Tidigare studier har visat att det ofta finns bestämda mönster som inspirerar människor till förändring. Denna studie syftar till att beskriva hur vändpunkter kan te sig i en pedagogisk verksamhet. Genom att lyfta fram lärares och elevers erfarenheter av förändringar och vändpunkter, bidrar studien till en fördjupad förståelse av hur dessa förändringar och vändpunkter kan åstadkommas i en pedagogisk verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats baserad på kvalitativa forskningsintervjuer med fem lärare och fyra elever. Intervjuerna har analyserats och utgör därefter inledningar till så kallade livsberättelser. Alla nio intervjuade har varit med om vändpunkter eller vändpunktsliknande förändringar, antingen hos sig själva eller andra.  - Alla vill lyckas med sina liv! Och därför är det så viktigt för elever att bemötas med ett hopp om att detta är möjligt. Det verkar också vara något som lärare är medvetna om. Att bemötas och bemöta med förståelse - men också krav - är gemensamma teman hos både lärare och elever. Eleverna tycker inte alltid att skolan gett dem tillräckliga utmaningar. Det kan bero på att informationsöverlämningar om elever inte sker i tillräcklig utsträckning från lärare till lärare. Eleverna tycker ofta att de får börja om. Det är inte något som berörs alls av lärarna, men såväl lärare som elever varnar för rutiniseringan. Eleverna tycks ha gjort medvetna val att delta i studien utifrån behovet att tala ut, tala färdigt, sätta punkt. Det finns ett stort sug i deras berättelser. En lättnad infinner sig efteråt. Detta är inte lika tydligt hos lärarna, men även de berör den enande effekten av att på djupet tala om sig själva och sin lärargärning. Rutiner och vanor ska enligt eleverna utgöra skolans ryggrad. Lärarna ska hålla på och hålla på och hålla på. Spontaniteten och flexibiliteten skapar sedan förutsättningar för lärande och utveckling. Både elever och lärare försöker fånga in det spontana och intuitiva inslaget i lärarollen. En bra lärare vet precis när han ska ingripa, som en av eleverna säger. Väsentligt för dem alla är det goda samtalet, något som kommer till stånd då läraren tagit hjälp av sin nyfikenhet och lust till mänskliga möten. Det mest framträdande i resultaten av denna studie är att eleverna framhåller att de vill ha lärare som aldrig ger upp om dem.

Målgruppen för studien är de elever som i högstadiet blivit obehöriga till gymnasiet och nu går på något introduktionsprogram. Studien syftar till att belysa hur de talar om sin position och hur detta påverkar resonemanget kring framtiden samt hur de förhåller sig till normer i resonemangen. Studien är av kvalitativ karaktär med livshistorisk metod och det empiriska materialet består av intervjuer. Det saknas i princip framåtblickande studier för denna målgrupp men tidigare forskning finns för den närliggande gruppen dropouts där positionen beskrivs som kostsam. Intressant är därför att vidga forskningsområdet till den position där de obehöriga eleverna som ännu finns kvar i utbildning befinner sig. Slutsatsen är att elever på introduktionsprogrammet talar om sin position som ett fråntagande av deras ansvar för framtiden. De talar om positionen som en brytpunkt där deras önskan om att följa normerna för utbildning ökar motivationen till kompromisser i framtidsvalet. Studiens slutsats är att positionen förskjuter fokus i elevernas resonemang från valalternativen till att få tillgång till en valmöjlighet. / The target group for this study are the students that has become ineligible for upper secondary school and educates in a introductory program. The study aims to convey a picture of how these students speak about their position and how this affects their reasoning about the future and how they relates to norms in this reasoning. The study is qualitative with a life-historical method and the empirical material consists of interviews. There are no prospective studies for this target group but previous research on dropouts in general describes the position as costly. Interesting is therefore to expand the research to the position where ineligible students are in their education. The results of the study suggest that these students speak of the position as a deprivation of their responsibility for their future. These students speak about the position as a breaking point where the desire to follow the norms of education increases motivation to compromise. The study concludes that the position shifts the focus about their future from selections of choice to the ability to choose.

Varje år placeras drygt 1000 ungdomar på Statens institutionsstyrelse (SiS) särskilda ungdomshem, majoriteten av dessa efter beslut om omhändertagande enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). För att tillgodogöra ungdomarnas rätt till utbildning bedriver därför varje ungdomshem sin egen skolverksamhet. Studiens syfte är att bidra till en ökad kunskap för det vägledningsinriktade arbetet inom SiS särskilda ungdomshem och övergången till gymnasiet efter en avslutad placering. Den konstruktivistiska vägledningen har visat sig vara framträdande i det vägledningsinriktade arbetet med eleverna som är placerade på SiS särskilda ungdomshem. En framgångsfaktor som även framkommer i tidigare forskning är att motivationsarbete och relationskapande fyller en viktig funktion vid bemötandet men även i det fortsatta arbetet under tiden ungdomarna är placerade. Genom att arbeta med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan mötet med ungdomarna skapa nya förutsättningar för dem, samt ett led i vidgandet av deras handlingshorisont inför möjliga, framtida val. Övergången till skola efter avslutad placering beskrivs som svag, en trolig faktor till detta är att det många gånger är svårt att få en skolplats åt eleven, och som därmed riskerar en bruten skolgång. Resultaten i studien bygger på insamlat material från intervjuer med en utvecklingsstrateg inom SiS skola och tre studie- och yrkesvägledare som arbetar på SiS särskilda ungdomshem för icke skolpliktiga ungdomar.