Detta arbete är en kandidatuppsats i socialpsykologi som är skriven vid Umeå universitet 2016. Syftet för denna systematiska textanalys har varit att skapa en nyanserad bild av Aftonbladet och Expressens representationer av huliganer och huliganism. Samt att belysa möjlig påverkan dessa representationer kan ha för hur den svenska huliganismen beter sig. Resultaten av analysen har visat att tidningarna i urvalet stereotypiserar personer genom sociala miljöer och konkreta händelser. De naturaliserar en vilja eller ett behov av våld genom maskulinitet, publicerar för effekt och sensationaliserar i sina representationer av huliganer och huliganism. Aftonbladet och Expressen försöker ge en nyanserad bild främst genom maskulinitet och trots som individernas anledningar till att delta i sociala miljöer och konkreta händelseförlopp när de rapporterar om huliganer och huliganism. Samt att tidningarna framställer personer genom specifika personlighetsbeskrivningar och egenskaper, och händelser genom specifika händelseförlopp som kategoriseras eller stereotypiseras som huliganism. Analysen av dessa frågeställningar har lämnat en väl belyst bild av hur Aftonbladet och Expressens rapporteringar av huliganer och huliganism sett ut 2014 och 2015. Därigenom presenteras i uppsatsen, för att uppfylla arbetets syfte och för att försöka fylla kunskapsluckan inom forskningen om svensk huliganism, entypologi innehållande sex kategorier. Denna typologi består av kategorierna; 1. positiv supporterkultur, 2. gråzon, 3. negativ supporterkultur, 4. ultras/supras, 5. firmakultur och 6.huliganismkategorin.

Syftet med studien är att undersöka Malmö FF:s samt FC Köpenhamns ståplatsläktare och genom det jämföra svensk och dansk supporterkultur. Vidare är syftet även att klargöra vad som särskiljer de olika föreningarna samt supportrarna. Frågeställningarna vi använt oss av är följande: “Skiljer sig synen på ståplatsläktaren från besökare på Malmö FF:s ståplatsläktare och FC Köpenhamns?”, “Går det att finna skillnader i supporterkulturen som beror på den svenska kontra danska idrottsmodellen?”, "Hur kan Malmö FF:s samt FC Köpenhamns supportrar kategoriseras utifrån Giulianottis modell?”. För att besvara detta har vi angripit studien med ett kvantitativt arbetssätt där en enkätundersökning har genomförts i samband med en hemmamatch för respektive lag. Frågorna som ställdes i enkätundersökningen var specifikt riktade mot ståplatsläktarens anhängare och detta gjordes för att få svar på vilken kultur som råder på respektive ståplatsläktare. Frågorna berörde olika områden såsom närvaro, favoritlag, den moderna fotbollen, demokratisk påverkan, god stämning och alkoholförtäring. För att uppnå vårt syfte samt sätta resultaten i en kontext så redogörs det för en bakgrund samt tidigare forskning, där vi redovisar de båda föreningarnas bakgrund, ländernas idrottsmodeller, supportrarnas inspiration men även en ekonomisk jämförelse mellan föreningarna Malmö FF och FC Köpenhamn. Vidare så presenteras de modeller och begrepp som analysen/diskussionen kommer att utgå ifrån. Modellen som används är Giulianottis modell som grundar sig i att kategorisera fotbollssupportrar under de fyra kategorierna Supporter, Fan, Follower, Flaneur. Resultatet presenteras sedan med figurer som bildligt visar vårt resultat och visar på att det finns tydliga skillnader mellan Malmö FF-supportrar och FC Köpenhamn-supportrar. Dessa skillnader diskuteras sedan utifrån bakgrund, tidigare forskning samt teori i analysen. I diskussionen framställs det väldigt tydligt hur de olika föreningarnas bakgrund och idrottsmodell återspeglas i supportrarnas åsikter om läktarkulturen.

