Abstract Background: Soccer includes quick turns, jumps and decelerations, which entails an increased risk of injury. Women are exposed to more long-term injuries than men. Physiotherapists who work with injury management and return to play need to take account factors from a biopsychosocial perspective. Purpose: The aim of this study is to explore physiotherapist's experiences of working with injury management and returning to play in Damallsvenskan, after common injuries in soccer. Method: A descriptive qualitative study based on five semi-structured interviews was applied. The content of the interviews was analyzed with qualitative content analysis. Results: The results show that physiotherapist´s in Damallsvenskan experience that good communication between affected parties facilitates the work with injury management. The work includes considering risks, working with mental barriers and helping the player to be physically ready for recovery by treating the damaged tissue. Physiotherapists experience that different resources affect injury management. Conclusion: The physiotherapists describe how an important part of the work is to help the player to become physically ready for recovery by treating the tissue and working with mental barriers. Good communication facilitates cooperation within the team. The pressure to get players ready for a match in a short time includes considerations of risks, which is affected by work experience. Physiotherapists in Damallsvenskan experience that resources affect injury management. Furthermore, quantitative research should focus on whether an increased presence of physiotherapists in Damallsvenskan can reduce the risk of players injuring themselves again. / Sammanfattning Bakgrund: Fotboll inkluderar snabba vändningar, hopp och inbromsningar, vilket medför en ökad risk för skador. Kvinnor utsätts för mer långvariga skador än män. Fysioterapeuter som arbetar med skadehantering och återgång till spel behöver ta hänsyn till faktorer ur ett biopsykosocialt perspektiv.  Syfte: Syftet med studien är att belysa fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att arbeta med skadehantering och återgång till spel i Damallsvenskan, efter vanligt förekommande skador i fotboll. Metod: Studien är en deskriptiv kvalitativ studie baserad på fem semistrukturerade intervjuer. Innehållet i intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att fysioterapeuter i Damallsvenskan upplever att en god kommunikation mellan berörda parter underlättar arbetet med skadehantering. Arbetet inkluderar övervägande av risker, arbete med mentala hinder och hjälpa spelaren att bli kroppsligt redo för återgång, genom att behandla den skadade vävnaden. Fysioterapeuterna upplever att olika resurser påverkar skadehanteringen.  Konklusion: Fysioterapeuterna beskriver hur en viktig del av arbetet är hjälpa spelaren att bli kroppsligt redo för återgång genom att behandla vävnaden och arbeta med mentala hinder. En god kommunikation underlättar samarbetet inom teamet. Pressen att få spelare matchklara på kort tid inkluderar överväganden av risker, vilket påverkas av arbetslivserfarenhet. Fysioterapeuter i Damallsvenskan upplever att resurser påverkar skadehanteringen. Vidare bör kvantitativ forskning fokusera på om en ökad närvaro av fysioterapeuter i Damallsvenskan kan minska risken för spelare att åter skada sig.

Bakgrund: Kvinnliga fotbollsspelare löper större risk för att råka ut för främre korsbandsskador än män. Vad orsaken till detta är vet man inte bestämt men kan vara anledningar som exempelvis anatomiska, biomekaniska och hormonella orsaker. Fotbollssäsongen år 2020 drabbades av pandemin Corona som orsakade att fotbollssäsongen för damallsvenskan blev komprimerad och utövades under totala månaderna juni-november. Detta orsakade att belastningen på fotbollsspelare blivit högre då matcherna spelas mer frekvent och med kortare intervall. I juli år 2020 hade serien pågått i knappt en månads tid och redan då hade 12 stycken främre korsbandsskador dokumenteras enbart hos damallsvenska spelare. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga antalet främre korsbandsskador säsong år 18/19 och 2020 samt spelschema år 2020 hos damfotbollsspelare i damallsvenskan. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en retrospektiv enkätstudie med kvantitativ ansats. En e-enkät skickades ut till samtliga fysioterapeuter via sportcheferna inom föreningarna. Deltagarna i studien var fysioterapeuter tillhörande i föreningar inom damallsvenskan år 2020. Resultat: Enkäten besvarades av fyra av 12 lag. Resultatet av enkäterna visar förekomsten av en främre korsbandsskada år 2018 samt 2019. År 2020 förekom fem främre korsbandsskador. Under försäsongen förekom det mellan sex och åtta träningstillfällen per vecka och minskades med en eller två träningstillfällen per vecka under säsongen. Konklusion: Det inte går att dra en slutsats huruvida det tätare spelschemat orsakat fler antal främre korsbandsskador eller inte. Däremot ser jag trots allt att det skett en ökning av främre korsbandsskador från år 2018 och 2019 till år 2020.

