Bakgrund: Känsliga samtalsämnen är något som sjuksköterskan ofta kommer i kontakt med. Ett av dessa ämnen är övervikt, som är ett stort folkhälsoproblem. I samtalet med patienten är kommunikation en nyckelfaktor för att skapa god vård. Syfte: Syftet med studien är att utifrån aktuell vetenskaplig omvårdnadsforskning mellan åren 1995-2010, beskriva och analysera de strategier för hur sjuksköterskan hanterar känsliga samtal i mötet med vuxna överviktiga patienter. Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie, där artiklar relevanta för ämnet söktes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Datamaterialet inkluderar 19 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ ansats i en metaanalys. Resultat: Metaanalysen visar på att övervikt är ett känsligt ämne som är svårt för sjuksköterskan att hantera. Det mest framträdande sättet för sjuksköterskan att hantera känsliga samtal är att helt och hållet undvika ämnet. När ämnet väl togs upp var de vanligaste strategierna för att initiera problemet att koppla an problemet med övervikt till en medicinsk diagnos, samt använda sig av kommunikativa redskap i form av mätvärden och journalanteckningar. Det tycks också finnas en viss struktur för hur känsliga samtal genomförs. Diskussion: Frågan är vem som bär ansvaret för att möjliggöra att känsliga samtal lyfts upp i den utsträckningen det borde. Detta är viktigt för att kunna bryta den negativa trend som ses idag, där övervikt är ett ökande folkhälsoproblem. Implikationer för vården: Studien är tänkt att användas som ett hjälpmedel i vården för att medvetandegöra sjuksköterskor om vikten av att lyfta fram problemet med övervikt, samt att redovisa de arbetssätt och kommunikativa strategier sjuksköterskan kan använda sig av i hanteringen av känsliga samtal.

The purpose of this study is to examine how the work in reading promotion is legitimized by examining manuals written by professionals in the field. A need for this has been located in the recent years discussions about literature’s status in society. The study was conducted by qualitative text analysis in two steps. The first concentrated on how the manuals describe the importance of literature and also their chosen method for reading promotion. The second analysis used theoretical themes from the Swedish researcher Magnus Persson who has studied the legitimation of literature himself. The results of the study have shown that the manuals do not actively motivate the reading of literature in general. This can partly be explained by the mythologizing of literature that Persson explains as a deep rooted concept of culture as something naturally good that thus does not “need” motivation. The manuals did however show a great deal more arguments for using the different methods which have been condensed into six categories. The thematic analysis showed that the manuals primarily used democracy as a way to legitimate reading. This way of interconnecting democracy and literature can be understood by the concept of culturalisation which refers to the process in which culture has become a much broader term that is used to explain many parts of today’s society.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka alliansens betydelse i KBT. Avsikten är att samtliga studier, publicerade mellan 1970 och första kvartalet 2006, som undersökt relationen mellan allians och utfall i KBT-behandling ska omfattas. Totalt ingår 40 studier varav 34 behandlas i uppsatsens metaanalys. Tre effektstorlekar presenteras. För effektstorlek A användes samma metodik som använts i tidigare metaanalyser som undersökt allians-utfall. För de andra analyserna, B och C, har en mer selektiv, konservativ metod tillämpats. Tillkommer gör också en litteraturstudie som undersöker signifikans. Resultaten visar att alliansen är en svag prediktor för utfall i KBT. Alliansen bidrar med effektstorlekar som motsvarar mellan 4 och 0.7 procent av variansen i utfallet. Vidare framkommer att alliansinstrumentet WAI lämpar sig för mätning i KBT, då detta korrelerar tydligast med utfall. I litteratursammanställningen framkommer även att alliansen har ett samband med utfall i depressionsbehandling. Stöd för ett sådant samband saknas i panikbehandling och i missbruksbehandling. En prediktoranalys visar att de specifika faktorer som utvärderats i studierna har en högre andel signifikanta samband med utfall jämfört med alliansen.