Varför är läktarna så tomma på damernas matcher? är en studie där Damallsvenskan och Allsvenskan undersöks utifrån perspektiv om genus och publikintresse. Idrotten sägs vara skapad av män för män, vilket speglar den svenska mansdominerade fotbollen. Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera den skillnad i publikintresse som finns mellan Damallsvenskan och Allsvenskan utifrån teorier om genus. Studien utgår från två frågeställningar, Hur kan man förstå skillnaden i publikintresse mellan herr- och damfotboll i Sverige utifrån teorier om genus? och Vilka är de främsta faktorerna som påverkar skillnaden i publikintresse mellan herr- och damfotboll i Sverige utifrån teorier om genus? där svaren på frågeställningarna bidrar med en förståelse och en förklaring till varför publikintresset ser ut som det gör ur ett genusperspektiv. Studien är en litteraturstudie som intresserar sig för ett fall – fotboll i Sverige. Det är en teoridrivande studie där de valda teorierna i studien genererar förklaringar till varför publikintresset ser ut som det gör genom att de appliceras på insamlad data från tidigare forskning. De valda teorierna har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv, där teorier om jämställdhet, genuskontraktet och maskulinetet och feminitet presenteras och används i resultat och analysdelen för att förklara hur stereotypiska könsroller och förväntningar på de olika könen påverkar intresset för dam- respektive herrfotboll. Resultatet i studien indikerar att skillnaden i publikintresse mellan Damallsvenskan och Allsvenskan beror på fler olika faktorer. Utifrån de valda teorierna kan skillnaden i publikintresse för Damallsvenskan och Allsvenskan bland annat förstås som en konsekvens av kulturella orättvisor inom svensk fotboll. / The aim of this thesis is to analyze and discuss the difference of interest between the first divisions in women’s football (Damallsvenskan) compared to men’s football (Allsvenskan) in Sweden. The thesis is using two research questions with a gender focus. The purpose is to contribute to an understanding of, and explain why, there is a difference of interest between Damallsvenskan and Allsvenskan from a gender perspective.The thesis is a literature study focusing on Swedish football. It´s a theory-driven study where the chosen theories, with focus on gender, generate explanations of why there is a difference of interest. The theories are applied on collected data from previous studies. The results indicate that the differences in public interest between Damallsvenskan and Allsvenskan can be explained by several different factors. Based on the selected theories this thesis concludes that the differences can be understood as a consequence of cultural injustices in Swedish football.

Sammanfattning Författare: Anders Hylander och Adrian Larsson Handledare: Jasenko Flodin Arsenovic Bakgrund: Fotboll är Sveriges nationalsport och har drygt 1,3 miljoner aktiva utövare i nästan 3000 föreningar runt om i landet (SvFF, 2023). Av dessa drygt 3000 föreningar är det ett fåtal som kan kalla sig för elitklubb, för att vara en elitklubb ska man tillhöra någon av de två högsta serierna i antingen herrfotboll eller damfotboll (SvFF, 2023). Runt elitklubbarna samlas folk för att stötta sitt lag och under säsongen 2022 gick totalt 2 994 160 personer på elitfotboll (SvFF, 2023). Supportrar är en stor del av svensk fotboll och idag finns flertalet supporterklubbar som ideellt arbetar för att stötta och marknadsföra sitt lag. Det innebär att klubbarnas kunder inte bara konsumerar produkten, utan även arbetar för att förbättra och stödja klubbarna, något som är unikt. Frågeställning/Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur mindre svenska elitfotbollsklubbar, utifrån ett klubbperspektiv samt supporterperspektiv, marknadsför sig för att locka och behålla supportrar samt förstärka sitt varumärke. Studiens frågeställning är: Hur arbetar mindre svenska elitfotbollsklubbar med sina marknadsföringsstrategier för att förstärka sitt varumärke och locka publik? Metod: För att besvara studiens syfte har en abduktiv ansats tagits för att det studerade fältet är relativt outforskat vilket bidrar med en flexibilitet där det är möjligt att utifrån det empiriska materialet i form av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och en systematisk litteraturgenomgång kunna modifiera det teoretiska ramverket och bidra med en slutsats med verklighetsförankring. Resultat: Mindre svenska elitfotbollsföreningar använder sig av differentiering som en marknadsföringsstrategi genom att skapa en identitet runt varumärket som anspelar på den lokala identiteten, kulturen och traditionen för att folk ska kunna samlas och känna gemenskap. Relationsmarknadsföring är en central del gentemot partners och supportrar för att stärka relationerna. Starka relationer mellan klubb och supportrar bidrar till att lojaliteten blir starkare och supportrar arbetar tillsammans för att stötta och bidra till klubbens utveckling. En stark lojalitet leder till varumärkeslojalitet, vilket bidrar till stöd från supportrarna oberoende resultat på plan. Studien har bidragit med ett teoretiskt ramverk för att förstå hur mindre svenska elitfotbollsklubbar arbetar med marknadsföring. / AbstractAuthors: Anders Hylander and Adrian Larsson Supervisor: Jasenko Flodin Arsenovic Background: Football is Sweden’s national sport and has over 1,3 million active participants in nearly 3,000 clubs across the country (SvFF, 2023). Among these 3,000 clubs, only a few can be considered elite clubs, as they belong to either of the top two divisions in men’s or women’s football (SvFF, 2023). People gather around these elite clubs to support their teams, and during the 2022 season, a total of 2,994,160 individuals attended elite football matches (SvFF, 2023). Supporters play a significant role in Swedish football, and there are several supporter clubs that work voluntarily to support and promote their teams. This means that the club’s customers not only consume their product, but they also work to improve and support the clubs, which is unique. Research question/Purpose: The purpose of this study is to examine how smaller Swedish elite football clubs, from both a club perspective and a supporter perspective, market themselves to attract and retain supporters while strengthening their brand. The question for the study is: How does small Swedish elite football clubs work with their marketing strategies to enhance their brand and attract new audience? Methodology: To address the study’s objective, an abductive approach has been taken because the studied field is relatively unexplored, which allows flexibility to modify the theoretical framework based on the empirical material, including semi-structured interviews and a systematic literature review. This approach aims to provide a conclusion grounded in reality. Results: Smaller Swedish elite football clubs utilize differentiation as a marketing strategy by creating an identity around their brand that aligns with the local identity, culture, and tradition, enabling people to gather and feel a sense of community. Relationship marketing is a crucial part aspect in building relationships with partners and supporters to strengthen connections. Strong relationships between clubs and supporters contribute to increased loyalty, and to supporters working together to support and contribute to the club’s development. Strong loyalty leads to brand loyalty, which results in support from supporters regardless of on-field results. The study has contributed with a theoretical framework for understanding how smaller Swedish elite football clubs work with marketing.

