Spelling suggestions: "subject:"nyhetsrapportering"" "subject:"nyhetsrapporterings""
1 |
"Ebola har nu nått Europa" : En kritisk diskursanalys av nyhetsrapporteringen om ebola i svenska medierDia, Emilia January 2015 (has links)
Genom kritiska diskursanalyser ämnar studien att undersöka nyhetsrapporteringen av ebola i de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Delvis för att få förståelse för hur mediepanik skapas, men även hur relationen mellan nyhetsläsaren och den lidande konstrueras. Undersökningsperioden för studien är oktober 2014. Den tidigare forskningen som belyses i denna undersökning är studier om nyhetsrapporteringar kring svininfluensan, SARS-smittan och salmonellabakterien. Dessa visar på att de intensiva perioderna i nyhetsrapporteringen ofta innefattar användningen av visuella och lingvistiska medel som bidrar till att skapa en mediepanik. De teoretiska ramarna som denna uppsats utgår ifrån är Simon Cottles teorier om hur medier konstruerar mediepaniker i rapporterandet om globala kriser, Roger Fowlers teorier om nyheternas språk vid rapporteringar om kriser och Lilie Chouliarakis teorier om lidandets spektakel. Resultatet visar således att nyhetsmedierna talar om ebolan som hot mot Europa och USA, om regional spridning, katastrofhjälp, geopolitik och sjukvård. De röster som främst får en talan i dessa artiklar är Världshälsoorganisationen, myndigheter, politiker och experter som uttalar sig om olika situationer. Patienter är de som inte får komma till tals även om de nämns i artiklarna. Resultatet av de ingående analyserna i denna studie visar att avståndet till nyhetshändelserna påverkar hur nyheter om ebola skildras i medierapporteringen. I artiklar som behandlade nyhetshändelser om ebola i Afrika, betonades det att ebolasmittan fanns på en avlägsen plats. Samtidigt upptäcktes det att innehållet såsom språket blev intensivare när medierapporteringen skildrade nyheter om ebola i Europa. Därmed skapades även en känsla av kris och risk.
|
2 |
Upplevd nyhetsrapportering och associerade känslor i samband med katastrofer : En explorativ studieMann, Helena January 2007 (has links)
<p>Föreliggande explorativa studie ämnade undersöka hur representanter från POSOM-grupper (psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer) upplevde nyhetsrapporteringen i samband med Estoniakatastrofen och Flodvågskatastrofen med avseende på korrekthet i nyhetsbevakningen och fokusering på anhöriga. Vidare ämnade den explorativa studien undersöka känslor associerade till nyhetsrapporteringen samt om det fanns någon relation mellan upplevd nyhetsrapportering och associerade känslor. Två identiska e-enkäter frånsett betingelsen Estoniakatastrofen respektive Flodvågskatastrofen skickades slumpmässigt till Sveriges 290 kommuner. Studien baserades på 117 representanter från POSOM-grupper. Föreliggande studie påvisar hög grad av korrekthet i nyhetsbevakningen. Omfattningen hos mediers bevakning av anhöriga till omkomna och saknade var för stort och närgånget. Flodvågskatastrofen upplevdes vara av mer personlig betydelse än Estoniakatastrofen. Överlag associerades svaga känslor till nyhetsrapporteringen, negativa känslor relaterades till kvällspressen. Starka associerade känslor relaterades till låg grad av korrekthet och närgången nyhetsbevakning av anhöriga. Nyhetsrapporteringen upplevdes som omfattande och intensiv samt kännetecknades av sensationsjournalistik, fokus på enskilda individer, chock och saklighet.</p>
|
3 |
Terrorism i morgonpress och kvällspressÅshage, Carina January 2006 (has links)
<p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken diskurs som präglar nyhetsartiklar (från Dagens Nyheter och Aftonbladet) som handlar om terrorism och terrorister. </p><p>Teori: Studien görs ur ett diskursanalytiskt och semiotiskt perspektiv genom att studera artiklarnas huvudsakliga ämne, den schematiska strukturen samt hur ordföljden och ordvalet ser ut i nyhetstexterna. </p><p>Metod: Undersökningen grundar sig dels på en kvantitativ analys där artiklarnas huvudsakliga ämne bestäms, dels på en djupare, kvalitativ analys där nyhetstexterna granskas mer ingående gällande den språkliga formen. </p><p>Resultat: Resultaten visar att den språkmässiga skillnaden i rapporteringen om terrorism i artiklarna från de båda tidningarna är marginell. Den största skillnaden ligger dels på det kvantitativa planet gällande de huvudsakliga ämnena, dels på den schematiska uppbyggnaden. Diskursen överlag i artiklarna grundar sig på synsättet att terrorism utgör ett hot mot samhället, vilket i ett längre perspektiv skulle kunna leda till hat och förakt mot Arabvärlden och människor som kommer därifrån.</p>
|
4 |
Terrorism i morgonpress och kvällspressÅshage, Carina January 2006 (has links)
