• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 50
  • 3
  • Tagged with
  • 53
  • 30
  • 20
  • 19
  • 15
  • 14
  • 14
  • 13
  • 12
  • 12
  • 12
  • 11
  • 10
  • 7
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Efterfrågan på prostitution och dess betydelse för människohandel : Efterfrågans påverkan, dess orsaker och möjligheter att påverkas i en svensk kontext

Fundell, Lovisa January 2016 (has links)
Människohandeln är ett globalt fenomen som uttrycker sig i lokala kontexter, såsom tvångsprostitution. Till Sverige fraktas cirka 400-600 kvinnor varje år för tvångsprostitution. Palermoprotokollet är ett internationellt dokument utfärdat av FN för att ge en handfast definition av människohandel. Efterfrågan som en av anledningarna till att människohandel existerar adresseras i få och vaga ordalag. Stater får i uppgift att bekämpa efterfrågan men på vilket sätt det ska gå till beskrivs inte utförligt. Syftet med denna studie har varit att identifiera kopplingen mellan prostitution och människohandel för sexuell exploatering i Sverige med efterfrågan som ett exempel på det, att undersöka vilka faktorer som påverkar efterfrågan på prostitution och till sist vilka åtgärder som förespråkas för att stävja efterfrågan på prostitution i en svensk kontext. För att genomföra studien har semistrukturerade intervjuer hållits med aktörer från det civila samhället och svenska myndigheter som arbetar mot prostitution och/eller människohandel. Efterfrågan har adresserats i Sverige som en viktig och kanske till och med avgörande faktor vilken likt en motor håller igång människohandeln.   Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen till hands har varit radikal- och liberalfeministisk teori. I Sverige har efterfrågan på prostitution och sexköp setts som boven i dramat och därför infördes sexköpslagen 1999 för att komma åt efterfrågan. I Sverige beräknas cirka 0,8 % av alla svenska män köpa sex varje år. Aktörer som medverkat i studien till hands, både inom det civila samhället och svenska myndigheter, menar att efterfrågan är den bidragande faktorn till att kvinnor faller offer för människohandeln till Sverige. Efterfrågan tycks vara grundstenen som håller huset på plats. Prostitutionen, om än inte orsakad av människohandel, anses vara ett uttryck för våld och ojämlikhet. Aktörerna kan lokalisera olika orsaker till existensen av efterfrågan på prostitution. På en samhällsnivå kan det hos vissa män finnas en idé om att sexköp är en rättighet. Det tycks även finnas en hel del myter om prostitution och personer i prostitution som kopplas till okunskap eller förnekelse. På en individnivå anser vissa respondenter bland annat att en pornografikonsumtion ökar efterfrågan, samt frekventa besök på eskortsidor anses öka efterfrågan. Aktörerna finner vissa områden där mer arbete skulle behöva utföras för att stävja efterfrågan. Bland dessa finner vi utbildning om normer, sexköp och sexköpslagen hos ungdomar, men även utbildning för personer inom näringsliv, hotell och domstolar. Ökade resurser behöver gå till berörda myndigheter. Män behöver involveras i arbetet för att stävja efterfrågan och ett fortsatt arbete bör göras med de män som köpt sex.
2

Tiggare som brottsoffer - Om möjligheterna att identifiera tiggare som offer för människohandel / Beggars as victims of crime - About the possibilities to identify beggars as victims of human trafficking

Bodin, Josefine January 2018 (has links)
No description available.
3

Människohandel för sexuella ändamål : Ur ett kritiskt genusperspektiv

Åström, Linn January 2016 (has links)
No description available.
4

Människohandel för sexuella ändamål och koppleri med barn : Hur förstås fenomenet i svenska domar?

