Intresset för den terapeutiska relationen har varit stort ända sedan psykoanalysen utvecklades och har ökat under de senaste decennierna. Begreppet diskuteras fortfarande inom psykoanalytisk teoribildning och har även blivit ett viktigt område för den akademiska psykoterapiforskningen. En forskningstradition som syftar till att förstå olika psykologiska begrepp är fenomenologin. Syftet med denna studie är att förstå begreppet terapeutisk relation som psykologiskt fenomen. Psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av den terapeutiska relationen förmedlad genom en intervju analyserades med hjälp av fenomenologisk metod. Av studien framgår att den terapeutiska relationen är ett komplext och svårfångat fenomen som endast delvis går att uttrycka verbalt. Både en kroppslig och en verbal dimension framträder som del av fenomenets generella struktur vilket i diskussionsdelen kopplas till fenomenologiska teorier om både kroppens och språkets betydelse för medvetandet.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka alliansens betydelse i KBT. Avsikten är att samtliga studier, publicerade mellan 1970 och första kvartalet 2006, som undersökt relationen mellan allians och utfall i KBT-behandling ska omfattas. Totalt ingår 40 studier varav 34 behandlas i uppsatsens metaanalys. Tre effektstorlekar presenteras. För effektstorlek A användes samma metodik som använts i tidigare metaanalyser som undersökt allians-utfall. För de andra analyserna, B och C, har en mer selektiv, konservativ metod tillämpats. Tillkommer gör också en litteraturstudie som undersöker signifikans. Resultaten visar att alliansen är en svag prediktor för utfall i KBT. Alliansen bidrar med effektstorlekar som motsvarar mellan 4 och 0.7 procent av variansen i utfallet. Vidare framkommer att alliansinstrumentet WAI lämpar sig för mätning i KBT, då detta korrelerar tydligast med utfall. I litteratursammanställningen framkommer även att alliansen har ett samband med utfall i depressionsbehandling. Stöd för ett sådant samband saknas i panikbehandling och i missbruksbehandling. En prediktoranalys visar att de specifika faktorer som utvärderats i studierna har en högre andel signifikanta samband med utfall jämfört med alliansen.</p>

<p>Patienters upplevelser av internetbaserad självhjälpsbehandling är ett obeforskat område inom psykoterapiforskningen. I syfte att utforska upplevelser av att genomgå internetadministrerad kognitiv beteendeterapeutisk självhjälpsbehandling mot depression intervjuades 12 deltagare. Tematisk analys genererade de övergripande kategorierna:</p><p>Läsa och göra; Någon som.. bryr sig; Det svåra är det givande samt Orden man bär med sig. Mönster av upplevelser och förändringsprocesser i informanternas berättelser föll ut i tre grupperingar: Noviser, Lärjungar och Mästare. Dessa mönster av upplevelser kan förstås utifrån tidigare studier av förändringsprocesser i psykoterapi. Kvalitativa studier på autonomi, kontext och funktionen av terapeutkontakt behövs för att ytterligare utreda förändringsprocesser i internetbaserad självhjälpsbehandling.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka alliansens betydelse i KBT. Avsikten är att samtliga studier, publicerade mellan 1970 och första kvartalet 2006, som undersökt relationen mellan allians och utfall i KBT-behandling ska omfattas. Totalt ingår 40 studier varav 34 behandlas i uppsatsens metaanalys. Tre effektstorlekar presenteras. För effektstorlek A användes samma metodik som använts i tidigare metaanalyser som undersökt allians-utfall. För de andra analyserna, B och C, har en mer selektiv, konservativ metod tillämpats. Tillkommer gör också en litteraturstudie som undersöker signifikans. Resultaten visar att alliansen är en svag prediktor för utfall i KBT. Alliansen bidrar med effektstorlekar som motsvarar mellan 4 och 0.7 procent av variansen i utfallet. Vidare framkommer att alliansinstrumentet WAI lämpar sig för mätning i KBT, då detta korrelerar tydligast med utfall. I litteratursammanställningen framkommer även att alliansen har ett samband med utfall i depressionsbehandling. Stöd för ett sådant samband saknas i panikbehandling och i missbruksbehandling. En prediktoranalys visar att de specifika faktorer som utvärderats i studierna har en högre andel signifikanta samband med utfall jämfört med alliansen.

Patienters upplevelser av internetbaserad självhjälpsbehandling är ett obeforskat område inom psykoterapiforskningen. I syfte att utforska upplevelser av att genomgå internetadministrerad kognitiv beteendeterapeutisk självhjälpsbehandling mot depression intervjuades 12 deltagare. Tematisk analys genererade de övergripande kategorierna: Läsa och göra; Någon som.. bryr sig; Det svåra är det givande samt Orden man bär med sig. Mönster av upplevelser och förändringsprocesser i informanternas berättelser föll ut i tre grupperingar: Noviser, Lärjungar och Mästare. Dessa mönster av upplevelser kan förstås utifrån tidigare studier av förändringsprocesser i psykoterapi. Kvalitativa studier på autonomi, kontext och funktionen av terapeutkontakt behövs för att ytterligare utreda förändringsprocesser i internetbaserad självhjälpsbehandling.