Varför är läktarna så tomma på damernas matcher? är en studie där Damallsvenskan och Allsvenskan undersöks utifrån perspektiv om genus och publikintresse. Idrotten sägs vara skapad av män för män, vilket speglar den svenska mansdominerade fotbollen. Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera den skillnad i publikintresse som finns mellan Damallsvenskan och Allsvenskan utifrån teorier om genus. Studien utgår från två frågeställningar, Hur kan man förstå skillnaden i publikintresse mellan herr- och damfotboll i Sverige utifrån teorier om genus? och Vilka är de främsta faktorerna som påverkar skillnaden i publikintresse mellan herr- och damfotboll i Sverige utifrån teorier om genus? där svaren på frågeställningarna bidrar med en förståelse och en förklaring till varför publikintresset ser ut som det gör ur ett genusperspektiv. Studien är en litteraturstudie som intresserar sig för ett fall – fotboll i Sverige. Det är en teoridrivande studie där de valda teorierna i studien genererar förklaringar till varför publikintresset ser ut som det gör genom att de appliceras på insamlad data från tidigare forskning. De valda teorierna har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv, där teorier om jämställdhet, genuskontraktet och maskulinetet och feminitet presenteras och används i resultat och analysdelen för att förklara hur stereotypiska könsroller och förväntningar på de olika könen påverkar intresset för dam- respektive herrfotboll. Resultatet i studien indikerar att skillnaden i publikintresse mellan Damallsvenskan och Allsvenskan beror på fler olika faktorer. Utifrån de valda teorierna kan skillnaden i publikintresse för Damallsvenskan och Allsvenskan bland annat förstås som en konsekvens av kulturella orättvisor inom svensk fotboll. / The aim of this thesis is to analyze and discuss the difference of interest between the first divisions in women’s football (Damallsvenskan) compared to men’s football (Allsvenskan) in Sweden. The thesis is using two research questions with a gender focus. The purpose is to contribute to an understanding of, and explain why, there is a difference of interest between Damallsvenskan and Allsvenskan from a gender perspective.The thesis is a literature study focusing on Swedish football. It´s a theory-driven study where the chosen theories, with focus on gender, generate explanations of why there is a difference of interest. The theories are applied on collected data from previous studies. The results indicate that the differences in public interest between Damallsvenskan and Allsvenskan can be explained by several different factors. Based on the selected theories this thesis concludes that the differences can be understood as a consequence of cultural injustices in Swedish football.

Då svensk damfotboll skiljer sig åt i ekonomi och supportrar från herrfotbollen finnsskillnader mellan intressenter för dam- och herrallsvenskan. En avsaknad av forskning omskillnader mellan serierna motiverade en undersökning av detta. Studien syftade till attundersöka vilka intressenter som fanns, hur viktiga de var och hur de påverkade klubbarna.Genom fyra intervjuer med respondenter från fem lag och ett teoretiskt ramverk om strategieroch målsättningar, intressenter inom europeisk fotboll och intressentteorin analyseradesfrågeställningen. Slutsatsen var att det finns många olika intressenter och deras roll förklubben varierar mellan lag i dam- och herrserierna och för lag inom samma serie. Supportrarhar dock en avgörande roll när de finns i mängd och med stark anknytning till klubben. Dåskapas mer resurser inom föreningen vilket möjliggör en mer genomarbetadeföreningsfilosofi för arbete med strategier och målsättningar. Det gäller både för dam- ochherrlaget inom föreningen. Därför kan damlag dra nytta av herrarnas resurser om mycketsupportrar finns för herrlaget.