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken diskurs som präglar nyhetsartiklar (från Dagens Nyheter och Aftonbladet) som handlar om terrorism och terrorister. Teori: Studien görs ur ett diskursanalytiskt och semiotiskt perspektiv genom att studera artiklarnas huvudsakliga ämne, den schematiska strukturen samt hur ordföljden och ordvalet ser ut i nyhetstexterna. Metod: Undersökningen grundar sig dels på en kvantitativ analys där artiklarnas huvudsakliga ämne bestäms, dels på en djupare, kvalitativ analys där nyhetstexterna granskas mer ingående gällande den språkliga formen. Resultat: Resultaten visar att den språkmässiga skillnaden i rapporteringen om terrorism i artiklarna från de båda tidningarna är marginell. Den största skillnaden ligger dels på det kvantitativa planet gällande de huvudsakliga ämnena, dels på den schematiska uppbyggnaden. Diskursen överlag i artiklarna grundar sig på synsättet att terrorism utgör ett hot mot samhället, vilket i ett längre perspektiv skulle kunna leda till hat och förakt mot Arabvärlden och människor som kommer därifrån.
|
5 |
Upplevd nyhetsrapportering och associerade känslor i samband med katastrofer : En explorativ studieMann, Helena January 2007 (has links)
Föreliggande explorativa studie ämnade undersöka hur representanter från POSOM-grupper (psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer) upplevde nyhetsrapporteringen i samband med Estoniakatastrofen och Flodvågskatastrofen med avseende på korrekthet i nyhetsbevakningen och fokusering på anhöriga. Vidare ämnade den explorativa studien undersöka känslor associerade till nyhetsrapporteringen samt om det fanns någon relation mellan upplevd nyhetsrapportering och associerade känslor. Två identiska e-enkäter frånsett betingelsen Estoniakatastrofen respektive Flodvågskatastrofen skickades slumpmässigt till Sveriges 290 kommuner. Studien baserades på 117 representanter från POSOM-grupper. Föreliggande studie påvisar hög grad av korrekthet i nyhetsbevakningen. Omfattningen hos mediers bevakning av anhöriga till omkomna och saknade var för stort och närgånget. Flodvågskatastrofen upplevdes vara av mer personlig betydelse än Estoniakatastrofen. Överlag associerades svaga känslor till nyhetsrapporteringen, negativa känslor relaterades till kvällspressen. Starka associerade känslor relaterades till låg grad av korrekthet och närgången nyhetsbevakning av anhöriga. Nyhetsrapporteringen upplevdes som omfattande och intensiv samt kännetecknades av sensationsjournalistik, fokus på enskilda individer, chock och saklighet.
|
6 |
Sexismen i de amerikanska tidningarnas rapportering från OS i Rio de Janeiro 2016 : En kvantitativ och massmedieretorisk undersökningLarsson, Josefine January 2016 (has links)
Syftet med undersökningen är att utreda om amerikanska tidningars nätupplagor är sexistiska i nyhetsrapporteringen från OS 2016? För undersökningen har två sporter, simning och löpning, valts ut. Genom att använda Methenys definition av vilka sporter som anses vara könsneutrala, det vill säga sporter som i USA anses vara socialt acceptabla för både kvinnor och män att utöva. Artiklarna som valdes ut kommer från följande tidningars webbsidor: USA Today, Miami Herald, Daily Mail, CNN, Washington Post samt ytterligare några amerikanska nättidningar som har sorterats som ”andra” i undersökningen. Metoderna för denna undersökning är en omfattande kvantitativ innehållsanalys av 86 artiklar och en massmedieretorisk analys av fem artiklar som valts ut från de 86 artiklar som analyserats i den kvantitativa delen. Analysen visade att det är vanligare att artiklar om kvinnor prioriterar fakta som inte har med deras idrottsprestation att göra. Det är även vanligare att artiklar om medaljtagande kvinnor handlar om något annat än deras prestation, 18 procent av artiklarna om kvinnor handlade inte om sporten utan om dem som person för män var motsvarande andel artiklar fyra procent. / The purpose for this study is to investigate if the American newspapers’ online editions are sexist in their reporting of the Olympics 2016? For the study, the two sports chosen, swimming and tracks, have been chosen by using Metheny’s definition, which refers to sports that are gender neutral, meaning sports that are viewed in America as socially acceptable for both genders. The chosen media is the online newspapers: USA Today, Miami Herald, Daily Mail, CNN, Washington Post and a few other American online newspapers that is sorted into category “other”. The methods used for the study is a quantitative content analysis and a mass media rhetoric analysis also known as massmedieretorik. This study, utilizing a total of 86 articles - five of which were chosen for a more thorough analysis - showed that it is more common for articles about women to prioritize facts that does not concern their athletic achievements. It is also more common for articles about medal winning females to be about something else, rather than their achievements, for articles about men this phenomenon was much less common.