Lindholm, Johanna January 2010 (has links)
<p><strong>Problem</strong>: Många barn antas falla offer för människohandel för sexuella ändamål och koppleri i Sverige men brottsligheten är dold och omfattningen svårbedömd.<strong></strong></p><p><strong>Syfte:</strong> Studien syftade till att öka kunskapen om människohandel för sexuella ändamål och koppleri med barn i Sverige. Hur kan detta fenomen förstås och vilka är de barn som drabbats? <strong> </strong></p><p><strong>Metod</strong>: Studien har genomförts med en fenomenologisk ansats och genom en detaljerad textanalys av samtliga avkunnade svenska tingsrättsdomar om människohandel och koppleri sedan lagen om människohandel infördes 1 juli 2002. Kunskap grundas därmed på hur rättsväsendet valt att konstruera barnens situation utifrån vad som framkommit i den rättsliga processen. Analysen är inspirerad av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.<strong></strong></p><p><strong>Resultat: </strong>Av totalt 47 avkunnade domar och totalt 144 målsägande var 33 målsägande barn (under 18 år). Alla var flickor, de kom från 10 olika länder och en majoritet av dem har varit offer för grovt koppleri. Rekryteringen har skett på olika sätt men inte sällan exploateras flickorna av familj och bekanta. I flickornas sociala historia och bakgrund framkommer olika riskfaktorer som riskerar att försätta flickorna i situationer där de utnyttjas. I domarna beskrivs att majoriteten av flickorna mår psykiskt dåligt efteråt. Fynden visar också att tingsrätten genomgående gör en hög bedömning av flickornas trovärdighet. Flickorna bedöms vara utsatta på olika vis och just deras låga ålder är en avgörande faktor vid förståelsen av deras utsatthet.<strong></strong></p><p><strong>Slutdiskussion: </strong>Studien visar att människohandel är ett komplext fenomen som kan förstås utifrån mikro-, meso-, exo- och makronivå. Vidare visar fynden att barn har en egen agens och initiativförmåga och att de ibland fattar beslut som försätter dem i riskfyllda situationer. Motiven till besluten kan förstås utifrån deras beskrivna sociala bakgrund och vad som ses som ”normalt” beteende i barns uppväxtmiljö kan ha påverkats av destruktiva hemsituationer. Det verkar som att flickorna i många fall inte kan förutsäga konsekvenserna av sina beslut.</p><p><strong>Nyckelord</strong>: Människohandel, barn, Sverige, rättsväsendet.</p>
5

Människohandel för sexuella ändamål och koppleri med barn : Hur förstås fenomenet i svenska domar?

Lindholm, Johanna January 2010 (has links)
Problem: Många barn antas falla offer för människohandel för sexuella ändamål och koppleri i Sverige men brottsligheten är dold och omfattningen svårbedömd. Syfte: Studien syftade till att öka kunskapen om människohandel för sexuella ändamål och koppleri med barn i Sverige. Hur kan detta fenomen förstås och vilka är de barn som drabbats?   Metod: Studien har genomförts med en fenomenologisk ansats och genom en detaljerad textanalys av samtliga avkunnade svenska tingsrättsdomar om människohandel och koppleri sedan lagen om människohandel infördes 1 juli 2002. Kunskap grundas därmed på hur rättsväsendet valt att konstruera barnens situation utifrån vad som framkommit i den rättsliga processen. Analysen är inspirerad av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultat: Av totalt 47 avkunnade domar och totalt 144 målsägande var 33 målsägande barn (under 18 år). Alla var flickor, de kom från 10 olika länder och en majoritet av dem har varit offer för grovt koppleri. Rekryteringen har skett på olika sätt men inte sällan exploateras flickorna av familj och bekanta. I flickornas sociala historia och bakgrund framkommer olika riskfaktorer som riskerar att försätta flickorna i situationer där de utnyttjas. I domarna beskrivs att majoriteten av flickorna mår psykiskt dåligt efteråt. Fynden visar också att tingsrätten genomgående gör en hög bedömning av flickornas trovärdighet. Flickorna bedöms vara utsatta på olika vis och just deras låga ålder är en avgörande faktor vid förståelsen av deras utsatthet. Slutdiskussion: Studien visar att människohandel är ett komplext fenomen som kan förstås utifrån mikro-, meso-, exo- och makronivå. Vidare visar fynden att barn har en egen agens och initiativförmåga och att de ibland fattar beslut som försätter dem i riskfyllda situationer. Motiven till besluten kan förstås utifrån deras beskrivna sociala bakgrund och vad som ses som ”normalt” beteende i barns uppväxtmiljö kan ha påverkats av destruktiva hemsituationer. Det verkar som att flickorna i många fall inte kan förutsäga konsekvenserna av sina beslut. Nyckelord: Människohandel, barn, Sverige, rättsväsendet.
6