Många idrottsföreningar befinner sig idag i ekonomisk kris och detta problem uppstår på grund av många olika faktorer. Vi har studerat en specifik klubb i Damallsvenskan som i nuläget befinner sig i en ekonomisk kris och läget är allvarligt. Därför har vi valt att studera vilka bakomliggande faktorer som påverkat den ideella föreningens situation och vad de kan göra för att inte hamna i liknande situationen igen. Vi har även valt att studera ledningens agerande av problemet då deras inverkan har stor betydelse. För att få fram vår slutsats har vi gjort personliga intervjuer med personer som är insatta i föreningens verksamhet och därmed fått ett kvalitativt resultat. Grundat på våra respondenters svar kom vi fram till att sponsringen är en oerhört viktig del för idrottsförningars ekonomi. En annan faktor som har stor betydelse för klubbens överlevnad är att intresset från publiken måste bestå oavsett det sportsliga resultatet. Den största anledningen till att den Damallsvenska klubben har ett underskott är att löneutvecklingen har stigit kraftigt de senaste åren. Då klubben gick upp i Damallsvenskan var de tvungna att börja betala ut lön till spelare och tränare för att kunna vara konkurrenskraftiga i serien, detta gjorde att lönekostnaderna ökade markant. Vi har även kommit fram till att ledningens arbete hade kunnat vara bättre då kommunikationen har varit bristfällig. För att föreningen inte ska hamna i en liknande situation igen arbetar klubben redan idag med att förbättra deras verksamhet genom att bli mer effektiva. Föreningen har tillsatt olika grupper för områden som till exempel marknadsföring, sponsring och publikarrangemang. Den ideella föreningen bör även göra en bättre budgetplanering än vad de gjort tidigare eftersom de fått göra om budgeten med jämna mellanrum. För att idrottsföreningen ska kunna fortsätta på elitnivå krävs det att deras ekonomi är stabil och hållbar.

Under de senaste åren har psykisk ohälsa fått ökad uppmärksamhet i samhället, men också inom elitidrottens värld. I svensk media pågår det en växande trend av att fler elitfotbollsspelare offentligt talar ut om sin psykiska ohälsa. Detta trots att elitfotbollen är stigmatiserat från ämnet och elitfotbollsspelare har haft svårt att söka hjälp för sin psykiska ohälsa. Till anledning av det finns det ett ökat behov av att undersöka hur miljön ser ut hos elitföreningar, samt vilka stödinsatser elitföreningar arbetar med för att främja den psykiska hälsan hos elitfotbollsspelare. Studien har baserats på en kvalitativ metod till de sex intervjuer som genomfördes med elitfotbollsspelare som tidigare offentligt har berättat om sin psykiska ohälsa. Via våra intervjuer har vi fått ta del av elitfotbollsspelares upplevelser och erfarenheter kring elitföreningarnas arbete gällande detta område. Med hjälp av teoretiska perspektiv har vi bundit detta till det resultat vi kom fram till. / In recent years, mental illness has received increased attention in society, but also in the world of elite sports. In the Swedish media, there is a growing trend of more elite football players publicly speaking out about their mental illness. This is despite the fact that elite football is stigmatized from the subject and elite football players have had difficulty seeking help for their mental illness. Due to this, there is an increased need to investigate what the environment looks like at elite clubs, and especially what kind of support elite clubs work with to promote the mental health of elite footballers. This study has been based on a qualitative method for the six interviews that were conducted with elite football players who have previously publicly told about their mental illness in the media. Through our interviews, we have been able to take part of the experiences of elite footballers regarding the elite clubs' work in this area. With help from theoretical perspectives, we have tied the theories to the result of our study.