One of the most well-known trials in history is the one in Nürnberg, Germany, soon after the end of World War II. It is understandable that this caused a lot of discussions and that it was a world known trial which set the standards for a lot of similar occasions later on. The aim of this research is to focus on the opinions about this trial from a perspective of well-known Swedish newspapers. The method is to analyse three big papers with different political views and to see what separated them and what maybe united them. By studying the master-pages of the newspapers a picture is given of how the contemporary time had an understanding for the trial reports, which we in our time have established as facts. From the political views of the newspapers this research found out that the master-pages being analysed lived up to their ideal. One of the sources, “Göteborgs Handels- och sjöfartstidning”, was the most critical newspaper throughout the period of World War II and it was also obvious in this research that they had a very critical position. “Svenska Dagbladet” and “Dagens Nyheter” were more restrained and even in certain occasions defending.

Abstract Denna C-uppsats i journalistik heter Författare från den afrikanska kontinenten i pressen – framställning under 2012 och 2013 och är skriven av Jonas Carlsson. Det har funnits en debatt inom media om hur kulturutövare från Afrika framställs i media. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur författare från den afrikanska kontinenten framställs i svensk dagspress på dess nätupplagor, alltså vilka diskurser finns det kring dessa författare? Frågeställningarna är: Hur framställs författare från den afrikanska kontinenten i den svenska dagspressens nätupplagor 2012-2013? På vilket sätt får författare från den afrikanska kontinenten komma till tals i artiklarna? Hur framträder dikotomin vi/dom i artiklarna och hur leder detta i så fall till utestängning/integrering av författarna?   En huvudsaklig teori är postkolonial teori som behandlar hur synen på folk från Afrika har sett ut före, under och efter kolonialtiden. Medieteorier som exempelvis att redaktioners sammansättning påverkar hur olika folk framställs i media används också i viss utsträckning. Central för metoden är Foucaults diskursteori om hur språket används för att forma diskurser. För att kunna utröna olika diskurser har flera analyskategorier utvecklats för att fånga olika aspekter av framställningen av författare från Afrika, till exempel vad de får representera, vilka författare de jämförs med och om de får komma till tals i artiklarna. Utifrån detta avgörs om de blir en del av ett ”vi” eller ”dom” och slutligen om de blir integrerade eller utestängda. Resultatet av studien är inte entydig. (Svarta) författare från Afrika jämförs ofta med varandra och får representera något generellt ”afrikanskt”, men ofta motiveras det med relevanta resonemang. Författarna kan ha något gemensamt som Afrikas koloniala historia. Det finns dock undantagsfall. Ett annat resultat är att svarta afrikanska författare får oproportionerligt litet utrymme i media. Det är ett exempel på att en de utmålas som ”dom” och i förlängningen ett utestängande. Denna uppsats är en liten början på ett område där det skulle behövas mer forskning. Ett förslag är att gå långt tillbaka i tiden för att se om det går att se skillnader och trender i framställningen av författare från Afrika över tid.

Inspired by the great arts of scientist and poet Robert J. Oppenheimer, the purpose of this paper is to unveil and highlight the attitudes towards the atomic bomb in Swedish newspapers during the early and most vivid years of the atomic era. By pinpointing and analysing central discourses caused by this paradigm breaking invention, this academic effort reveals the morbid moral of the story caused by loose speculations and the lack of knowledge.

I denna uppsats undersöks hur framställningen av svenska fotbollssupportrar sett ut mellan 1995 och 2014 i den tryckta pressen och hur denna rapportering skiljer sig mellan dags-, kvälls- och regionalpress. Ambitionen är även att ge svar på vilken påverkan åsiktsjournalistiken har haft på hur fotbollssupportrar framställts under denna tidsperiod. För att få svar på uppsatsens frågeställningar analyserades totalt 750 tidningsartiklar som publicerats i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan under åren 1995, 2000, 2005, 2010 och 2014. Artiklarna valdes ut genom ett systematiskt urval och undersöktes utifrån en kvantitativ innehållsanalys. Resultatetan alyserades sedan utifrån teorier kring nyhetsvärdering, objektivitet och generalisering. Resultaten visade att 1995 var ett avvikande årtal för rapporteringen om svenska fotbollssupportrar de senaste 20 åren. Texterna från detta år var de överlägset mest negativa och minst neutrala för undersökningsperioden. Resultaten visade samtidigt att 2000 var det år som hade minst negativa artiklar men därefter sågs en ökad negativ rapportering fram till 2014. Den ökade negativa rapporteringen gick främst att hitta i regionaltidningarna Göteborgs-Posten och Sydsvenskan under denna period. Morgontidningarna i Stockholm visade på den största minskningen av neutrala texter mellan 2000 och 2014. Därtill visade resultaten att det generellt sett förekom mer åsikter i texterna om svenska fotbollssupportrar under samma period. Däremot uppmärksammades att andelen renodlade åsiktsjournalistiska texter inte ökade. Åsikterna tog alltså istället större plats i de texter som inte gick under begreppet åsiktsjournalistik.

