The aim of this study was to highlight homelessness through the perspective of formerly homeless men and women. The research questions focused on the informants experiences of the process into and out of the homeless situation and how their experiences could contribute to the knowledge about the social problem of homelessness. Besides the theoretical perspective of narrative and life course research, Fuchs Ebaugh exit theory and Honneth confirmation theory were used as theoretical guidelines. The empirical material consists of five life stories obtained through indepth interviews. The results of the study indicate that alcohol and drug use was of importance for the process towards homelessness. External factors as the change in the organization of the housing market in the 1990´s may also had an impact on the lifes of the informants. The turning point, as the informants described it, was a combination of a lifestyle that they started to find more and more untenable, escalating drug- and alcohol abuse and increasing negative social relationships. Further, a home, to have an adress and a place to live, were described as essential to anable a change of their life situation. Concludingly, the importance of supportive personal relationships, both in the private sphere and with professionals, was stressed by all informants as important towards a positive change.

Introduktion: Brottslighet orsakar ett lidande för många individ Metod: Eer och en storekonomisk kostnad för det svenska samhället. Med anledning av detta är det av stor viktatt samhället har kunskaper om vad som bidrar till att minska kriminella gärningar ochåterfallskriminalitet. Ett steg kan vara att undersöka vad som är av betydelse för attmöjliggöra ett uppbrott från en kriminell livsstil. Syfte: Att undersöka vad personer medett kriminellt förflutet upplever har varit av avgörande betydelse för att bryta med enkriminell livsstil. Därtill var syftet också att undersöka vilka faktorer som upplevdesvara värdefulla för att kunna upprätthålla en icke-kriminell livsstil Metod: En kvalitativmetod användes vid genomförandet. Totalt genomfördes åtta intervjuer med personermellan 25 till 50 år. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide avsemistrukturerad karaktär. Fyra intervjuer gjordes med deltagaren fysiskt närvarandeoch fyra via telefon. För analys av insamlad data användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För uppbrott och upprätthållande ansågs det vara av avgörande betydelse attfå stöd och bli omhändertagen av sin omgivning samt att nå en vändpunkt, vilkenförändrade livets riktning. Den egna viljan till förändring, i samverkan med flertaletandra inre faktorer, visade sig vara värdefull för att kunna upprätthålla en icke-kriminelllivsstil. Därtill var det av stor vikt att få fortsatt stöd av sin omgivning samt att finnas ien fungerande livsmiljö, vilken på ett positivt sätt bidrog till upprätthållandet.Diskussion: Resultatet kopplas till tidigare forskning, teorin om sociala band samt ettperspektiv på upphörandet som en process. Diskussionen avslutas med förslag påfortsatt forskning. / <p>2016-06-01</p>

No description available.

Ätstörningar är ett problem i dagens samhälle då statistik visar att ungefär 190 000 svenskar är drabbade av ätstörningar. Utifrån frågeställningarna; Hur påverkar omgivningen insjuknandet i ätstörningar och sjukdomsförloppet? och; Hur hanterar individen sina känslor under sjukdomstiden? avhandlar denna uppsats uppkomsten av ätstörningar med fokus på om det finns specifika vändpunkter i individers liv vilka bidrar till insjuknandet. Studiens empiriska material grundar sig i en kvalitativ studie med fenomenologi som ansats, materialet är baserat på tio ostrukturerade intervjuer med individer som tidigare varit drabbade av ätstörningar. Studien påvisar att det finns olika vändpunkter som bidrar till insjuknande i ätstörningar där otrygghet visade sig vara den starkaste i relation med sociokulturella faktorer. Ytterligare resultat visar att olika vändpunkter inte påverkar vilken form av ätstörning man drabbas av utan att grunden för insjuknad i olika typer av ätstörningar är densamma. Studien uppmärksammar även vikten att redan i den primära socialisationen lära sig känslohantering för att senare i livet kunna urskilja, behärska och beskriva de känslor som uppkommer. Om man inte lärt sig uttrycka känslor i tidig ålder finns en ökad risk för att insjukna i ätstörning, genom att man istället tar till andra strategier för att hantera känslorna. Exempel på detta är att istället för att känslohantera tar man till strategier som kroppslig kontroll. Studiens konklusion är att sociokulturella faktorerna är essentiella vid insjuknandet i ätstörning.

