Syftet med denna studie var att öka förståelsen av bildskapande i förskolan utifrån pedagogers perspektiv. Jag ville ge en inblick i hur pedagoger ser på bildskapandets betydelse i förskolan samt undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till bildarbete och barns bildskapande. De tre frågeställningar som ställdes var: Hur beskriver pedagogerna arbetet med bild i förskolan?, Vad vill pedagogerna uppnå med bild i förskolan? och Hur beskriver pedagogerna barns bildskapande utveckling? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ intervjuteknik kallad halvstrukturerad livsvärldsintervju. Totalt sju pedagoger intervjuades. Resultatet visade att pedagogerna beskrev arbete med bild som en kompromiss mellan deras visioner och de hinder ramfaktorer innebar. Fem olika målsättningar med bild lokaliserades varav flest pedagoger uttryckte att bildens målsättning var att utveckla barns bildskapande och att barnen skulle uppnå känslomässiga mål. Pedagogerna hade olika uppfattningar om barns bildskapande utveckling, tre kategorier kunde lokaliseras beroende på vilken orsak pedagogerna framhöll att bildskapande utvecklingen hade sin grund i. Dessa var: inifrån, socialt samt inifrån och socialt. Min studie visar att många faktorer påverkar bildskapande arbete i förskolan. Pedagoger har personliga teorier om barns bildskapande samt olika målsättningar med bildarbete i förskolan och dessa tillsammans med ramfaktorer påverkar hur arbetet med bild ser ut.

Byggsektorn har generellt sett små ekonomiska marginaler att spela på. Det medför att projektets ekonomiska styrning är en viktig del i platschefens dagliga arbete. Det har tidigare genomförts studier som visar på att företagen ofta är medvetna om vad som är karakteristiskt för projekt med goda resultat. En av anledningarna till att projekten inte uppnår det önskade resultatet kan bero på att företagen lägger större vikt vid processerna jämfört med människorna som ska utföra arbetet. Examensarbetet är skrivet hos Peab Sverige AB, Region Bygg Nord, Luleå, och grundar sig i ett grupparbete som genomfördes bland tjänstemännen med fokus på att identifiera de faktorer som i byggprocessen påverkade det ekonomiska resultatet. Även på Peab fanns en medvetenhet för hur arbetet ska utföras för att nå goda resultat. Det har visat sig att engagemang är en faktor som finns med i alla processteg och som påverkar arbetet. Det är där som det här arbetet tar vid. Syftet med examensarbetet är att koppla ihop projektets ekonomi med gruppens engagemang samt redogöra för hur Lean kan användas som synsätt för att driva engagemanget i en positiv riktning. I arbetet presenteras dels de faktorer som i produktionen påverkar ekonomin, där störst fokus hamnar på tidsplanering och uppföljning av förbrukade timmar på arbetsplatsen. I arbetet presenteras också vilka faktorer som driver engagemanget. Resultatet av detta baseras på dels den genomförda litteraturstudien men framför allt på de tre intervjuerna som genomförts med platschefer på Peab. Faktorerna som i första hand belyses är vikten av medarbetarnas känsla av delaktighet och möjlighet att påverka sin egen arbetssituation. Även den personliga utvecklingen är en påverkande faktor som uppnås när medarbetare tilldelas ett ansvar eller får uppmuntran från ledaren till det egna initiativet. Slutligen belyses även vikten av att arbeta med målsättningar i projekt, vilket bidrar till ett gemensamt synsätt och en möjlighet att skapa ett starkt lag. Utifrån resultatet så har Lean använts som synsätt för att beskriva hur engagemanget kan drivas i en positiv riktning och vilka tankesätt som kan omsättas till Peabs sätt att arbeta. Inom Lean är filosofin och företagskulturen grunden i ett företag. Filosofin ska speglas i alla beslut och i det arbetssätt som används. Filosofin ska även bidra till medarbetarnas engagemang eftersom medarbetarna är företagets viktigaste verktyg. Engagemanget inom Lean drivs även av det standardiserade arbetssättet som är en viktig princip inom filosofin. Resultatet visade att Peabs verksamhetsledningssystem kan liknas med ett standardiserat arbetssätt eftersom i båda fallen så är syftet att arbeta enhetligt inom företaget och möjliggöra att arbeta med ständiga förbättringar. Resultatet visade dock att Peabs verksamhetsledningssystem anpassas till varje projekt vilket försvårar möjligheten att arbeta med förbättringar.