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka alliansens betydelse i KBT. Avsikten är att samtliga studier, publicerade mellan 1970 och första kvartalet 2006, som undersökt relationen mellan allians och utfall i KBT-behandling ska omfattas. Totalt ingår 40 studier varav 34 behandlas i uppsatsens metaanalys. Tre effektstorlekar presenteras. För effektstorlek A användes samma metodik som använts i tidigare metaanalyser som undersökt allians-utfall. För de andra analyserna, B och C, har en mer selektiv, konservativ metod tillämpats. Tillkommer gör också en litteraturstudie som undersöker signifikans. Resultaten visar att alliansen är en svag prediktor för utfall i KBT. Alliansen bidrar med effektstorlekar som motsvarar mellan 4 och 0.7 procent av variansen i utfallet. Vidare framkommer att alliansinstrumentet WAI lämpar sig för mätning i KBT, då detta korrelerar tydligast med utfall. I litteratursammanställningen framkommer även att alliansen har ett samband med utfall i depressionsbehandling. Stöd för ett sådant samband saknas i panikbehandling och i missbruksbehandling. En prediktoranalys visar att de specifika faktorer som utvärderats i studierna har en högre andel signifikanta samband med utfall jämfört med alliansen.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner drabbar ca 2,3 % av de patienter som genomgått ett kirurgiskt ingrepp i svensk hälso- och sjukvård. Dessa infektioner kan ge upphov till förlängd vårdtid, ytterligare kirurgiska ingrepp och ökad mortalitet. Postoperativa sårinfektioner innebär ett lidande för patienten samtidigt som det är kostsamt för sjukvården. Inom sjukvården används utarbetade arbetssätt för att minska riskerna för att patienten ska drabbas. Samtidigt utvecklas och studeras nya metoder i det preventiva arbetet mot postoperativa sårinfektioner, exempelvis suturer belagda med antibakteriella substanser. En av dessa är triklosanbelagda suturer. Dock råder viss oenighet om dess preventiva effekter och roll i det förebyggande arbetet mot postoperativa sårinfektioner. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om suturer med beläggning av triklosan har en förebyggande effekt mot postoperativa sårinfektioner. Metod: Studien utformades som en systematisk litteraturstudie med metaanalys av 7 randomiserade kontrollerade studier. Dessa studier hade en uppföljningstid om 30 dagar samt använt bedömningskriterier för förekomst av postoperativa sårinfektioner enligt CDC, Centers for Disease Control and Prevention. Resultat: Inget statistiskt signifikant resultat kunde erhållas gällande triklosanbelagda suturers preventiva effekt mot postoperativa sårinfektioner. (RR=0,8, 95 % CI=0,63-1,02, p=0.07). Slutsats: Studien indikerar att triklosanbelagda suturer inte rutinmässigt bör användas i preventivt syfte mot postoperativa sårinfektioner. Ytterligare forskning behövs på området. / Background: Approximately 2,3 % of the patients undergoing surgery in Swedish healthcare develop surgical site infections. These infections are often associated with prolonged hospital stay, additional surgical procedures and increased mortality. Surgical site infections cause patient suffering and increase healthcare costs. In healthcare, standard guidelines and work methods are used to prevent patients from developing surgical site infections. New methods to reduce the risk of surgical site infections are being developed and studied, such as sutures with antibacterial coating. One of these is Triclosan-coated sutures. However, there is some disagreement on its preventive effects and role in reducing surgical site infections. Aim: The aim of this study was to investigate if Triclosan-coated sutures have a preventive effect against surgical site infections. Method: This study was conducted as a systematic literature review with meta-analysis of 7 RCT. These studies all had a follow up time of 30 days and used the criteria of CDC, Centers for Disease Control and Prevention, to identify surgical site infections. Result: This study showed no statistically significant results of Triclosan-coated sutures preventive effect against surgical site infections. (RR=0,8, 95 % CI=0,63-1,02, p=0.07). Conclusion: This study indicates that Triclosan-coated sutures should not be used routinely to prevent surgical site infections. More studies are needed.

Denna rapport är en metaanalys av forskning inom fältet film och religion som handlar Ingmar Bergman och religion. Syftet är att redogöra för framträdande religiös tematik i forskning om Ingmar Bergmans filmer. Metoden som har använts kan kallas för ”en tematisk analys av en litteraturöversikt”. Källmaterialet som ligger till grund för analysen utgörs av två vetenskapliga artiklar, ett kapitel ur en monografi samt ett antologibidrag. De teman som lokaliserats i litteraturen utgörs av tre huvudteman: ”religiöst berättarmönster”, ”Gud” och ”människans helighet”. ”Religiöst berättarmönster” har två sub-teman: ”bikt” och ”konst och religion” och ”Gud” utgörs av två sub-teman: ”en frånvarande och tyst Gud” och ”en tvetydig inställning”.