Inledning: Humor, glädje och skratt har varit lika framträdande i det mänskliga livet som i litteraturen, teatern och konsten sedan civilisationens begynnelse, precis som sorgen och det tragiska. Detsamma kan dock inte sägas om psykoterapin. Uppmärksamheten på humorns funktion i terapeutisk behandling har varit ytterst begränsad. Frågeställningar: Vilken betydelse har humor när den uttrycks i den psykoterapeutiska kontexten och processen? Metod: Studie är kvalitativ. Fem psykoterapeuter intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades och tolkats utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Resultat: Humor i terapi kan öppna upp tillvaron, ge en känsla av gemenskap, erbjuda förhållningssätt till döden samt skänka insikt. Humorn kan i sig utgöra en prognostisk indikator. Men den kan också utgöra hindrande försvar. Att bjuda in patienten till det humoristiska ställer krav på försiktighet, kan röra en fråga om överlevnad, kan uttryckas som klarifiering och slutligen utgöra ett förhållningssätt som kan internaliseras. Diskussion: Humor kan utgöra en mycket verksam och utvecklande del i terapin där patienten genom humor kan utvecklas i riktning mot ökad öppenhet, frihet och rörlighet vilket möjliggör distans och ökad reflektionsförmåga och därmed handlingsutrymme och möjlighet till insikt och i slutändan förändring. Patienten ingår också härigenom i ett sammanhang med sin egen och andras död och livsvillkor. En terapeut med sinne för humor och med god självkännedom kan med hjälp av bl.a. klarifieringar och gemensamma ordlösa tolkningar skapa något som utgör i sanning ett lekområde värt namnet. / Introduction: Humor, joy and laughter have been as prominent in human life as in literature, theater and the arts since the beginning of civilization, just as the sorrow and the tragic. The same can not be said for psychotherapy. Attention to the function of humor in the therapeutic treatment has been extremely limited. Research questions: What meaning has humor when expressed in the psychotherapeutic context and process? Method: The study is qualitative. Five psychotherapists were interviewed using semi-structured interviews which are then analyzed and interpreted on the basis of a phenomenological hermeneutic approach. Results: Humor in therapy can open up your world, giving a sense of community, provide approaches to death and give insight. The humor can itself be a prognostic indicator. But it can also be prohibitive defense. Inviting the patient to the humorous requires caution, can be a matter of survival, can be expressed as clarification, and finally provide an approach that can be internalized. Discussion: Humor can be a very active and challenging part of the therapy where the patient through humor can be developed in the direction of greater openness, freedom and mobility which allows for distance and increased reflectivity and thus room for maneuver and ability for insight and ultimately change. The patient is also included herein through in a context of their own and others dead and living conditions. A therapist with a sense of humor and with good self-knowledge can, with the help of clarification and joint nonverbal interpretations, create something that represents truly a play space worthy of the name.

<p>Dagens psykoterapiforskning domineras av effektstudier. Vad som ligger bakom patientens uppnådda förändring är inte lika utforskat. Den forskning som finns har på senare tid alltmer betonat det relationella perspektivet. Syftet med denna uppsats var att belysa några leg. psykoterapeuters erfarenhet av vändpunkter inom psykodynamisk psykoterapi inom allmänpsykiatrisk öppenvård. Semistrukturerad intervju valdes som metod. Frågeställningarna berörde bidragande orsaker till vändpunkter samt hur psyko-terapeuter märker att en vändpunkt i en terapi har ägt rum. Resultaten visade att bidragande orsaker till en vändpunkt kunde sammanfattas under rubrikerna: allians, överföring och motöver-föring, ramfaktorer, dåtid och nutid, beroende och agens, ont och gott samt icke-verbala metoder. Hur psykoterapeuter märker att en vändpunkt i en terapi har ägt rum sammanfattades under rubrikerna: tecken innan en vändpunkt sker, kontakt och kroppsspråk, angelägenhet om terapin, från terapisituation till livet, självtillit och ökad mognad, realistisk självbild, förbättrade relationer och härbärgerande. En vändpunkt ansågs oftast utvecklas successivt genom terapeuts och patients gemensamma arbete. Det genuina mötets betydelse mellan terapeut och patient betonades.</p>