Fotboll är idag mer än bara en sport. Dess popularitet har sedan starten för lite drygt 100 år sedan, ökat kontinuerligt och därmed även dess betydelse för omvärlden.De senaste decenniernas väldiga kommersiella inslag inom fotbollen har inneburit att samtliga aktörer inom sporten har varit tvungna att anpassa sig inom en ny typ av ”spelplan” och fotbollssupportern är inget undantag.Dessa fotbollssupportrar som säsong efter säsong investerar både sin kropp och själ i vått och torrt, för att kunna följa sitt favoritlag, brukar på senare tid, allt som oftast, även hamna i mediernas uppmärksamhet och i sin tur allmänhetens.Jag har i samband med min forskningsuppsats valt att koncentrera mig på den problematiska bilden av fotbollssupportern i den svenska dagspressen – med särskilt fokus på maskulinitetsperspektivet. Jag har följaktligen valt att koncentrera mig på två negativa supporterhändelser som fick en väldigt stor genomslagskraft bland medierna i allmänhet och dagspressen i synnerhet. Dessa två händelser uppstod i samband med de allsvenska fotbollsmatcherna mellan AIK och Hammarby på Råsunda den 18 oktober 2004 och mellan Hammarby och Djurgården på Söderstadion den 28 augusti 2006.Då mitt empiriska material enbart består av nyhetsartiklar och krönikor har jag valt att använda mig av en textanalytisk metod i min forskningsstudie. Eftersom jag går in och granskar samt tolkar artiklarnas och krönikornas olika texter och ställer de olika skrifterna mot varandra och därtill kopplar dem vidare till ett annat sammanhang, så fann jag denna metod mest lämplig.Det man kan konstatera utifrån min undersökning är att medier tillsammans med specifika delar av den akademiska världen har benägenhet att koncentrera sig på de negativa och extraordinära aspekterna i samband med fotbollssupport, till exempel i form av huliganism eller fanatism. Den svenska dagspressen tenderar på så sätt att överdriva bilden av fotbollssupportern, då de ideligen fokuserar på den extremt negativa avbildningen i samband med fotbollssupport. Ett annat konstaterande i samband med min analys är att manliga sociala konstruktioner uppkommer och formas i samband med fenomenet fotbollssupport. Det man kan fastställa är att fotbollssupport ger mannen en möjlighet att i lugn och ro hänge sig åt sina känslobehov i den offentliga sfären utan att det på något sätt ska anses som vekligt eller omanligt i samband med samhällets konstruerade mansideal. I samband med min analys kan jag således konstatera att många män också använder sig av fotbollssupport för att till exempel leva ut samhällets konstruerade mansideal i form av företeelser som aggressivitet och lojalitet tillsammans med andra individer av samma kön.