En fallstudie har gjorts på innebandyföreningen Alunda IBF herrar för att besvara frågan hur målkongruens (målöverensstämmelse) skapas i idrottsföreningar. Strävandet efter målkongruens anses i litteraturen vara ett viktigt inslag för att skapa förutsättningar för en framgångsrik och konkurrenskraftig organisation. För att skapa en helhetsbild på hur målkongruens implementeras har intervjupersonerna bestått av personer i olika nivåer inom Alunda IBF:s organisation. Denna studie visar att Alunda IBF använder de åtgärder som har identifierats i teorin som viktiga komponenter för att skapa målkongruens. Det förefaller dock som att spelarna inte uppfattar detta på samma sätt som ledningen vill. Resultat indikerar även på att en idrottsmans personliga mål är att vinna matcher vilket inte bör kontrastera idrottsföreningens målsättningar. Det finns dock indikation på att spelarna även vill ha mer inflytande om hur målen ska uppfyllas och det räcker alltså inte att målen är kongruenta. Vidare indikerar resultatet på att Alunda IBF, förmodligen likt många idrottsföreningar i lägre divisioner, tvingas kämpa med flera externa faktorer som i sig gör att det blir svårt att tydliggöra föreningens målsättning.

Bakgrund: Många svenska ideella idrottsföreningar, oavsett nivå, har idag ekonomiska svårigheter. Volontärarbete samt bidrag från kommun och stat är av stor vikt för föreningarnas överlevnad. Samtidigt har idrottsföreningars verksamhet blivit mer komplex vilket innebär större krav på den ekonomiska kunskapen inom föreningarna. Syfte: Skapa förståelse för föreningars ekonomiska situation samt att belysa vikten av ett ekonomiskt kunnande inom föreningslivet, genom att lyfta de målsättningar, strategier och ekonomiska styrmedel som används i dagsläget. Metod: Rapporten utgår från en flerfallstudie av fyra ideella idrottsföreningar. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har använts. Vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultat: I studien har framdagats att både reella och symboliska målsättningar används, samt både ekonomiska och icke ekonomiska. Gällande de ekonomiska målsättningarna önskar föreningarna att balansera kring ett nollresultat årligen. Både generiska och resursbaserade strategier används. Uppbyggnadsmetoden och den iterativa metoden är representerade metoder för budgetuppställande. Samtliga föreningar genomför avvikelseanalys för uppföljning och analys av det ekonomiska läget. Fast samt reviderad budget används.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka mål företag som sponsrar fotbollsklubbar i Allsvenskan har, och hur viktigt respektive mål anses vara. Det undersöks även om det kan urskiljas några skillnader beroende på företagets geografiska verksamhetsområde. För att uppfylla syftet har en enkätundersökning genomförts bland 23 stycken allsvenska huvudsponsorer. Ett flertal mål, hämtade ur litteraturen, har värderats av respondenterna. De har även givits tillfälle att framföra andra mål de anser vara viktiga. Resultaten av undersökningen har analyserats med hjälp av Jiffer & Roos (1999) A-ERIC modell för att strukturera målen i olika kategorier. Utredningens resultat visar på att association är den viktigaste kategorin och en av de största anledningarna till att fotbollsklubbar sponsras. Vidare framkommer att möjligheten till exponering samt potentialen för att underhålla samt skapa nya relationer med olika intressenter är viktiga mål. Det har inte framkommit några fastställda skillnader beroende på typ av företag gällande sponsring av allsvenska fotbollsklubbar. Det har inte heller framkommit några nya mål som inte nämnts i litteraturen.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka mål företag som sponsrar fotbollsklubbar i Allsvenskan har, och hur viktigt respektive mål anses vara. Det undersöks även om det kan urskiljas några skillnader beroende på företagets geografiska verksamhetsområde. För att uppfylla syftet har en enkätundersökning genomförts bland 23 stycken allsvenska huvudsponsorer. Ett flertal mål, hämtade ur litteraturen, har värderats av respondenterna. De har även givits tillfälle att framföra andra mål de anser vara viktiga. Resultaten av undersökningen har analyserats med hjälp av Jiffer &amp; Roos (1999) A-ERIC modell för att strukturera målen i olika kategorier. Utredningens resultat visar på att association är den viktigaste kategorin och en av de största anledningarna till att fotbollsklubbar sponsras. Vidare framkommer att möjligheten till exponering samt potentialen för att underhålla samt skapa nya relationer med olika intressenter är viktiga mål. Det har inte framkommit några fastställda skillnader beroende på typ av företag gällande sponsring av allsvenska fotbollsklubbar. Det har inte heller framkommit några nya mål som inte nämnts i litteraturen.

