Denna uppsats beskriver den verklighet fotbollssupportrar lever i. Fem supportrar ger sina syner på deras omgivning och jämförandet mellan att vara ett fotbollsfan och en huligan. Fotbollssupportrarna har fått ge sina åsikter på det allmänna inom läktarkulturen och supporterskapet. Främst har ämnen som supporterskap, huliganism, deras egen betydelse samt den svenska läktarkulturen diskuterats och förvandlats till spännande svar. Med hjälp av Grundad teori har jag samlat det empiriska in materialet och bearbetat dessa intervjuer samt analyserat dessa steg för steg. Slutligen har det gett mig en uppsats som berättar varför supportrarna bråkar, om säkerheten på arenorna och även deras uppfattning om att vara en supporter. Syftet har varit att få en insikt i supporterskapet och jag förväntar mig att uppsatsen skall ge supporterkritiker och andra intresserade utomstående andra perspektiv och ökad förståelse. Vidare kan även uppsatsen fungera som ett komplement eller en bas för framtida nationell forskning kring ämnet.

I denna uppsats undersöks hur framställningen av svenska fotbollssupportrar sett ut mellan 1995 och 2014 i den tryckta pressen och hur denna rapportering skiljer sig mellan dags-, kvälls- och regionalpress. Ambitionen är även att ge svar på vilken påverkan åsiktsjournalistiken har haft på hur fotbollssupportrar framställts under denna tidsperiod. För att få svar på uppsatsens frågeställningar analyserades totalt 750 tidningsartiklar som publicerats i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan under åren 1995, 2000, 2005, 2010 och 2014. Artiklarna valdes ut genom ett systematiskt urval och undersöktes utifrån en kvantitativ innehållsanalys. Resultatetan alyserades sedan utifrån teorier kring nyhetsvärdering, objektivitet och generalisering. Resultaten visade att 1995 var ett avvikande årtal för rapporteringen om svenska fotbollssupportrar de senaste 20 åren. Texterna från detta år var de överlägset mest negativa och minst neutrala för undersökningsperioden. Resultaten visade samtidigt att 2000 var det år som hade minst negativa artiklar men därefter sågs en ökad negativ rapportering fram till 2014. Den ökade negativa rapporteringen gick främst att hitta i regionaltidningarna Göteborgs-Posten och Sydsvenskan under denna period. Morgontidningarna i Stockholm visade på den största minskningen av neutrala texter mellan 2000 och 2014. Därtill visade resultaten att det generellt sett förekom mer åsikter i texterna om svenska fotbollssupportrar under samma period. Däremot uppmärksammades att andelen renodlade åsiktsjournalistiska texter inte ökade. Åsikterna tog alltså istället större plats i de texter som inte gick under begreppet åsiktsjournalistik.

Syftet med studien är att undersöka supporterkulturen inom fotbollen utifrån kvinnliga deltagares upplevelser med fokus på läktarvåldet och fenomenet huliganism. Målet är att peka ut upplevda känslor och lyfta fram kvinnliga fotbollssupportrars åsikter kring ämnet. Empirin har samlats in kvalitativt, nio kvinnliga fotbollssupportrar har intervjuats. Empirin visade att fotbollskulturen förmodligen håller på att bli ett könsneutralt territorium och att det finns ett starkt samband mellan makt och kunskap, både när det gäller kvinnliga fotbollssupportrars positionering, men även i arbetet att minska våldet som förekommer i samband med fotbollsmatcher. För att kunna minska och förebygga fotbollssupportrarnas utsatthet för våld på matcher krävs det att polisen och fotbollsklubbarna utbildar sig inom detta fenomen för att sedan utbilda supportrarna. Det empiriska materialet analyserades genom teorin differentiell association, teorier inom genus och Foucaults disciplineringsprocess.