Uppsatsen handlar om krigföringens idéer inom den marina arenan. Fokus ligger på den svenske sjöofficeren Daniel Landquists sjömaktsteoretiska gärning och genomslag. Daniel Landquist har tillskrivits att vara en av 1900-talets främsta svenska sjömaktsteoretiker, medan andra menar att han snarare var en spegel av andra samtida sjömaktsteoretikers idéer. Uppsatsen undersöker Landquists genomslag i den svenska marina debatten under hans samtid, påverkan från andra klassiska sjömaktsteoretiker och vilka likheter med Landquists teorier som går att finna i dagens svenska doktriner inom marinkrigföringen. Uppsatsen använder sig av idéanalys, metanalys samt kvantitativ textanalys för att svara på forskningsfrågorna. Uppsatsens resultat visar på att Daniel Landquist hade ett genomslag i den marina debatten under sin samtid både som debattör och tjänsteman. Landquist påverkades även han av den allmänna marina debatten och hans sjömaktsteoretiska tankebanor influerades av marina tänkare som Alfred Mahan, Julian Corbett och under 30- talet även av Otto Groos men kanske främst av den franske kontinentalmaktstrategen Raoul Castex. Resultatet visar även på likheter mellan dagens svenska doktriner inom den marina krigföringen och Daniel Landquists sjömaktsteorier.

Syftet med den här studien var att undersöka lärarstudenters upplevelser av inkludering utifrån den egna skoltiden samt att tolka beskrivningarna av upplevelserna genom ett allmändidaktiskt ramverk. Utgångspunkt har varit ett inifrånperspektiv där ett elevperspektiv på inkludering avsågs att undersökas. För att få perspektiv på elevers upplevelser valdes lärarstudenter ut till informanter. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysarbetet genomfördes i två steg med utgångspunkt i innehållsanalys och metaanalys. I den inledande allmänfenomenologiska innehållsanalysen skapades sex kategorier för vilka generella beskrivningar skrevs fram. I metaanalysen gjordes en analys av studiens sex kategorier med fenomenologisk utgångspunkt i taktbegreppet. Det som framkom i innehållsanalysen var att elevernas upplevelse av inkludering sammanföll med hur lärare arbetade med struktur, trygghet, ledarskap och bemötande, samt att lärare visade att de trodde på eleverna. I metaanalysen synliggjordes att pedagogisk takt, tillsammans med studiens kategorier, är av vikt för elevernas upplevelse av inkludering ur ett fysiskt, socialt och pedagogiskt perspektiv.

Mindfulness används ofta i samband med behandling för depressioner och ångest för att lindra stress hos patienter. Det finns dock inte någon entydig forskning om mindfulness förbättrar måendet för patienter med PTSD. Här har en systematisk genomgång samt metaanalys genomförts för att avgöra om mindfulnessbaserade interventioner har någon inverkan på att lindra symtomen för PTSD. Systematiska sökningar har genomförts i olika databaser som PubMed, Medline, CINAHL och APA för att hitta relevanta randomiserade kontrollerade studier, som är publicerade under de senaste sju åren. Två författare genomförde litteratursökningen oberoende av varandra, samlade in data samt utförde den statistiska analysen. Metaanalysen omfattade 5 studier med 317 deltagare. Samtliga studier använde sig av PCL-5 som mätvärde för PTSD. Behandlingstiden varierade mellan fyra ochåtta veckor. Metaanalysen redovisar före- och eftermätningar av mindfulnessbehandlingarutan att ta med uppföljande mätningar. Resultaten visade att mindfulnessbaserade interventioner hade måttlig effekt (Cohens d = 0.63, 95 % CI: 0.42 – 0.82) gällande att lindra PTSD-symptom jämfört med behandling som vanligt (TAU), ”present-centered group therapy” och väntelista. Enligt den forskning vi sett kan mindfulnessbaserade interventioner vara till nytta för patienter som diagnostiserats med PTSD. Vår metaanalys visar att mindfulness kan vara ett effektivt sätt att minska PTSD-symptom och ge en ökad livskvalitet. Behandlingslängd, antal sessioner och PTSD-graden verkar ha mindre effekt än interventionens innehåll.  