”En vingklippt ängel” : om problemen vid tolkningen och tillämpningen av bestämmelsen om människohandel i 4 kap. 1 a § brottsbalken samt förslag på hur bestämmelsen bör revideras

Styren Glastra, Alejandro January 2014 (has links)
I denna examensuppsats har jag granskat bestämmelsen om människohandel i 4 kap. 1 a § brottsbalken (1962:700) (BrB) samt undersökt vilket eller vilka rekvisit i lag­stift­ning­en som medför särskilda pro­blem för dess tolkning och tillämpning. Syftet med upp­satsen har varit att presentera förslag på hur problemen kan lösas genom att ta fram ett lag­förslag med de ändringar som jag anser är nöd­vän­di­ga för att få en mer lättil­lämpad lag­­stiftning. Syftet har även varit att undersöka hur dessa än­dring­ar bör göras för att säker­ställa att bestämmelsen överensstämmer med de ända­mål som Sverige åta­git genom ett antal inter­natio­n­ella instrument. Lagförslaget presenteras i en bilaga nedan (Bilaga A). Utifrån det ovan beskrivna syftet är uppsatsen upplägg enligt följande. I upp­sats­ens första kapitel presenteras en bakgrund samt en problemformulering där jag redogjort kort för bestämmelsen om människo­handel i 4 kap. 1 a § BrB samt för de problem som tidi­gare uppmärksammats vad gäller tolkningen och tillämpningen av be­stäm­melsen. Det handlar om lagstiftningens utformning och hur den bidrar till att be­stäm­melsen är så pass svårtillämpad att det finns en risk att den inte lever upp till de ändamål som kom­mer till uttryck i de inter­na­tion­ella instrument som Sverige å­ta­git. Det kan även medföra att lag­stiftningen uppfattas i termer av ”en vingklippt ängel”, vilket innebär att lag­stif­ta­rens ambitioner om att kunna bekämpa män­nisko­handel på ett effektivt sätt inte kan till­godo­ses till följd av de brister som den nuvarande utformningen bidrar till. Utöver detta pre­sen­teras även metodvalet för uppsatsen som är en rättsdogmatisk metod utifrån ett straff­­­rättsligt perspektiv. I kapitlet har jag även redogjort för de avgränsningar som gjorts för upp­sats­ens fram­ställning samt presenterat en disposition för de övriga kapitlen i uppsatsen. I uppsatsen andra kapitel följer en redogörelse för människohandelns utbredning både inom Sverige samt på ett globalt plan, där fokus varit riktat mot att visa på de kännetecken som är typiska för människohandelsbrott. Av det material som redovisats i kapitlet framgår att människohandel är en omfattande brottslighet som tar sig uttryck på många olika sätt. Det som är gemensamt för alla former av människo­handel är att det är fråga om brottsoffer som på något sätt tvingats in en form av exploaterande, vilket kan innebära allt från att prostitution, tvångsarbete, kriminalitet eller tiggeri. I uppsatsen tredje kapitel redovisas gällande rätt i förhållande till bestämmelsen i 4 kap. 1 a § BrB med fokus på såväl internationell som nationell rätt. Det internationella instrument som är centralt för hur en nationell bestämmelse mot människohandel bör utformas är det s.k. Palermo­­proto­kollet, av vilket det bl.a. framgår vilken definition av människohandel samt vilka ändamål som ska gälla för utformningen av en nationell lagstiftning. Utöver de internationella instrument som presenterats i kapitlet har jag även redogjort för den svenska bestämmelsen om människohandel i 4 kap. 1 a § BrB samt för de tre momenten om handelsåtgärder, otillbörliga medel och exploa­te­rings­syfte som utgör huvud­re­kvi­si­t­en i lagstiftningen. I kapitlet har jag också redo­gjort för de bestämmelser som är näraliggande 4 kap. 1 a § BrB, bl.a. om koppleri­ i 6 kap. 12 § BrB samt om människo­smuggling i 20 kap. 8-9 §§ ut­län­nings­lagen (2005:716) (UtlL). I uppsatsen fjärde kapitel följer en redogörelse för tolkningen och tillämpningen av 4 kap. 1 a § BrB, där jag granskat ett urval av de rättsfall som tillkommit efter att bestäm­mel­s­en om människohandel i 4 kap. 1 a § BrB revideras 2010. Syftet med detta är att under­­söka vilket eller vilka rekvisit i lagstiftningen som innebär svårigheter för tolkningen och tillämpningen av bestämmelsen. Utifrån detta material har det varit möj­ligt att dra vissa slutsatser som sedan kommit att utgöra underlag för diskussionsdelen i det nästkommande kapitlet. Slutligen i uppsatsen femte kapitel förs en diskussion utifrån det material som pre­sen­terats i de övriga kapitlen. En sammanfattning av diskussionsdelen är att jag funnit att en särskild översyn krävs för två av de tre momenten. Det handlar om re­kvi­si­t­et om otillbörliga medel samt det s.k. exploateringssyftet. Utifrån detta har jag sedan fört en diskussion om vilka ändringar som jag anser är nödvändiga samt hur dessa bör göras för att de ovan nämnda ändamålen ska efterlevas på ett adekvat sätt. Mitt förslag är att re­kvi­sitet om de otillbörliga medlen bör förtydligas och att det därmed är en god idé att an­passa rekvisitet ytterligare efter Palermoprotokollets definition av vad som ut­gör ett sådant medel. Utöver detta anser jag även att exploateringssyftet bör