<p>I studien undersöks hur människor som levt med en partner med alkoholbroende upplever svårigheterna med det samt även hur insikt om medberende kan komma till stånd samt hur insikten kan bidra till att förändra situationen. Studien undersöker även vilka faktorer som kan spela in för vändpunkter i medberoendet. Urvalet bestod av fyra personer som ansåg sig vara medberoende. Med utgångspunkt från studiens syfte valdes kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod för att ta reda på hur personer som lever/levt med en partner med ett alkoholberoende upplever sin situation som medberoende. Under november månad år 2005 genomfördes fyra intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att det finns flera likheter mellan hur de intervjuade personerna upplever ett medberoende och vad som finns skrivet i populärlitteratur om ämnet. Respondenterna i studien tar upp svårigheter som att sätta gränser, bli manipulerad, bli sviken, känslor av skam, självhat, identitetsförlust, att inte se till egna behov, kontrollbehov, besatthet av drickandet, stor åtgång av negativ energi samt upprepade förhållanden med missbruksproblematik. Alla dessa svårigheter känns igen från den självhjälpslitteratur som studerats. Svårigheterna ser olika ut men gemensamt för dem alla är att den egna personligheten påverkas genom att energin går åt till partnern och partnerns göromål. Forskning visar att medberoende är ett begrepp med många definitioner. Begreppet används och tolkas på olika sätt. Den stora arenan för begreppet medberoende är självhjälps-böcker.</p>

<p>I denna uppsats studeras fyra individers väg ut ur olika problematiska livssituationer. Syftet är att belysa vändpunkter och uppbrottsprocesser. Möjlighetsperspektivet, vad det är som fungerar, fokuserades snarare än problembilder. Metoden var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer kring två teman: vändpunkter och vägen ut, i ett livshistoriskt perspektiv. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick från en uppbrottsmodell och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Vändpunkterna och vägarna ut har sett olika ut för våra intervjupersoner. Gemensamt för dem alla är att de haft en tydlig upplevelse av en vändpunkt och att stödjande relationer i omgivningen varit viktiga i uppbrottsprocessen. Hos dem alla kan man förstå att det har varit en process över tid som lett fram till den slutliga vändpunkten.</p>

Tidigare studier har visat att det ofta finns bestämda mönster som inspirerar människor till förändring. Denna studie syftar till att beskriva hur vändpunkter kan te sig i en pedagogisk verksamhet. Genom att lyfta fram lärares och elevers erfarenheter av förändringar och vändpunkter, bidrar studien till en fördjupad förståelse av hur dessa förändringar och vändpunkter kan åstadkommas i en pedagogisk verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats baserad på kvalitativa forskningsintervjuer med fem lärare och fyra elever. Intervjuerna har analyserats och utgör därefter inledningar till så kallade livsberättelser. Alla nio intervjuade har varit med om vändpunkter eller vändpunktsliknande förändringar, antingen hos sig själva eller andra.  - Alla vill lyckas med sina liv! Och därför är det så viktigt för elever att bemötas med ett hopp om att detta är möjligt. Det verkar också vara något som lärare är medvetna om. Att bemötas och bemöta med förståelse - men också krav - är gemensamma teman hos både lärare och elever. Eleverna tycker inte alltid att skolan gett dem tillräckliga utmaningar. Det kan bero på att informationsöverlämningar om elever inte sker i tillräcklig utsträckning från lärare till lärare. Eleverna tycker ofta att de får börja om. Det är inte något som berörs alls av lärarna, men såväl lärare som elever varnar för rutiniseringan. Eleverna tycks ha gjort medvetna val att delta i studien utifrån behovet att tala ut, tala färdigt, sätta punkt. Det finns ett stort sug i deras berättelser. En lättnad infinner sig efteråt. Detta är inte lika tydligt hos lärarna, men även de berör den enande effekten av att på djupet tala om sig själva och sin lärargärning. Rutiner och vanor ska enligt eleverna utgöra skolans ryggrad. Lärarna ska hålla på och hålla på och hålla på. Spontaniteten och flexibiliteten skapar sedan förutsättningar för lärande och utveckling. Både elever och lärare försöker fånga in det spontana och intuitiva inslaget i lärarollen. En bra lärare vet precis när han ska ingripa, som en av eleverna säger. Väsentligt för dem alla är det goda samtalet, något som kommer till stånd då läraren tagit hjälp av sin nyfikenhet och lust till mänskliga möten. Det mest framträdande i resultaten av denna studie är att eleverna framhåller att de vill ha lärare som aldrig ger upp om dem.