<p>Fotboll är idag världens största sport, den utspelar sig på jordens alla hörn, från arenor med kapacitet på över hundratusen besökare till division 6 Östra Götaland. Den speglar på många sätt samhället och dess många sociala skeenden. Detta innebär att den sociala kulturen och de identitetsskapande processer som omger sporten är minst lika intressant att se närmare på, precis som med resten av samhället. Denna antologi handlar om hur fotboll och identitet kan kopplas samman i allt från läktarkultur till konsumtion. Roberts ”Mann kan väll ha vikka skor som helst”, beskriver i den första delen om hur varumärkesföretagen idag marknadsför identitet i samband med sina produkter. Calles del ”Läktarvrål” tar upp vad som sker på läktaren bland åskådarna under en fotbollsmatch. I den tredje delen ”Fotboll, politik, supporterkultur och identitet” så berättar Besnik om den sociala kulturen bakom de italienska fotbollslagen Roma och Lazio, om hur fansen stigmatiserar motståndarlagets supportrar. I den sista delen av antologin ”Maskulinitetsbilder inom fotboll och kampsport”, beskriver Ivan relationerna mellan fotboll, kampsport och maskulinitet samt synen på identitetsskapande genom idrott</p>

To be a football supporter can today mean very different things depending om who you ask. It can mean anything from being a dedicated follower of a football team or maybe a troublemaker who enjoys fighting. It can archive great things and cause tremendous problems. This thesis will try to clear up what it means to be a supporter and how one become one. What being on an arena or on a supporter bus does to the individual in terms of acting and how the individual goes into a roll of being a supporter.  I also bring up how media affect the supporter culture and how it, through its way of reporting about matches, create an exclusion of women in supporter culture. I have conducted an observation where I followed along on a supporter bus on its way to an away game. With this I have also done 5 interviews with supporters from the same team as the observation. With this empirical data that I have collected, I have used Erving Goffmans theory on frontstage and backstage in terms of getting an understanding on how the individual goes into a roll. The result shows how the scenery around the football game have an impact on how the individuals transform into the role of the supporter. How media affects this role and how it, though its way of reporting about football matches and supporters, create an exclusion of women.

The purpose of this study is to investigate how the Swedish evening papers portrayed and framed the conflict between the police, football clubs and their fans. The conflict in question arose already in 2019 with drastic regulations from the police against clubs and fans to prevent violence, pyrotechnics and other illegal activities.  The method that was used in this study was a qualitative textual analysis. The study uses two different theories: agenda setting and agenda framing. Agenda setting focuses on what is salient in the news reporting while agenda framing focuses on how different topics are portrayed by the media. The analysis is based on 22 different articles from the Swedish newspapers websites of Aftonbladet and Expressen. These two are considered to be the biggest tabloids in Sweden, both well known for producing media in a sensationalist manner. We decided to define our selection of articles from a two week time-period surrounding the football derby in Stockholm between AIK and Djurgården on October 3, 2021. The reason for this selection was the aftermath of the game regarding the police brutality against the supporter group of Djurgården.  The result from the study was that both Aftonbladet and Expressen portrayed the conflict in a way that led to a public opinion sympathizing with the football supporters. A possible factor leading to this result was a lack of communication from the police authority towards the newspapers.

Det har skett stora förändringar inom kulturarvsfältet under senare tid, immateriella världsarvs, har öppnar upp för nya områden att utforska i termer av kulturarv. Idrotten och i synnerhet supporterkulturen har aldrig betraktats som en del av kulturarvsfältet. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om vi kan se fenomenet supporterkultur som ett kulturarv och hur det i så fall uttrycks. Ser supportrarna på sig själva som en del av kulturarvet och finns det skillnader mellan supportrar från olika lag och idrotter? Hur kan vi jämföra supporterkulturens kulturarv med nationens, som en form av föreställd gemenskap? Källmaterialet består i den första delen av webbplatserna och souvenirshopar till de tre klubbarna Djurgårdens IF, Edsbyns IF och Leksands IF och deras supportrars. Den andra delens källmaterial består av ett online-frågeformulär som supportrar svarade på. Metoden för att analysera materialet består av en innehållsanalys och diskursanalys. Svaren kommer vidare att diskuteras utefter teorin om föreställd gemenskap från Benedict Anderson och orientalism från Edward Said. Undersökningen visar på att fler av de uttryck som används inom supporterkulturen kan förstås i termer av kulturarv