revideras genom att låta införa ett generellt uppsåtsrekvisit i lagstiftningen. Syftet med detta är att under­lät­ta för uppsåtsbedömningen vid prövningen av 4 kap. 1 a § BrB. Kapitlet avslutas sedan med övriga kommentarer som jag ansett vara relevanta för diskussionsdelen. / In the following Master’s Thesis, I have made an examination on the Swedish re­gu­la­tion on human trafficking in Chapter 4 Section 1 of the Swedish Penal Code (1962:700) (BrB) and scrutinized which of the necessary prerequisites within the regulation that in­du­ces specific problems for its judicial interpretation and the adjudication process. The purpose for the Master’s Thesis has been to present a bill with the proper changes, which I believe are necessary to gain a better administration of the law. The purpose of the Master’s Thesis has also been to examine how the amendment can alter a more appro­priate use so that it corresponds with the commitments that Sweden has signed through different international treaties. The bill is presented in Swedish in an appendix below (Bilaga A).             In the first chapter of the Master’s Thesis, I present a background of the regulation and the problems that have come to be associated with its judicial interpretation and adju­dication process. The central issue regarding the two has to do with the design of the regulation, leading to difficulties with the administration of the law. This could lead to the risk of not fulfilling the commitments within the international treaties that Sweden has signed. It could even mean that the regulation only is viewed on as an “angel without wings”, meaning that the will and ambition of the legislator on comba­ting human trafficking in an effective way is undermined due to the flaws of the regulation.             In the second chapter, I have presented the recent findings from different reports and in­vestigations on human trafficking, both in Sweden but also on a global perspective. From these findings, it has been shown that human trafficking is a comprehensive cri­mi­nality that expresses itself in many ways. The common trait of all forms of human traffic­king is that the victims of crime are somehow forced to comply in some form of ex­ploitation. The exploitation can include everything from prostitution, forced labor, parti­cipation in criminal acts or mendicancy.             In the Master’s thesis’ third chapter, the current applicable law is presented in com­parison with the regulation in Chapter 4 Section 1 of the Swedish Penal Code, focusing on both the international commitments that Sweden has signed and national law. The central international treaty that has given most impact on how the national regulations should be designed is the so-called Palermo Protocol. The Protocol contains both a global definition of what is to be recognized as human trafficking as well as which purposes that a national law should conform in order to fulfill an appropriate inter­pretation of the protocol. Other than mentioned above, the chapter contains a thorough pre­sentation on the regulation in Chapter 4 Section 1 of the Swedish Penal Code and its main necessary prerequisites, actions, improper means and purpose of exploitation, as well as a presentations of the regulations that are relevant when comparing the re­gulation on human trafficking, such as the regulation on procuration in Chapter 6 Section 12 of the Swedish Penal Code and the regulations on trafficking in persons in Chapter 20 Section 8 and Section 9 of the Swedish Aliens Act (2005:716) (UtlL).             In the forth chapter, I have examined some of the decisions that have been after the last review of the regulation on human trafficking in 2010. The purpose of this exa­mi­nation has been to scrutinize which of the main necessary prerequisites that have caused bigger or minor difficulties for the judicial interpretation and the adjudication process of the law.          In the final chapter, a discussion is brought up based upon the material that has been pre­sented in chapters above. A summary on what my conclusions are is that I believe that a review is necessary on two of the three main necessary prerequisites, mainly the im­proper means and the purpose of exploitation. Based on these conclusions, I have con­tinued bringing up a discussion on what changes that I believe are crucial, as well as how these changes should be done so that the regulation is in accordance with the above-mentioned commitments. In my opinion, the necessary prerequisite on improper means needs to be more properly defined, meaning that it should be designed more in accord­ance with the Palermo Protocol than it is today. Also regarding the prerequisite on purpose of exploitation, it is my belief that a general intention requisite should be inserted within the regulation, with the purpose of facilitating for the judicial review of the law. The chapter finishes of with a section of other remarks that I find beneficial for the discussion.
7