Denna uppsats kommer att studera fotbollssupporterkulturen och fotbollssupportrarnas identitetsskapande. Syftet är att ta reda på hur supporterskapet ser ut, förvärvas och vilken betydelse det har för individen. Vilka följder har fotbollssupporterskapet i individernas vardag och hur uppfattas fotbollsvåldet ur supportrarnas perspektiv? De teorier vi har valt att använda oss av är Berger & Luckmanns kunskapssociologiska teorier, Goffman dramaturgiska modell samt diskurspsykologi. Vi har intervjuat nio män som alla är fotbollssupportrar. Sex av våra intervjupersoner har använt våld i samband med fotboll, medan övriga tre inte har det. Intervjufrågorna baserades på det diskurspsykologiska perspektivet och behandlade således hur supportrarna talar om sitt supporterskap och inte om deras bakgrund. När vi transkriberade vårt material fann vi några återkommande teman hos alla respondenter, vilka vi valt att använda som utgångspunkt när vi formade vår analys. De teman vi fann var: Supporteridentitet, socialisation, gemenskap, roller och våld. I analysen valde vi att kombinera det diskurspsykologiska perspektivet med våra symboliska interaktionistiska teorier. Vi kunde se att supporteridentiteten förmedlas och konstrueras via talet, samt att den går i arv. En viktig del i supporterskapet är att känna samhörighet till andra personer och det är en viktig del till att individerna väljer att vara en del av supporterkulturen. Varje individ väljer att spela en viss roll beroende på vilken gruppering inom supporterkulturen de vill tillhöra, där en sådan gruppering kan vara en firma. Våldet från firmor eller andra supportrar som väljer att slåss kan ses som ett nödvändigt ont och därför legitimeras det både av supportrar som slåss och supportrar som inte slåss.

Genom fotbollshistorien har endast åtta herrfotbollsspelare kommit ut som öppet homosexuella. Den här studien ämnar belysa denna problematik genom att undersöka svenska fotbollssupportrars attityder gentemot homosexualitet, samt jämföra resultaten med hur Sveriges befolknings attityder gentemot homosexualitet. Studiens teoretiska ramverk består av R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet, som kan skapa förståelse för den heteronormativa kulturen, samt Ronald Ingleharts socialisations- och knapphetshypotes, som kan förklara hur attityder formas. Tidigare forskning gällande homosexualitet och fotboll redogörs för och beskriver hur det heteronormativa fotbollsklimatet ser ut utanför Sverige. Studien använde sig av en internetenkät, vilken 633 fotbollssupportrar i åldrarna 14 till 77 år besvarade. Studiens resultat visade att fotbollssupportrar har positiva attityder till homosexualitet utifrån studiens operationalisering, samt att det finns en negativ korrelation mellan ålder och attityder till homosexualitet. Därtill fann studien att erkännandet av machokultur inom fotbollen innebär mer positiva attityder till homosexualitet, samt att det finns en distinktion mellan attityder och agerande. Resultatet diskuteras ingående i förhållande till de valda teorierna och tidigare forskning.

The purpose of this study is to investigate how the Swedish evening papers portrayed and framed the conflict between the police, football clubs and their fans. The conflict in question arose already in 2019 with drastic regulations from the police against clubs and fans to prevent violence, pyrotechnics and other illegal activities.  The method that was used in this study was a qualitative textual analysis. The study uses two different theories: agenda setting and agenda framing. Agenda setting focuses on what is salient in the news reporting while agenda framing focuses on how different topics are portrayed by the media. The analysis is based on 22 different articles from the Swedish newspapers websites of Aftonbladet and Expressen. These two are considered to be the biggest tabloids in Sweden, both well known for producing media in a sensationalist manner. We decided to define our selection of articles from a two week time-period surrounding the football derby in Stockholm between AIK and Djurgården on October 3, 2021. The reason for this selection was the aftermath of the game regarding the police brutality against the supporter group of Djurgården.  The result from the study was that both Aftonbladet and Expressen portrayed the conflict in a way that led to a public opinion sympathizing with the football supporters. A possible factor leading to this result was a lack of communication from the police authority towards the newspapers.

The purpose of this study was to examine if there have been any changes in the way the evening press frames Swedish football fans as a result of the corona restrictions. We chose to analyse articles from the last four and a half months during the 2019 season in comparison with the same period in 2021, when the Swedish government eased the restrictions and fans were welcomed back to watch the games. We chose to implement a quantitative content analysis with articles from the two websites of the biggest newspapers in Sweden regarding sports, Aftonbladet and Expressen. The study shows several interesting results, including a significant increase in positive framing when talking about football fans after the restrictions but when fans are criticised, they are not offered the opportunity to respond. The study also shows that the evening press rarely use the word "hooligan" in their reporting.