No description available.

När organisationer inför ett nytt affärssystem i verksamheten behöver organisationerna kunna bedöma effekterna av införandet. Effekterna kan bedömas genom att utvärdera de mål som definierats inför projektet. Det finns utmaningar gällande arbetet med att utvärdera målsättningar med ett affärssystemsinförande. Organisationer misslyckas med att realisera definierade mål med projektet och processen att utvärdera målsättningarna ses som komplex. En litteraturstudie har genomförts för att beskriva organisationers arbete med att definiera och utvärdera mål med ett affärssystemsinförande. Empiriskt underlag har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie för att få kunskap och bidra till förståelse för hur organisationer i praktiken arbetar med utvärdering av målsättningar efter systeminförandet. Studien syftar till att bidra med kunskap och skapa ökad förståelse för hur organisationer faktiskt arbetar med att definiera mål vid införanden av affärssystemoch hur organisationer utvärderar målen. Studiens resultat visar att organisationer inte arbetar med att definiera mål och utvärdering av målen enligt litteraturens metoder och tillvägagångssätt. Därmed presenteras organisationers alternativaarbetssätt för att bedöma ett affärssystemsinförande.

Då svensk damfotboll skiljer sig åt i ekonomi och supportrar från herrfotbollen finnsskillnader mellan intressenter för dam- och herrallsvenskan. En avsaknad av forskning omskillnader mellan serierna motiverade en undersökning av detta. Studien syftade till attundersöka vilka intressenter som fanns, hur viktiga de var och hur de påverkade klubbarna.Genom fyra intervjuer med respondenter från fem lag och ett teoretiskt ramverk om strategieroch målsättningar, intressenter inom europeisk fotboll och intressentteorin analyseradesfrågeställningen. Slutsatsen var att det finns många olika intressenter och deras roll förklubben varierar mellan lag i dam- och herrserierna och för lag inom samma serie. Supportrarhar dock en avgörande roll när de finns i mängd och med stark anknytning till klubben. Dåskapas mer resurser inom föreningen vilket möjliggör en mer genomarbetadeföreningsfilosofi för arbete med strategier och målsättningar. Det gäller både för dam- ochherrlaget inom föreningen. Därför kan damlag dra nytta av herrarnas resurser om mycketsupportrar finns för herrlaget.

This thesis covers the topic about public libraries and their role in anti-consumption according to library users. According to previous research there is a lack of knowledge about how users motivate their library use. A knowledge that is important due to the fact that the libraries views on its patrons can influence the relationship between library and users. The purpose of this essay is to study which role the public libraries have in anti-consumption in a user perspective by answering these questions: - What motivates users to borrow stuff from the library? - What are the users’ views on borrowing different stuff? - What do users want to borrow from the libraries? This study has been done by sharing an online survey in social media and by using a snowball sampling to collect participants. A definition made by Lee et al. (2011) was used to explain anti-consumption, who divided it into three parts: rejection, restriction and recycling. These definitions were then used to help analyzing the results from the survey. Conclusions were made that the library has a restraining role according to the survey’s participants, which means that users avoid ownership of things by borrowing them from the library. The motivation for library use amongst the participants was foremost by economic reasons, the amount of need for accessibility for different things and to discover new things in a safe environment. In majority the participants were pleased by the things that the public libraries are already lending out.