Modern Slavery Act 2015 : om Modern Slavery Act 2015 och dess innebörd för berörda svenska företags hållbarhetsarbete / Modern Slavery Act 2015 : about Modern Slavery Act 2015 and its implications concerning Swedish companies sustainability work

Gustavsson, Josefin January 2016 (has links)
Modernt slaveri är ett samlingsbegrepp innefattande människohandel, tvångsarbete och slavliknande metoder och utgör ett globalt problem av mycket allvarlig karaktär. Även i industriländer såsom Sverige och Storbritannien förekommer offer för modernt slaveri. Förekomsten av modernt slaveri är dock som störst i utvecklingsländer, framförallt i Asien, där många multinationella företag har sina leverantörer. I oktober år 2015 trädde brittiska Modern Slavery Act 2015 i kraft, som omfattar företag verksamma i Storbritannien med en omsättning över 36 miljoner pund. Det medför att även stora svenska företag såsom H &amp; M, Sandvik, IKEA och Saab omfattas av lagen. Lagen innebär att berörda företag måste publicera ett uttalande för varje räkenskapsår avseende de faktiska steg företaget tagit för att säkerställa att modernt slaveri varken förekommer inom den egna organisationen eller i dess leverantörskedjor. Har inga sådana aktiviteter företagits, måste företaget likväl enligt lagen publicera ett uttalande som i sådant fall redovisar just detta. Det ställer krav på företagen och deras hållbarhetsarbete, både ur aspekten att det blir enklare för konsumenter att jämföra företag sinsemellan men också genom en ökad press på företagen att kunna redovisa faktiska åtgärder. I uppsatsen undersöks hur två stora svenska företag, IKEA och Saab, arbetar med socialt hållbarhetsarbete idag, i syfte att analysera de troliga konsekvenserna för berörda svenska företag av Modern Slavery Act 2015. Vidare besvaras i uppsatsens analys frågan om Sverige bör införa motsvarande lagstiftning i syfte att utvidga svenska företags sociala ansvarstagande. Slutsatsen är att Modern Slavery Act 2015 kommer innebära att berörda svenska företag är tvungna att se över sitt hållbarhetsarbete. Hur stora konsekvenserna blir beror på vilken bransch företaget verkar i, vilken förväntan samhället har på företaget sedan tidigare samt hur omfattande företagets befintliga hållbarhetsarbete är. Det torde vara en fördel för Sverige att införa liknande lagstiftning, framförallt ur aspekten att problemet med modernt slaveri konkretiseras, uppmärksammas och uppmuntrar företagen till att vidta faktiska åtgärder.
8

Dilemmat att återvända : En kvalitativ studie i hur polis och skyddade boenden förberereder kvinnor utsatta för sexuell människohandel i Sverige att återvända till sina hemländer. / The dilemma of return : A qualitative study of how police and shelters prepare women who are victims of sexual trafficing in Sweden to return to their home countries.

