<p>Syftet med arbetet är att undersöka om det i teknikundervisningen skulle vara någon skillnad om eleverna fick teoripasset först och laboration efteråt, eller tvärtom, d.v.s. laboration först och teoripass efteråt. Två år 7-klasser, på en förortsskola i Mälardalen, i elevens val teknik, valdes ut för undersökning. Dessa klasser (det fanns inga andra) bestod enbart utav pojkar, då inga flickor valt detta ämne. Teknikundervisning behandlade ämnet broar (konstruktion och hållfasthet). Laborationen bestod utav att elever delade in sig i par och skulle med hjälp av 100 glasspinnar samt två limpatroner, konstruera och bygga en bro som skulle överbrygga ett gap på 30 cm och dessutom tåla så hög belastning som möjligt. Genom tiderna i skolans värld så har alltid teori föregått en laboration. Varför är det på detta viset? Är man som lärare rädd för att eleverna kanske ”misslyckas” med sin laboration? Måste man som elev besitta all fakta innan man provar något praktiskt? Kan man fånga fler elevers intresse genom att utföra en laboration innan ett teoripass? Den viktigaste slutsatsen som jag har dragit av studien är att det ideala lektionsupplägget innebär att man börjar med en fri laboration, fortsätter med teorigenomgång och avslutar med ytterligare en laboration. Detta för att få med sig så många elever som möjligt.</p>

Syftet med arbetet är att undersöka om det i teknikundervisningen skulle vara någon skillnad om eleverna fick teoripasset först och laboration efteråt, eller tvärtom, d.v.s. laboration först och teoripass efteråt. Två år 7-klasser, på en förortsskola i Mälardalen, i elevens val teknik, valdes ut för undersökning. Dessa klasser (det fanns inga andra) bestod enbart utav pojkar, då inga flickor valt detta ämne. Teknikundervisning behandlade ämnet broar (konstruktion och hållfasthet). Laborationen bestod utav att elever delade in sig i par och skulle med hjälp av 100 glasspinnar samt två limpatroner, konstruera och bygga en bro som skulle överbrygga ett gap på 30 cm och dessutom tåla så hög belastning som möjligt. Genom tiderna i skolans värld så har alltid teori föregått en laboration. Varför är det på detta viset? Är man som lärare rädd för att eleverna kanske ”misslyckas” med sin laboration? Måste man som elev besitta all fakta innan man provar något praktiskt? Kan man fånga fler elevers intresse genom att utföra en laboration innan ett teoripass? Den viktigaste slutsatsen som jag har dragit av studien är att det ideala lektionsupplägget innebär att man börjar med en fri laboration, fortsätter med teorigenomgång och avslutar med ytterligare en laboration. Detta för att få med sig så många elever som möjligt.

<p>Uppsatsen har studerat två svenska företag som etablerat sin produktion i Östeuropa men</p><p>sedan valt att avveckla sin etablerade produktion. Uppsatsen är skriven utifrån en</p><p>resursbaserad syn där företaget ses som en samling resurser med syfte att skapa värde till</p><p>företaget. Det är företagets uppgift att förvalta sina resurser för att maximera den potentiella</p><p>vinsten. Inom ramen för teorin presenteras en modell, ”Kritiska faktorer vid</p><p>utlandsetableringar”, som kan vara till hjälp för att identifiera orsaker och problem vid</p><p>utlandsetableringar av produktion. Den teoretiska modellen är indelad i tre grenar med orsaker</p><p>till ett misslyckande vid utlandsetablering, förflyttning av resurser, nya länder och expansion.</p><p>Den empiriska delen innefattar som tidigare nämnts två företag, Sanmina-SCI Enclosure</p><p>Systems som är en EMS tillverkare och Svedbergs som säljer kompletta badrumslösningar.</p><p>Företagen har båda varit aktiva i Östeuropa men valt att avvecklat sin produktion i området.</p><p>Analysen pekar på att det troligen finns fler orsaker till detta än vad företagen själva tror och</p><p>kan se. Kulturen är en faktor som underskattas av båda företagen.</p>