The purpose of the study was to examine if there been a change of attitude in sports journalism in the reporting on supporter-related issues in Swedish elite football after the new police method that was applied in 2019, called the terms stair. We have analyzed the differences between two football seasons, 2018 and 2019, with a quantitative content analysis on Sportbladet and Sportexpressen, which is the two biggest papers when it comes to sport. he most interesting result we got from our study was that there has been a shifting in the attitude from sport journalist concerning football supporters. Another interesting result was that the word ”hooligan” is rarely used to describe football supporters.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur supportrar upplever mötet med polisen under fotbollsmatcher i Allsvenskan. Mötet med medborgare är en viktig del av polisens förtroendeskapande arbete och upplevelsen medborgare får kan ha konsekvenser för bilden av polismyndighetens legitimitet. Studien har en teoretisk ram bestående av processuell rättvisa och subkulturteori. Åtta semistrukturerade intervjuer har utförts för att fånga supportrarnas upplevelser av mötet med polisen. En tematisk analys av intervjuerna utfördes efter att de transkriberats. Samtliga intervjupersoner beskriver en eller flera situationer då bemötandet av polisen uppfattas som negativt. Vissa anser att polisens närvaro vid matcherna ligger på en lagom nivå medan andra anser att polisen borde lägga resurserna på annat som anses vara viktigare. Supportrarna menar att för många poliser kan trigga supportrar och skapa en aggressiv stämning. Vissa supportrar har uppfattat ett onödigt våldsanvändande från polisens sida. En bättre dialog mellan supportrar och polisen tros kunna leda till bättre förståelse parterna emellan och är därmed också en nyckel till att minska den existerande konflikten mellan dem. / The purpose of this study has been to investigate how supporters experience the encounter with the police during football matches in the Allsvenskan. The meeting with citizens is an important part of the police's trust-building work, and the experience citizens get can have consequences for the image of the police legitimacy. The study has a theoretical framework consisting of procedural justice and subculture theory. Eight semi-structured interviews have been conducted to capture the supporters' experiences of the encounter with the police. A thematic analysis of the interviews was performed after they were transcribed. All interviewees describe one or more situations where the treatment of the police is perceived as negative. Some believe that the police presence at the matches is at an adequate level, while others believe that the police should spend their resources on other things that are considered more important. The supporters believe that too many police officers can trigger supporters and create an aggressive atmosphere. Some supporters have perceived an unnecessary use of force by the police. A better dialogue between supporters and the police is believed to lead to better understanding between the parties and is therefore also a key to reducing the existing conflict between them.

The purpose of the present study was to evaluate to what extent executive functioning has an impact on aggressive and violent behavior contextualized within football supporters. The sample consisted of 142 (111 males and 31 females) football supporters, between 16-71 years old (M=34,58, SD=12,53) who, during the 2022 season of the Swedish football league “Allsvenskan” visited at least one game. Results showed an association between aggressive and violent behavior contextualized within football supporters and certain aspects of executive functions, as well as self-control. The association did not significantly differ depending on frequency of game-day attendance, thus indicating the presence of the association for various subgroups of supporters. The results are in line with previous research on the association between executive functions and aggressive and violent behavior. The present study is one of the few studies adopting a bio-/neurological perspective on football violence. Thus indicating that more research is warranted on this specific topic, as well as a need for a re-evaluation of strategies preventing football violence. / Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning exekutiva funktioner hos fotbollssupportrar har en inverkan på aggressivt och våldsamt beteende kontextualiserat inom fotbollen. Urvalet bestod av 142 (111 män och 31 kvinnor) fotbollssupportrar mellan 16–71 år (M=34,58, SD=12,53) som under säsongen 2022 i den svenska fotbollsserien “Allsvenskan” besökte minst en match. Resultaten påpekade en association mellan aggressivt och våldsamt beteende inom fotbollen och särskilda aspekter av exekutiva funktioner samt självkontroll. Associationen skiljde sig inte signifikant beroende på besöksfrekvens vid matcher, vilket pekar på att associationen existerar hos flertalet olika typer av supportrar. Resultaten går i linje med tidigare studier som undersökt associationen mellan exekutiva funktioner och aggressivt och våldsamt beteende. Den aktuella studien är en av få studier som applicerat ett bio-/neurologiskt perspektiv på våld inom fotbollen. Detta pekar på behovet av fortsatt forskning inom ämnet samt ett behov av att omvärdera strategierna ämnade att förhindra våld inom fotbollen.