I denna uppsats har vi undersökt två av Carl-Johan Vallgrens romaner, varav en är en genrelös sådan (med detta menar vi en roman som inte är förankrad i gängse normer vad gäller genrelitteratur) och den andra en kriminalroman. Romanerna i fråga är Den vidunderliga kärlekens historia (2002) och Skuggpojken (2013). Syftet med undersökningen är att titta på språkliga skillnader i dessa böcker. I teoriavsnittet presenteras de relevanta begrepp som kommer ligga som grund för uppsatsen. I efterföljande metodkapitel motiverar vi varför en metodkombination bestående av mätinstrumenten läsbarhetsindex och ordvariationsindex samt en metaforanalys valdes för att besvara våra frågeställningar. Metodkapitlet inrymmer dessutom en kortare författarpresentation. I resultatdelen konstaterar vi att det finns tydliga skillnader mellan de två böckerna: Den vidunderliga kärlekens historia visar högre abstraktionsgrad i metaforanalysen, högre värden i läsbarhetsindex samt ordvariationsindex i relation till Skuggpojken. Detta, menar vi, gör den förstnämnda till en språkligt svårtillgängligare text. I diskussionen resonerar vi kring resultaten, uppmanar till framtida forskning för att slutligen ge våra avslutande kommentarer.

The purpose of this essay is to examine how libraries and librarians are represented in fiction books for children and to examine the possible implications of these representations. The study is based on an analysis of ten fiction books for children in the 6-12 age group (Hcf-Hcg), and published in Swedish between 2000 and 2016. Metaphor analysis is used as both theory and method, and the empirical material is analysed through close reading. The results are presented in an analytical scheme and model based on quotations from the books. The images of libraries and librarians that emerged in this study fit in well with the stereotypical description of librarians found in previous research. Librarians are depicted as having a special relationship with their beloved books, and are often described as proper, emotional, protective and wicked. The library also corroborates stereotypical descriptions found in previous research as boring and dark places, but also as a safe and an important institution that is likened to the Church. The old stereotype of the silent library is not so prevalent in the sample. These representations can be seen as conserving stereotype images that have little bearing on the progress of the library and the development of the library profession today. The use of metaphors is an important part of the language and impact on how we perceive the outside world. Metaphor use is a major power factor, and is likely to affect how children perceive the library.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att studera bildspråket i fyra skräcknoveller av John Ajvide Lindqvist och Anders Fager. De utvalda novellerna av Lindqvist är "By på höjden" (2006) och "Majken" (2006), samt "En punkt på Västerbron" (2011) och "Pigornas trappa" (2011) av Fager. Valet av material och författare har sin grund i att de båda är verksamma inom samma genre men skiljer sig avsevärt från varandra stilistiskt.   Syftet med vår undersökning är att granska till vilka metaforiska domäner och bildled författarna förflyttar begrepp för att skapa det ”otäcka.” Som grund för vår analys använder vi oss av George Lakoffs och Mark Johnsons teori om konceptuella metaforer samt Lennart Hellspongs modell för metaforanalys. I teoriavsnittet presenteras, förutom konceptuella metaforer, allmänna teorier om olika typer av bildspråk som liknelser och metonymier. Metodavsnittet beskriver Hellspongs modell och hur vi ämnar använda den samt en kort redogörelse för kvalitativ undersökning. Metodavsnittet innehåller även författarpresentationer och sammanfattningar av de utvalda verken.   Vår analys visar att båda författarna rör sig i vardagliga domäner och begrepp för att skapa det otäcka istället för det fantastiska eller sensationella. I diskussionen resonerar vi kring analysen och vilken inverkan metaforerna har på uppbyggandet av skräcken ur kulturellt och kontextuellt perspektiv. Vi uppmanar även till vidare forskning av denna, i Sverige, nya och växande genre.

Uppsatsen är en komparativ analys av konceptuella metaforer inom erotik- respektive krigsscener i romanen Saga från Valhalla, skriven av Johanne Hildebrandt. Syftet är att reda ut vilka metaforer som används och hur de kopplas till Lakoff och Johnsons teori om konceptuella metaforer. Vidare presenteras teorier bakom konceptuella metaforer, metonymier och liknelser för att få en klar bild av vad en konceptuell metafor är. Med denna analys ämnar vi att främja läsarens kompetens att känna igen en metafor samt öka förståelsen för konceptuella metaforer och deras innebörd. Resultatet visar att ett flertal av de konceptuella metaforerna existerar inom både erotik- och krigsscener men det finns även konceptuella metaforer som endast finns med i en av scenerna. Vår hypotes var att de konceptuella metaforerna från de olika scenerna skulle skilja sig från varandra, men istället fann vi att de bildar en symbios.