Uppsatsen har studerat två svenska företag som etablerat sin produktion i Östeuropa men sedan valt att avveckla sin etablerade produktion. Uppsatsen är skriven utifrån en resursbaserad syn där företaget ses som en samling resurser med syfte att skapa värde till företaget. Det är företagets uppgift att förvalta sina resurser för att maximera den potentiella vinsten. Inom ramen för teorin presenteras en modell, ”Kritiska faktorer vid utlandsetableringar”, som kan vara till hjälp för att identifiera orsaker och problem vid utlandsetableringar av produktion. Den teoretiska modellen är indelad i tre grenar med orsaker till ett misslyckande vid utlandsetablering, förflyttning av resurser, nya länder och expansion. Den empiriska delen innefattar som tidigare nämnts två företag, Sanmina-SCI Enclosure Systems som är en EMS tillverkare och Svedbergs som säljer kompletta badrumslösningar. Företagen har båda varit aktiva i Östeuropa men valt att avvecklat sin produktion i området. Analysen pekar på att det troligen finns fler orsaker till detta än vad företagen själva tror och kan se. Kulturen är en faktor som underskattas av båda företagen.

Studien berör undervisningen i moderna språk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna språkundervisningen och hur läraren ska förhålla sig till eleverna för att motivera dem på bästa sätt. Det är de uppfattningar som elever på grundskolan och på gymnasiet har om språkundervisningen som är det centrala i uppsatsen. Arbetet består av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring läraren som reflekterande praktiker. Därtill har tjugo elever intervjuats. Intervjufrågorna var öppna och strukturerade. Studien visar att elever reagerar olika på framgång och misslyckande i skolprestationer, att mål som är realistiska och meningsfulla samt lärarens förväntningar är viktiga i motivationssynpunkt. Studien visar också att det finns vissa likheter och skillnader mellan stadierna. Exempel på likheter är att elever på båda stadierna efterfrågar information om kunskapsmålen i tyska, samt att de flesta tycker att den tyska grammatiken är svår. Några skillnader är att gymnasieelever känner större delaktighet i planeringen av undervisningen och att de är mindre beroende av respons och positiv feedback från läraren än vad grundskoleeleverna är. Lärarens förväntningar är en viktig motivationsfaktor i båda stadierna.

No description available.

I vårt examensarbete fördjupar vi oss i orsakerna till studieavhopp från studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola. Vidare tittar vi på studenternas upplevelse av misslyckande och personlig utveckling i samband med studieavhoppet både retrospektivt och idag. Idén till detta arbete väcktes då många av våra studiekamrater successivt hoppade av utbildningen. Eftersom orsaker till studieavhopp på högskolan är ett outforskat ämne i Sverige bestämde vi oss för att forska vidare inom området.Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex personer som valde att inte fullfölja sina studier. Vårt underlag till intervjuerna baserades på 23 enkätsvar från tre årskullar. För att få en vidare bild av Malmö högskolas syn på studieavhopp valde vi att intervjua programansvarig för utbildningen och två studie- och yrkesvägledare. Vår studie utgår framförallt från Vincent Tintos teorier om studieavbrott.Resultatet av vår studie visar att studieavhopp är en komplicerad process som påverkas av många olika faktorer som integreras i varandra. Det som också tydliggörs är att våra resultat inte stämmer överens med Malmö högskolas uppfattning angående avhoppsorsaker. Det som framkommer tydligt är att faktorer så som ekonomi och familjförhållanden inte är största påverkansfaktorer när det gäller avhopp. Det är framförallt felval beroende på för svaga yrkes- och utbildningsmål samt avsaknad av engagemang gentemot högskolan som leder till att studenterna inte fullföljer sin utbildning. Vidare visar våra resultat att de flesta respondenter inte upplevde sitt avhopp som ett misslyckande varken vid avhoppstillfället eller idag. Samtliga respondenter ser idag sitt avhopp som ett steg i sin personliga utveckling.

