Syftet med vår studie var att undersöka hur journalister väljer att efter tio år återspegla den tsunami som inträffade i Sydostasien 2004. Vi har tittat på hur journalister berättar om katastrofen, vad de rapporterar om och vilka aktörer som yttrar sig i rapporteringen. Vi har även tittat på hur den återspeglande rapporteringen skiljer sig från den som florerade under Tsunamikatastrofen. 2004 verkade journalister under en pågående katastrof, vilket gör att katastrofen inte blir lika känslomässigt påtaglig 2014. Metoden vi använt är en kvantitativ innehållsanalys, där vi tittat på det manifesta innehållet i 233 tidningsartiklar från 42 svenska tidningar. Resultatet analyserade vi med hjälp av tidigare forskning och teorier kring bland annat journalistens arbetsrutiner under både vardagliga och extraordinära förhållanden. Våra resultat visar att rapporteringen 2014 främst handlar om bearbetning, sorg och livet efter tsunamin och att majoriteten av de aktörer som yttrar sig i artiklarna är drabbade/anhöriga och från Sverige. De bilder som florerar föreställer i de allra flesta fall människor. Resultatet visar även att journalister använder en berättarteknik där han eller hon skildrar personliga berättelser. Många gånger skildrar journalisten sina egna upplevelser av katastrofen. När vi tittade på rapporteringen 2004, såg vi att samma aktörer florerade. Dock skiljde sig rapporteringen angående berättarteknik och ämnesval. Av resultatet kan vi konstatera att journalister gestaltat den återspeglande rapporteringen i form av att vara subjektiv och emotionell, då personliga berättelser angående bearbetning och saknad dominerat.

Journalistbranschen befinner sig i ständig förändring och har genomgått en oerhört omfattande utveckling under lång tid. Både journalistiken och journalisterna påverkas av ett ökande teknikfokus, där webbpublicering är det centrala och där medierna konkurrerar med människors uppmärksamhet i allt större utsträckning.  Syftet med denna undersökning har i synnerhet varit att undersöka åtta svenska journalister varav fyra är yngre och fyra äldre i hur de upplever den teknik och digitaliserade verktyg som används i det vardagliga arbetet. Vårt intresseområde för denna uppsats har varit hur journalister förhåller sig till teknik i sitt journalistiska arbete och hur detta beror på arbetslivserfarenhet samt typ av dagstidning. Det har använts en kvalitativ metod för att kunna svara på frågeställningarna. Denna undersökning har gjorts genom intervjuer med journalister anställda vid två dagstidningar, en lokal tidning och en rikstäckande tidning. Fyra personer från varje tidning, två mindre erfarna och två mer erfarna journalister intervjuades till uppsatsen. Denna undersökning visar att det finns likheter mellan journalister som arbetar vid en lokal tidning och journalister som arbetar vid en rikstäckande tidning. Det visar sig utifrån intervjuerna vara större skillnader mellan hur yngre och betydligt mer erfarna journalister förhåller sig till digitala webb- och mjukvarubaserade verktyg i sin yrkesutövning. De yngre journalisterna i studien visade överlag att de var mer intresserade av olika medietekniska lösningar, medan journalister i den äldre gruppen för undersökningen visade en mer ifrågasättande inställning till tekniken. Som det ges en bild av i olika sammanhang är journalistbranschen starkt präglad av ett fokus på digital teknik, men även av dagens sociala medier-centrerade samhälle.  Sammanfattningsvis visar denna studie att det finns skillnader i omfattning och förhållningssätt mellan en mindre dagstidnings och en större dagstidnings användning av digitala tekniska verktyg. Det finns även tydliga skillnader utifrån hur lång journalistisk arbetslivserfarenhet som journalisterna har.

Constructive journalism aims to cover stories about progress and collaboration as well as stories about devastation and conflict. This qualitative interviewstudy explores how local journalists working at Sveriges Television and Sveriges Radio experience the impact of constructive journalism on their journalistic role. What has the constructive perspective, which is now quite implemented in the two media organizations, meant for the conceptions of the journalistic role considering norms, ideals and journalistic mission? By interviewing five journalists about their experiences, we received results that provide an understanding of constructive journalism as it pertains to journalist role conceptions. The results show that the constructive perspective has come with a great sense of change for these journalists, considering how they experience their journalistic role.

Med avstamp i dagens medielandskap och med tanke på att dagstidningar dragit ned på journalister och särskilt journalister på lokalredaktioner de senaste tio till femton åren, så har syftet med den här uppsatsen varit att studera hur de kvarvarande lokalredaktörerna i Västerbottens inland ser på sin roll, vad som driver dem samt vilka utmaningar och möjligheter de har i sitt arbetsliv på daglig basis. Kvalitativa intervjuer gjordes med alla sju lokalredaktörer som just nu arbetar i Västerbottens inland och sedan analyserades deras uttalanden genom teorier kopplade till lokala medier och demokrati, ett medielandskap i förändring samt yrkesroll och identitet. Studien visar att lokalredaktörsrollen är komplex med flera motsägelser. Deras ideal och ambitioner hamnar i konflikt med deras faktiska arbetssituation. Medan de drivs av starka demokratiska ideal i sitt arbete, så känner de att de inte har tillräckligt med tid för att göra grävande journalistik eftersom mycket av deras tid går åt att bevaka minst två kommuner var. De uttrycker också att den kommun där de inte bor inte får lika mycket bevakning som de skulle vilja och att den blir något bortglömd, hamnar i medieskugga. Flera av lokalredaktörerna är välkända på den plats de bor och jobbar och vissa människor känner en stark koppling till tidningen på grund av dem. Många av dem har också svårt att gå ur sin roll när de är lediga. Samtidigt så uttrycker lokalredaktörerna att de inte har samma kontakt med läsarna som tidigare. De är nära, men samtidigt distanserade från sina läsare. / Based on the current situation in the media and the fact that newspapers have cut down on journalists over the last ten to fifteen years, especially those located in small, remote areas, the main purpose of this thesis was to study how all the remaining local editors in rural Västerbotten think of their role and what their driving forces are as well as what challenges and opportunities they face in their everyday work life. Qualitative interviews were conducted with all the seven local editors who currently work in rural Västerbotten and then analyzed through theories of local journalism and democracy, a media landscape in constant change, journalistic profession and identity. The results showed that their role is complex and has plenty of contradictions. Their driving forces and ambitions conflict with their work situation. While they are driven by high democratic standards in their work, they feel that they don’t have enough time for investigative journalism as a lot of their time goes to reporting from at least two municipalities each. They also express that the one municipality where they don’t live doesn’t get as much coverage as they would like and is somewhat forgotten. A lot of them are well known in the place where they live and work and some people feel a close connection to the newspaper because of them. Many of them also have difficulties stepping out of their role in their spare time. At the same time, they express that they don’t have the same contact with readers like they used to. They are close but at the same time distanced from their readers.