|
7 |
Så minns vi vågen : En studie av hur journalister i form av en återspeglande rapportering gestaltat Tsunamikatastrofen 2004.Eriksson, Mathilda, Karlsson, Hanna January 2015 (has links)
Syftet med vår studie var att undersöka hur journalister väljer att efter tio år återspegla den tsunami som inträffade i Sydostasien 2004. Vi har tittat på hur journalister berättar om katastrofen, vad de rapporterar om och vilka aktörer som yttrar sig i rapporteringen. Vi har även tittat på hur den återspeglande rapporteringen skiljer sig från den som florerade under Tsunamikatastrofen. 2004 verkade journalister under en pågående katastrof, vilket gör att katastrofen inte blir lika känslomässigt påtaglig 2014. Metoden vi använt är en kvantitativ innehållsanalys, där vi tittat på det manifesta innehållet i 233 tidningsartiklar från 42 svenska tidningar. Resultatet analyserade vi med hjälp av tidigare forskning och teorier kring bland annat journalistens arbetsrutiner under både vardagliga och extraordinära förhållanden. Våra resultat visar att rapporteringen 2014 främst handlar om bearbetning, sorg och livet efter tsunamin och att majoriteten av de aktörer som yttrar sig i artiklarna är drabbade/anhöriga och från Sverige. De bilder som florerar föreställer i de allra flesta fall människor. Resultatet visar även att journalister använder en berättarteknik där han eller hon skildrar personliga berättelser. Många gånger skildrar journalisten sina egna upplevelser av katastrofen. När vi tittade på rapporteringen 2004, såg vi att samma aktörer florerade. Dock skiljde sig rapporteringen angående berättarteknik och ämnesval. Av resultatet kan vi konstatera att journalister gestaltat den återspeglande rapporteringen i form av att vara subjektiv och emotionell, då personliga berättelser angående bearbetning och saknad dominerat.
|
8 |
All världens retorik kan inte dölja fakta : En retorisk analys av metaforanvändning i nyhetsrapporteringen från Israel-Palestina-konfliktenStröm, Lisa January 2015 (has links)
No description available.
|
9 |
Vargen i ett polariserat Sverige : En kritisk diskursanalys av 2015års vargjakt i lokal och rikstäckande press / The wolf in a polarized Sweden : A critical discourse analysis of 2015’s wolf hunt in local and nationwideprintpressCecilia, Burström, Agnes, Hellstrand January 2017 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur diskursen i nyhetsrapporteringen av vargjakt såg ut på både lokal och nationell nivå och huruvida rapporteringen var vinklad på ett sätt som påverkade relationen mellan landsbygd och storstad. Detta undersöktes genom följande frågeställningar: 1. Hur representeras jakten, vargen och andra aktörer i rapporteringen? 2. Hur upprätthåller eller förändrar diskursen traditionella maktförhållanden som påverkar relationen mellan stad och landsbygd? 3. Med hänsyn till ovanstående punkter, finns det skillnader, och i sådana fall vilka är de, i den lokala och rikstäckande rapporteringen? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes en kvalitativ innehållsanalys där 20st artiklar om vargjakt behandlades. Artiklarna kom från den värmländska lokaltidningen Värmlands Folkblad och från den rikstäckande Dagens Nyheter. Analysen som genomfördes är baserad på Faircloughs kritiska diskursanalys. Utöver den kritiska diskursanalysen begagnade sig studien även av gestaltningsteorin och teorin representation. Resultatet visade att de olika rösterna i artiklarna ofta ställdes i kontrast mot varandra genom konjunktioner som “men”, “trots” och “däremot”. Att det rörde sig om en konflikt var alltså någonting som tydligt accentuerades i artiklarna. Den här konflikten kunde också uttydas i de outtalade antaganden rörande jakten som artiklarna byggde på. Studiens slutsatser var att jakten framställdes som omtvistad och ifrågasatt, framförallt av djur- och miljöorganisationer och av EU. Framställningen av vargen var motsägelsefull och innefattade element som att den var en hotad art, att den inte var en hotad art, att det fanns anledning att vara rädd för den, att det inte fanns anledning att vara rädd för den, att det fanns alldeles för många vargar i Sverige och att det fanns alldeles för få vargar i Sverige. Vidare framställdes aktörerna jägare och boskapsägare som kompetenta, respektive missgynnade. Därutöver framkom det att vargjaktsrapporteringen visserligen representerade grupper som känner sig förbisedda i vargjaktsfrågan, såsom boende på landsbygden, men att de inte representerades på ett sätt som förändrar traditionella maktförhållanden. Avslutningsvis var de huvudsakliga skillnaderna som framträdde mellan Värmlands Folkblad och Dagens Nyheter att olika