Bakgrund: Sfinkterrupturer inträffar vid 2,6% av alla förlossningar i Sverige. En sfinkterruptur kan påverka kvinnans livskvalitet negativt med avföringsinkontinens, påverkat sexliv och smärta i bäckenet. För att minska risken för sfinkterrupturer arbetar barnmorskan preventivt genom att hålla perinealskydd, använda varma våta handdukar och avlastande förlossningspositioner. Barnmorskors erfarenhet av att bistå förlossningar som slutar med en sfinkterruptur har visat sig leda till en skamkänsla hos barnmorskan och känsla av att ha misslyckats med det preventiva arbetet. Motiv: Det finns en kunskapslucka avseende barnmorskans erfarenhet av att bistå vid en förlossning som slutar med en sfinkterruptur och större delen av den forskning som finns börjar bli gammal.Syfte: Att undersöka barnmorskors erfarenheter av att bistå vid en förlossning där en sfinkterruptur inträffat. Metod: En kvalitativ design med nio semistrukturerade intervjuer. Barnmorskornas erfarenheter analyserades med tematisk analysmetod. Resultat: Resultatet utmynnade i ett tema och tre underteman. Barnmorskornas skamkänsla genomsyrade erfarenheterna och utgjorde det övergripande temat “Skuld och skam” och dess respektive underteman “Professionellt misslyckande”, “Resa sig från sitt misslyckande” och “Förebygga nya misslyckanden”. ”Professionellt misslyckande” belyste det yrkesansvar som barnmorskan kände och känslan av att misslyckas med sitt arbete. ”Resa sig från sitt misslyckande” belyste hur barnmorskan kom vidare efter händelsen och behandlade även stödet efteråt. ”Förebygga nya misslyckanden” handlade om hur barnmorskan hanterade händelsen och ny kunskap för att förebygga sfinkterrupturer. Konklusion: Barnmorskorna kände skam över att ha bistått en förlossning där en sfinkterruptur uppstått. Känslor som skuld, svek mot kvinnan och misslyckande framkom genom hela resultatet och ansågs grundas i det yrkesansvar som barnmorskan kände. Förlossningsklinikerna bör utforma rutiner för stöd vid påfrestande händelser vilket kan bidra till att barnmorskor får ett hållbart yrkesliv.

I detta projekt behandlas ämnet misslyckande i relation till mitt framförande av stycket Failing: a very difficult piece for double bass, skrivet av Tom Johnson år 1975. Stycket består av musik för solokontrabas som även har en textrad som ska läsas samtidigt som musiken spelas. Detta med syftet att framföraren ska misslyckas med sitt framträdande. Stycket Failing sätter praxis för att spela musik på sin spets, då det blir oklart vad vi egentligen är ute efter i spelandet. I denna uppsats gör jag ett försök att reda ut hur musikaliska misslyckanden fungerar, samt hur min inställning till misslyckanden kan påverka mitt spelande. Detta sker genom reflektion och begreppsliga resonemang, med vissa referenser till litteratur inom psykologin. Slutsatsen är att jag så länge jag gör ett kvalificerat försök att spela Failing, så kan jag inte misslyckas med mitt framträdande. Detta synsätt leder till minskad prestationsångest vilket kan ge en förhöjd publikupplevelse. Det kan finnas värde i att applicera de begrepp jag kommit fram till på framtida framträdanden, eller fortsätta projektet att skapa tydliga begrepp kring musikaliska framträdanden. / <p><strong>Konsertprogram</strong></p><p>J.S. Bach: <em>Allemande</em> ur Cellosvit nr. 3</p><p>A. Desenclos: <em>Aria</em> ur Aria et Rondo</p><p>S. Koussevitzky: Konsert för kontrabas, Op. 3</p><p>T. Johnson: <em>Failing: a very difficult piece for double bass</em><em></em></p><p><strong>Medverkande</strong></p><p>Joel Hedtjärn, solokontrabas</p><p>Katarina Ström-Harg, piano</p>

Uppsatsen inleds med att olika definitioner och kategoriseringar av bristfälliga och misslyckade informationssystem behandlas. Olika tidigare identifierade anledningar tillbrister och misslyckanden presenteras sedan. Några bristande informationssystem hos en kommun undersöks för att finna vad som brister. En modell har tagits fram för att undvika framtida brister och misslyckanden. Tydliga brister som har framkommit inkluderar dålig användarinvolvering och dålig projektstyrning från kommunen. / The essay starts with defining and categorizing of information systems with flaws or failure. Flaws and failures identified from previous studies are then presented. A few informationsystems with flaws in a municipality are then examined to find what in them that flaws. To avoid future flaws and failure a model has been developed. Some significant flaws that has emerged include poor involvement of users and the lack of project management in the municipality.