I studien undersöks hur människor som levt med en partner med alkoholbroende upplever svårigheterna med det samt även hur insikt om medberende kan komma till stånd samt hur insikten kan bidra till att förändra situationen. Studien undersöker även vilka faktorer som kan spela in för vändpunkter i medberoendet. Urvalet bestod av fyra personer som ansåg sig vara medberoende. Med utgångspunkt från studiens syfte valdes kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod för att ta reda på hur personer som lever/levt med en partner med ett alkoholberoende upplever sin situation som medberoende. Under november månad år 2005 genomfördes fyra intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att det finns flera likheter mellan hur de intervjuade personerna upplever ett medberoende och vad som finns skrivet i populärlitteratur om ämnet. Respondenterna i studien tar upp svårigheter som att sätta gränser, bli manipulerad, bli sviken, känslor av skam, självhat, identitetsförlust, att inte se till egna behov, kontrollbehov, besatthet av drickandet, stor åtgång av negativ energi samt upprepade förhållanden med missbruksproblematik. Alla dessa svårigheter känns igen från den självhjälpslitteratur som studerats. Svårigheterna ser olika ut men gemensamt för dem alla är att den egna personligheten påverkas genom att energin går åt till partnern och partnerns göromål. Forskning visar att medberoende är ett begrepp med många definitioner. Begreppet används och tolkas på olika sätt. Den stora arenan för begreppet medberoende är självhjälps-böcker.

I denna uppsats studeras fyra individers väg ut ur olika problematiska livssituationer. Syftet är att belysa vändpunkter och uppbrottsprocesser. Möjlighetsperspektivet, vad det är som fungerar, fokuserades snarare än problembilder. Metoden var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer kring två teman: vändpunkter och vägen ut, i ett livshistoriskt perspektiv. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick från en uppbrottsmodell och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Vändpunkterna och vägarna ut har sett olika ut för våra intervjupersoner. Gemensamt för dem alla är att de haft en tydlig upplevelse av en vändpunkt och att stödjande relationer i omgivningen varit viktiga i uppbrottsprocessen. Hos dem alla kan man förstå att det har varit en process över tid som lett fram till den slutliga vändpunkten.

BAKGRUND: Anorexia nervosa är latin och betyder ”nervös aptitlöshet” och det som präglar sjukdomen är självförvållad svält. Sjukdomen börjar vanligtvis med en bantning för att gå ned i vikt som spårar ur.  Anorexia nervosa förkommer hos cirka 1 % unga kvinnor, vilka också är de som drabbas i störst utsträckning. En rad allvarliga somatiska komplikationer kan ses till följd av sjukdomen som i svåra fall kan leda till döden.  Sjukdomen är individuell och det finns av den anledningen ingen självklar behandling. SYFTE: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av vändpunkter vid anorexia nervosa efter tillfrisknande. METOD: Fem självbiografier analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier som beskrev vändpunkter vid anorexia nervosa efter tillfrisknande: Sjukdomsinsikt, Motivation, Tillit samt Beslut. Tillfriskningsprocessen har visat sig vara individuell och olika kvinnor i studien har upplevt olika kombinationer av de nämnda vändpunkterna i tillfrisknandet. DISKUSSION: Sjukdomsinsikt har visat sig vara den viktigaste vändpunkten vid tillfrisknande i anorexia nervosa. Om en person inte vet om att hon eller han är sjuk, är det svårt att bli frisk. / BACKGROUND: Anorexia nervosa is latin for “nervous appetite lose” and what characterizes the disease is self-starvation. It usually starts with dieting to lose weight which loses control. Anorexia nervosa exists in about 1 % of all young women, and young women are also in the front of the disease. A number of serious somatic complications can follow the disease which in severe cases can cause death. The disease is individual and there is no obvious treatment. AIM: The aim of the study is to describe woman’s experiences of the turning-points in anorexia nervosa after recovery. METHOD: Five autobiographies were analyzed with qualitative content analysis. RESULTS: Qualitative analyses revealed four core categories who described the turning points of recovery in anorexia nervosa: Awareness of disease, Motivation, Trust and Decision. The recovery has proved to be individual and different women in the study have experienced different combinations of those turning-points for recovery. DISCUSSION: Awareness of disease provides to be the most essential turning-point for recovery in anorexia nervosa. If a person doesn’t know she or he is sick, there is no reason to get well.