Nyckelord: metaanalys, mindfulness, PTSD, PCL, vuxna / Mindfulness is often used in conjunction with treatment for depression and anxiety to relieve stress in patients. However, there is no clear research on whether mindfulness improves the well-being of patients with PTSD. A systematic review and meta-analysis has been conducted to determine whether mindfulness-based interventions have any effect on alleviating the symptoms of PTSD. Systematic searches were conducted in various databases such as PubMed, Medline, CINAHL and APA to find relevant randomized controlled trials, which are published in the last seven years. Two authors independently conducted the literature search, collected the data and performed the statistical analysis. The meta-analysis included 5 studies with 317 participants. All studies use the PCL-5 as a measure of PTSD. The treatment time varied between four to eight weeks. The meta-analysis reports pre- and post-measurements of mindfulness treatments without including follow-up measurements. Results showed that mindfulness-based interventions had moderate effect ((Cohens d = 0.63, 95 % CI: 0.42 – 0.82) in alleviating PTSD symptoms compared to treatment as usual (TAU), present-centered group therapy and waiting list. According to the research we have seen, mindfulness-based interventions can be beneficial for patients diagnosed with PTSD. Our meta-analysis shows that mindfulness can be an effective way to reduce PTSD symptoms and provide an increased quality of life. Duration of treatment, number of sessions and the degree of PTSD appear to have less effect than the content of the intervention. Keywords: meta-analysis, mindfulness, PTSD, adults

Bakgrund och syfte: Intresset för enteral administrering av probiotika i förebyggandet av infektioner och diarré har på senare tid ökat. Nosokomiala infektioner och diarré är ett stort problem hos intensivvårdpatienter.  Syftet med denna studie var att undersöka hur enteral probiotika påverkar sjukdomsförloppet hos intensivvårdspatienter, med avseende på mortalitet, infektioner totalt, ventilatorassocierad pneumoni (VAP) och diarré. Metod: En systematisk litteraturstudie med sökning i Pubmed och Cinahl genomfördes med följande Meshtermer; probiotics, lactobacillus, critical illness och intensive care unit. Därefter genomfördes en metaanalys av randomiserade kontrollerade studier, utförda på vuxna intensivvårdspatienter, där man jämfört patienter som erhållit probiotika med patienter som fått placebo eller annan behandling. Resultat: Totalt 15 studier med sammanlagt 1293 patienter inkluderades. Ingen signifikans med avseenden på mortalitet, infektioner totalt, VAP och diarré kunde utläsas i metaanalysen. En trend mot en minskning av infektioner totalt (p=0,075) och VAP (p=0,090) i probiotikagruppen var dock tydlig. Konklusion: Probiotika kan komma att ha en betydande roll inom intensivvården i framtiden, då det förefaller ha en positiv effekt på infektionsfrekvensen. I dagsläget finns emellertid ej tillräckligt vetenskapligt stöd för användning av probiotika i behandlingen intensivvårdspatienter. Det behövs större och väl genomförda randomiserade multicenterstudier. / Background and aim: The interest in enteral administration of probiotics to prevent infections and diarrhea has recently arisen. Nosocomial infections and diarrhea are common problems among intensive care unit patients. The aim of this study was to investigate how enteral probiotics influence the course of intensive care unit patients with focus on mortality, total infections, ventilator associated pneumonia (VAP) and diarrhea. Method: A systematic literature review was undertaken. Pubmed and Cinahl were searched using the following Meshterms; probiotics, lactobacillus, critical illness and intensive care unit. Thereafter a meta-analysis was conducted combining the results of the randomized controlled trials that compared a group of adult intensive care unit patients taking probiotics with a group that did not. Result: A total of 15 studies with a total of 1293 patients were included. For mortality, total infections, VAP and diarrhea no significance was detected in the meta-analysis. However a trend towards a decrease in over all infections (p=0.075) and VAP (p=0,090) in the probiotic group was seen. Conclusion: In the future the probiotics may play an important role in the field of intensive care, as it seems to confer a positive effect on infection rates. However, there is currently a lack of conclusive evidence to support the use of probiotics in the treatment of intensive care unit patients. Larger well designed randomized multicentre studies are required