aktörer gavs olika stort utrymme i rapporteringen. I Värmlands Folkblad var jägare en kategori som ofta fick uttala sig, medan de sällan fick göra det i Dagens Nyheter. I Dagens Nyheter fick däremot forskare inom olika områden flera chanser att komma till tals, något som sällan skedde i Värmlands Folkblad. Därmed kunde en skillnad urskiljas i vem som gav möjlighet att beskriva vargen och vargjakten utifrån sina ord och uppfattningar. / The aim of this study was to analyze the discourse about wolf hunting in both local and nationwide newsmedia and whether the reporting was framed in a way that affect the relationship between the urban and rural. The following questions were asked: 1. How do the newspapers represent the hunt, the wolf and other main figures? 2. Does the discourse maintain or challenge traditional relations of power that affect the relationship between the urban and rural? 3. With question 1 and 2 in mind; Are there differences, and if so what are they, in the local and nationwide newsmedia? In order to answer these questions a qualitative content analysis of 20 articles about wolf hunting was performed. The articles were from the local newspaper Värmlands Folkblad and the nationwide newspaper Dagens Nyheter. The analysis was based on Fairclough’s theory and method critical discourse analysis and in addition the theories framing and representation was applied for further depth and understanding. The result showed that voices were put in contrast to each other with conjunctions such as “but”, “in spite of” and “however”. Thus the newspapers framed the issue as a conflict. This conflict also manifested itself in various presuppositions. The study conclude that the hunt was represented as controversial and questioned by animal- and environmental organizations as well as the UN. The representation of the wolf was full of contradictions, such as being an endangered species/not being an endangered species, it should be feared/should not be feared and there are too many wolves in Sweden/there are too few wolves in Sweden. The main interest groups hunters and livestock owners were represented as competent (the hunters) and disadvantaged (the livestock owners). Other groups, who previous research mean feel overlooked, are represented in the newspapers but not in a way which challenge traditional relations of power. Lastly, the main differences in the local and nationwide newsmedia was how much influence the different voices had in the articles. In Värmlands Folkblad’s atricles the hunters were the prominent voice whereas in Dagens Nyheter’s articles hunters were neglected. However, scientists were one of the most salient voices in Dagens Nyheter’s but were absent in Värmlands Folkblad’s articles. Thus a difference could be found in who were given the opportunity to comment the issue.
|
10 |
Offer eller offer? : En kvalitativ studie av den svenska nyhetsrapporteringens framställning av terrordåd / Victim or victim? : A qualitative study of the Swedish news coverage of terror attacksOhlsson, Elin, Martinsson, Julia January 2017 (has links)
Studien behandlar hur den svenska nyhetsrapporteringen konstruerar terrordåden i Paris respektive bombattentaten i Bagdad för att belysa eventuella skillnader. Syftet är att genom en analys av diskurserna skapa en medvetenhet kring rapporteringens konstruktioner av terrordåd i en större kontext. Studiens teoretiska ramverk består av kritisk diskursanalys som teori, postkolonialism, orientalism och medielogik för att skapa förståelse för varför det finns likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen kring terrordåden i Paris respektive bombattentaten i Bagdad. För att ta sig an det utvalda materialet används kritisk diskursanalys som metod. Valet av nyhetsmedier gjordes utefter en effektorienterad urvalsprincip där Sveriges största morgon- och kvällstidning ligger till grund för det insamlade materialet som sammanfattat består av 12 artiklar. Resultatet består av fyra teman: förövare, offer, orsak och hot. Studien innefattar också en analys av aktörer och diskursiva strategier. Det orientalistiska perspektivet med vi och dem-tänket i fokus, samt medielogikens tekniker, tillämpas sedan i slutdiskussionen för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet bevisar att skillnader i rapporteringen kring terrordåd i olika geografiska och kulturella områden existerar. Rapporteringen om dåden i Paris intensifieras och uppmärksammas därför mer. Vidare framställs offer och offer, samt förövare och förövare väldigt olika, vilket det orientalistiska perspektivet i slutdiskussionen spekulerar kring.
|
Page generated in 0.0682 seconds