig också markant beroende på bok. Den främst förekommande meningslängden var meningar bestående av två ord. Beräkningen av läsbarhetsindex (lix) visade att samtliga matematikböcker kunde klassas som enkla. Slutligen visade resultatet även att hur ofta olika ord förekom i böckerna varierade beroende på vilken typ av ord det gällde. Slutsatsen blev att elever behöver läsa cirka 21 ord per sida för att ta sig igenom matematikboken och av dessa ord är ungefär mellan 10-20 % långa ord och minst 64 % av orden kan antas vara bekanta för eleverna. Ord ur samtliga kategorier utom vardagsspråk: allmänna ord förekommer främst en till fyra gånger i vardera bok.

No description available.

Denna uppsats behandlar hur muslimer framställs i två svenska morgontidningar, nämligen Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). Metoden som använts i studien är en kvantitativ innehållsanalys, vilken har utförts på sammanlagt 78 artiklar, 39 från respektive tidning, en artikel från varje vecka under nio månader år 2012. Syftet har varit att se hur muslimer framställs i svensk morgonpress under ”en vanlig dag”, alltså en dag där det inte inträffat någon extrem händelse som kan förknippas med muslimer. Teorierna som använts i studien är Orientalism, Nyhetsvärdering och medielogik, Stereotyper i media, Naturlig inkludering samt diskriminering med ord. Dessa ligger till grund för uppsatsens resultat. Resultatet av studien bekräftar tidigare studiers resultat, nämligen att muslimer framställs på ett sätt som inte är fördelaktigt. När DN och SvD rapporterar om muslimer används överlag en neutral framställning, men ämnena som tas upp har ofta sin grund i konflikter. När tidningarna rapporterar om muslimska individer har man också en neutral framställning men när man rapporterar om en muslimsk organiserad grupp framställs de som farliga. Detta leder till att rapporteringen om muslimer ger en bild av att personer med muslimsk härkomst är konfliktinriktade. Vilket alltså vi menar leder till en negativ framställning av muslimer.

I denna uppsats jämförs de tre senaste kursplanerna i matematik (Lgr80, Lpo94 och Lgr11) mot bakgrund av de svenska elevernas sjunkande matematikkunskaper. Undersökningen genomförs med två typer av textanalys, en kvantitativ och en kvalitativ. Med den kvantitativa innehållsanalysen undersöks frekvensen av ett antal nyckelord som hänger ihop med matematiken. Med den kvalitativa textanalysen undersöks till vem/vilka texterna är riktade, texternas form och struktur samt de matematiska områden som behandlas i texterna. Utifrån dessa textanalyser dras slutsatser kring hur de tre senaste kursplanerna skiljer sig åt beträffande innehåll, utformning och uttryckssätt. Dessutom utreds om kursplanernas innehåll, utformning och uttryckssätt i slutändan kommit och kan komma att påverka elevers prestationer och i så fall på vilket sätt.   Undersökningen visar att det finns markanta skillnader mellan de tre kursplanerna men också att Lgr80 och Lgr11 är mest lika varandra. Dessa båda kursplaner är mer detaljerade och tydliga i mål och innehåll än Lpo94, vilken många gånger beskyllts för att vara ”flummig”. Den här undersökningen stärker det argumentet, vilket indikerar att lärare faktiskt haft svårt att tolka innehållet i Lpo94. Därmed kan matematikundervisingen mycket väl ha blivit lidande.   Vidare förs i uppsaten diskussioner om språkets roll i matematiken samt betydelsen av vardagsanknytning i matematiken. Även där visar undersökningen på styrkor i Lgr80 och Lgr11. Nyckelord: kursplan, matematik, kvantitativ innehållsanalys, kvalitativ textanalys

Syftet med vår studie var att undersöka hur journalister väljer att efter tio år återspegla den tsunami som inträffade i Sydostasien 2004. Vi har tittat på hur journalister berättar om katastrofen, vad de rapporterar om och vilka aktörer som yttrar sig i rapporteringen. Vi har även tittat på hur den återspeglande rapporteringen skiljer sig från den som florerade under Tsunamikatastrofen. 2004 verkade journalister under en pågående katastrof, vilket gör att katastrofen inte blir lika känslomässigt påtaglig 2014. Metoden vi använt är en kvantitativ innehållsanalys, där vi tittat på det manifesta innehållet i 233 tidningsartiklar från 42 svenska tidningar. Resultatet analyserade vi med hjälp av tidigare forskning och teorier kring bland annat journalistens arbetsrutiner under både vardagliga och extraordinära förhållanden. Våra resultat visar att rapporteringen 2014 främst handlar om bearbetning, sorg och livet efter tsunamin och att majoriteten av de aktörer som yttrar sig i artiklarna är drabbade/anhöriga och från Sverige. De bilder som florerar föreställer i de allra flesta fall människor. Resultatet visar även att journalister använder en berättarteknik där han eller hon skildrar personliga berättelser. Många gånger skildrar journalisten sina egna upplevelser av katastrofen. När vi tittade på rapporteringen 2004, såg vi att samma aktörer florerade. Dock skiljde sig rapporteringen angående berättarteknik och ämnesval. Av resultatet kan vi konstatera att journalister gestaltat den återspeglande rapporteringen i form av att vara subjektiv och emotionell, då personliga berättelser angående bearbetning och saknad dominerat.