This BA Thesis in Journalism is a quantitative analysis of the coverage of wolves in Swedish printed media. Namely four daily newspapers, two national and two local. The two national newspapers are Aftonbladet which is a leading tabloid newspaper with national coverage and Svenska Dagbladet which is one of the two major newspapers with national coverage, as well as coverage of the greater Stockholm region. The two local newspapers are Falu Kuriren, which is located in Falun and mainly cover the province of Dalarna and Nya Wermlands-tidningen which is located in Karlstad and mainly cover the province of Värmland. These are provinces which have a large wolf population.As the work progressed we found that the newspapers have handled the coverage of the wolf in, what we believe, a good way. The use of powerful and strong words, such as “mayhem” etcetera, was low in most cases. Aftonbladet was the newspaper that had the highest percentage, in the amount of these words in relation to the amount of articles, with over 100 %.We also found that the pictures the newspapers used were mostly pictures of the people cited in the article and in when they used pictures of wolves they mainly used pictures which are to be considered as neutral. / Den här kandidatuppsatsen i journalistik är en kvantitativ analys av rapporteringen om vargar i svensk press. Nämligen fyra tidningar som ges ut dagligen, två nationella och två lokala. De två nationella tidningarna är Aftonbladet och Svenska Dagbladet, de två lokala tidningarna är Falu Kuriren och Nya Wermlands-tidningen. Under arbetets gång har vi kunnat konstatera att de fyra tidningarna har hanterat rapportering kring vargar på ett bra sätt. Användadet av värdeord, till exempel "härjar" etcetera, var lågt i de flesta fallen. Aftonbladet var den tidning där värdeord förekom oftast, procetuellt sätt fanns det minst ett värdeord per artikel. Vi kunde också konstatera att bilderna som användes i sammanhang med artiklarna till mestadels var bilder av människor som citerades i artikeln. I de fallen där det användes bilder av vargar var det bilder som vi anser vara neutrala.

No description available.

Den här uppsatsen kretsar kring mediedebatten om sextrafficking som startade den 2 april 2006 när dåvarande jämställdhetsombudsman (Jämo), Claes Borgström, medverkade i Sveriges Televisions (SVT:s) samhällsprogram Agenda. Hans budskap var att Sverige borde bojkotta fotbolls-VM i Tyskland i protest mot sextrafficking, ett förslag som väckte starka reaktioner. Många förstod hans avsikt men inte hans strategi. Det positiva var att Borgström satte igång debatten om sextrafficking och frågan är hur denna debatt kom att speglas i pressens nyhetsrapportering? Studiens syfte är att undersöka hur sextrafficking beskrevs i svensk press från april till september 2006. Studien har gjorts med kombinerade metoder, dels en kvantitativ del som sammanfattar innehållet i debatten och ger en översikt på artiklarna, dels en kvalitativ del som analyserar nyhetsartiklarnas texter. Poängen är att se vad och hur journalister valde att rapportera om sextrafficking och ta reda på vilka som fick komma till tals. Materialet består av ett färdiginsamlat arkivmaterial om VM-debatten som finns hos Diskrimineringsombudsmannen (DO) i Stockholm. Studiens urval består av 131 debattartiklar daterade från 3/4–22/9 2006 och 22 nyhetsartiklar daterade från 2/4–21/9 2006. Resultatet visar att tidningarnas rapportering om sextrafficking fokuserade på debatten om legal prostitution vilket kan ha en koppling med att VM hölls i Tyskland där sexköp varit tillåtet sedan 2002. Frågan har sedan lång tid tillbaka delat in debattörer i två lag, de som är för eller mot legal prostitution. Det näst största ämnet som togs upp var vilken roll idrottsrörelsen borde ta i kampen mot sextrafficking. Många journalister valde att intervjua Claes Borgström och Fotbollsförbundets ordförande, Lars-Åke Lagrell. För övrigt intervjuades politiker, myndigheter, organisationer, fotbollssupportrar och prostituerade. Bara ett sexoffer, en forskare och en traffickingexpert intervjuades. En intressant upptäckt var att rapporteringen om aktörer inom sextrafficking inte var könsneutral utan kvinnor sågs som offer och män som sexköpare eller hallickar.

Studiens syfte är att undersöka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framställer människor, som inte är brottsoffer eller förövare, vid brottshändelser. Brottshändelserna som står i fokus är “McCann-fallet” och “Englamordet”. Den primära teorin är gestaltningsteorin, men studien faller även tillbaka på medielogik, storytelling, nyhetsvärdering samt moraliska och etiska värderingar. Tidigare forskning som legat till stöd för studien har främst behandlat hur kidnappningar framställs i medierna, journalisters moraliska tänk kring exponering av barn i medierna, relationen mellan brott och medier, samt hur journalister ramar in och gestaltar händelser. Den tillämpade metoden är komparativ textanalys med interpersonell struktur. Studien har en kvalitativ form där sammanlagt 20 nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressen har studerats. Samtliga artiklar blev utvalda genom ett målstyrt urval. Ett genomgående resultat är att journalister vinklar och gestaltar personer via personifiering, dramatisering, storytelling och stereotypisering för att locka läsare.

No description available.

North Korea has been on people’s minds lately. This essay is a study of what image Swedish press gave of North Korea starting in 1948 and ending in 2011. The study looks at two of the largest newspapers in Sweden, Aftonbladet and Dagens Nyheter.   During the 1950´s the image given was that North Korea was part of the communists, a puppet state of the Soviet Union. This changed in the 1990´s and North Korea became a threat in its own right and nuclear bombs became a part of the North Korean image. In the 2011 the focus was no longer on atomic bombs but on the leaders. An image based on less than favorable characteristics was used to describe the North Korean political leaders.  During all of this the image of North Korea as a threat has been present but changing. In the 1950´s North Korea was seen as a threat to the world by being part of the communists. Later, in 2004, the threat was no longer the communists but North Korea itself. North Korea had become a nation with nuclear bombs. In 2011 North Korea´s untrustworthy leaders had become the focus of the threat.