Min studie syftar till att undersöka hur den svenska fotbollens supporterkulturs könsfördelning mellan män och kvinnor sett ut årtiondena efter Andra världskriget, hur maskulinitet har konstruerats idenna kontext samt hur synen på genus bland supportrarna såg ut under denna tid. Undersökningen bidrar till forskningsläget med en outforskad period, där andra forskare undersökt tidigare och senare perioder med fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld. Jag ser en hypotetisk koppling till skötsamhetskultur som upplevde sina glansdagar under samma period. För att närma mig frågorna har jag som metod arbetat med muntlig historia med utgång i framförallt Malin Thor och Lars Hansson samt Robert Perks och Alistair Thompson och djupintervjuer med 6 personer som var aktiva i supporterkulturen kring Malmö FF under nämnd tid. Som teoretisk grund för förståelsen av empirin har jag använt genus- och maskulinitetsteorier från Raewyn Connell, Rebecca Pearseoch Michael A. Messner och populärvetenskapliga skribenter som Marcus Priftis och Stephan Mendel-Elk. För att förstå den förändring som skett inom den maskulinitet som dominerar svenska fotbollsläktare har jag använt Raewyn Connells kristeorier. Resultatet av undersökningen visar att män och kvinnor förr var mer skilda åt, både vad det gäller fysiska rum och genom striktare uppfattningar om könsroller. Detta började förändras under 70-talet i takt med att samhället och dess sociala strukturer förändrades. Förut kunde män känna sig trygga i sin maskulinitet, som var av en mer hierarkisk karaktär. Att uttrycka maskulinitet genom våldsutövning behövdes inte. Idrottsarenor, arbetsplatser och hem var ohotade könssegregerade platser som aktivt konstruerade genus. I dessa kontexter var skötsamhet och återhållsamhet en central del av maskuliniteten. Kvinnor ansågs länge i bästa fall vara andra klassens supportrar, oftast där som ett bihang till fotbollsintresserade pojkvänner eller män. Fotboll skapades aktivt som en manlig institution för att fostra en viss sorts manlighet. När samhällets sociala strukturer började förändras på 70-talet och kvinnor började ta plats i manliga kontexter uppstod en kris i maskuliniteten. Därför kan vi idag se en extremare form av verbal och fysisk manlighet. Idag går långt fler kvinnor och tjejer för att se på fotboll och deltar aktivt i supporterkulturer kring denna och damfotbollen har långt fler aktiva än de pionjärer som spelade fotbollunder tiden för min undersökning. Genus är inte statiskt utan förändras konstant och idag har positionerna i de sociala relationerna som genus utgör förflyttats. I och med att skillnaderna och avståndet mellan män och kvinnor idag har minskat har de för vissa blivit viktigare än förut. / The purpose of my study is to examine how gender division was reflected in Swedish football supporter culture across the decades after World War Two. It also examines how masculinity was constructedin this context and how supporters during this time perceived existing gender structures. The study contributes to the field by examining a yet unexamined period where other researchers focused on times before or after, with a focus on the connection between masculinity and violence. I see a hypothetic connection to respectablility, having it’s glory days these same years. To answer these questions, I sought oral accounts from Malin Thor, Lars Hansson as well as Robert Perks and Alistair Thompson. In addition, in-depth interviews were conducted with six individuals who were active in the supporter culture of Malmö FF during these years. The the oretical foundation for my research and the understanding of my empiricism are gender- masculinity and crisis theories from Raewyn Connell, Rebecca Pearse and Michael A. Messner and popular science authors such as Marcus Priftis and Stephan Mendel-Elk. Raewyn Connell’s crisis theories were used to understand the transformation of the Swedish terraces from the fifties to today. The results show that men and women were more separated before, physically and through perceptions of gender roles. During the seventies, these social structures began to change. Violence became more relevant as an expression of masculinity for the men who used to feel secure in fixed gender roles and overt hierarchies. Sporting arenas, work places and homes were all places segregated by gender and active agents in constructin ggender roles. In these contexts, good character and restraint were central parts of masculinity. At the same time, women were, at best, second-class supporters. Often, they were looked uponas girl friends, wives or appendages to male supporters. When society rapidly began to change in its social structures during the seventies, a crisis in masculinity arose. This explains the more extreme form of verbal and physical expressions from men today. Today, far more women attend football games and play football compared to a few decades ago. Gender is not static but in constant change. Social structure positions have shifted. Because of the fact that distance and differences between men and women have been reduced, it has become more important than ever to highlight these forcertain groups of people.