Dagens psykoterapiforskning domineras av effektstudier. Vad som ligger bakom patientens uppnådda förändring är inte lika utforskat. Den forskning som finns har på senare tid alltmer betonat det relationella perspektivet. Syftet med denna uppsats var att belysa några leg. psykoterapeuters erfarenhet av vändpunkter inom psykodynamisk psykoterapi inom allmänpsykiatrisk öppenvård. Semistrukturerad intervju valdes som metod. Frågeställningarna berörde bidragande orsaker till vändpunkter samt hur psyko-terapeuter märker att en vändpunkt i en terapi har ägt rum. Resultaten visade att bidragande orsaker till en vändpunkt kunde sammanfattas under rubrikerna: allians, överföring och motöver-föring, ramfaktorer, dåtid och nutid, beroende och agens, ont och gott samt icke-verbala metoder. Hur psykoterapeuter märker att en vändpunkt i en terapi har ägt rum sammanfattades under rubrikerna: tecken innan en vändpunkt sker, kontakt och kroppsspråk, angelägenhet om terapin, från terapisituation till livet, självtillit och ökad mognad, realistisk självbild, förbättrade relationer och härbärgerande. En vändpunkt ansågs oftast utvecklas successivt genom terapeuts och patients gemensamma arbete. Det genuina mötets betydelse mellan terapeut och patient betonades.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att allians i systemisk familjeterapi handlar om flera allianser mellan terapeut och klienter i olika system. Frågan som har väckts i studien rör om det är relevant att använda begreppet allians i familjeterapi på klientsystem utöver en individ? Förslag till fortsatt forskning är att studera fenomenet allians i familjeterapi ur ett intersubjektivt perspektiv. / International research shows that all established psychotherapy is equally effective and that the outcome is influenced by capacities of the therapist and client as well as the relationship between them. The aim of this study was to identify meaning to the phenomenon of alliance in family therapy and the study was carried out with four family therapists in a semi-structured focus-group. The study showed that alliance in family therapy is an interplay field including two relation levels such as frame and interaction. The two levels comprised the aspects of familiarity, asymmetry, relation to several, consensus, presence and affectedness. The result also showed that alliance in family therapy is about several alliances between therapist and client in different systems. The question raised in the study deals with the relevance to use the concept alliance in family therapy on client systems beyond an individual? Suggestions for continued research are to study the phenomenon of alliance in family therapy from an intersubjective perspective.

Varje år placeras över 1000 ungdomar inom Statens Institutions Styrelse (SiS), varav ungefär hälften placeras för behandling. Studiens frågeställningar är: I vilken grad uppfattar behandlingsplacerade ungdomar inom SiS att de får hjälp med sina familjeproblem? Finns det synliga samband mellan ungdomarnas könstillhörighet eller etniska ursprung och deras skattade upplevelse av hjälp med familjeproblem under placeringstiden? För att besvara frågorna har kvantitativ arkivdata analyserats, material som vid in- och utskrivning av ungdomar samlats genom strukturerade ADAD-intervjuer (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). Studien visar att ungdomarnas upplevelse av hjälp kan delas in i tre kategorier; ”över förväntan” 27%, ”motsvarar förväntan” 41%, ”mindre än förväntat”, 32%. Inskrivningsintervjuerna visar en signifikant skillnad (p&lt;.05) att pojkarna i större grad ger uttryck för att inte behöva hjälp med familjeproblem, att flickorna i större grad önskar hjälp. Resultaten visar även en signifikant skillnad (p&lt;.05), att utlandsfödda ungdomar i högre grad än svenskfödda uppger det vara viktigt att få hjälp med familjeproblem under placeringstiden. Vid utskrivning framträder ingen tydlig skillnad i nöjdhetsgrad avseende kön eller etnisk bakgrund. En diskrepans framträder mellan personals skattning av ungdomarnas hjälpbehov med familjeproblem vid inskrivning och ungdomarnas skattning av upplevd hjälp vid utskrivning. För 42% av ungdomarna skattade personal hjälpbehovet som ”litet” eller ”inget”, vid utskrivning skattade samma ungdomar att de fått ”ganska mycket” eller ”mycket” hjälp. För 10%, av ungdomarna skattade personal att de hade ”betydande” eller ”avsevärda” familjeproblem där hjälpinsatser var ”nödvändiga”. Vid utskrivning skattade ungdomarna graden av hjälp som ”liten” eller ”inte alls”. / Each year over 1000 adolescents are placed within the National Board of Institutional Care (SiS) of which half stay in the facilities for treatment. The essay is built from information gathered through ADAD interviews (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) performed during registration and discharge of adolescents from SiS. The questions that are meant to be answered are; “How do the treatment placed adolescents in SiS apprehend the help they get with their family related problems?” and “Are there visible connections between gender or ethnic origin and the adolescent’s experience of help with the family related problems during the placement period?” During the registration the boys gave an expression of not being in need of help, the girls gave an expression of being in need of help, significance (p&lt;.05). At discharge no clear differences appears in degree of satisfaction. The results also show a significant difference (p&lt;.05). that foreign-born adolescents greater than Swedish-born stated that it is important to get help with family problems during the investment period. At discharge no clear differences appears in degree of satisfaction.