Sjö, Isak, Lägervik, Jill January 2012 (has links)
No description available.
9

Regleringen kring människohandelsoffer : - för offret eller för rättsprocessen?

Albihn, Lina, Andersson, Anna January 2008 (has links)
<p>Arbetet behandlar människohandel för sexuella ändamål av gränsöverskridande karaktär och fokus ligger på lagstiftningen kring offret i processen. Sveriges inställning till människohandel, och i synnerhet till offret, är särskilt intressant med tanke på den nationella lagstiftningen som kriminaliserar sexköp.</p><p>Internationell och regional rätt presenterar en enhällig definition av människohandel och stadgar vikten av att åtala och skydda. Det finns dock fortfarande ingen internationell, än mindre regional, konsensus om hur människohandelsoffret ska skyddas. I internationell rätt verkar skyddsåtgärder väga lika tungt som åtagandet att åtala, vilket dock inte återspeglas i regional rätt och nationell lagstiftning. Istället skapas en hierarki: åtala och sedan skydda. I Sverige finns enbart skydd för de som medverkar i brottmål. Det är beklagligt att Sverige så tydligt prioriterat åtalsfokus framför offerskydd, särskilt då länder som ger tidsbegränsat uppehållstillstånd och skydd utan krav på medverkan verkar ha fått offer att vittna i hög grad.</p><p>Lagstiftaren verkar inte ha förstått människohandelsoffrets speciella situation. Ofta används hot om avvisning vilket gör att offret, så länge det inte ser sig själv som ett offer, är medveten om sin illegala status i destinationslandet. Det i sin tur föder en myndighetsskräck, inte sällan präglad av erfarenheter i ursprungslandet. Människohandel kan givetvis röra sig om tvångsförflyttning där offret aldrig har samtyckt utan blivit tvingat och förts bort och hållits med hjälp av våld, men en betydande del av offren har gett visst samtycke och sedan blivit vilseledda och utnyttjade. Därför ser offret sig sällan till en början som just ett brottsoffer och beter sig inte som myndigheter och lagstiftare förväntar sig. Att polis och rättsväsende utbildas och informeras om offrets situation för att korrekt kunna identifiera offer samt se till att deras rättigheter tillvaratas är därför viktigt.</p><p>I domarna syns att frivillighet och kontroll är nyckelord i domstolarnas resonemang. Prostitutionsdebatten kommer här in i bilden eftersom åsikter går isär när det gäller huruvida prostitution utgör exploatering, oavsett samtycke. Sverige har en helt avskaffande syn (abolitionist view) på prostitution, vilket innebär att det är alltid är exploaterande och att samtycke är irrelevant. Med tanke på detta torde Sverige ha ett annat utgångsläge än övriga länder för att se offret i människohandelsbrottet. Då finns en politiskt stark grund för att se prostitutionen som exploateringen per se med tanke på kriminaliseringen av sexköp. Vi efterfrågar dock detta synsätt inom rättsväsendet och vidare att det återspeglas och tydliggörs i lagstiftningen.</p>
10

Människohandel för sexuella ändamål och prostitution i Östersjöregionen: ett problematiskt samarbete? : En komparativ studie av lagstiftningen i Sverige, Estland, Lettland och Litauen

Nilsson, Johanna, Blomberg, Matilda January 2010 (has links)
<p>Uppsatsen behandlar människohandel för sexuella ändamål och prostitution och är en komparativ studie av Sveriges-, Estlands-, Lettlands och Litauens lagstiftningar och deras internationella åtaganden. Människohandel är ett globalt problem och staterna kring Östersjön är alla berörda av problemet på ett eller annat sätt i form av att de är ursprungs-, transit- och destinationsstater. Prostituerade ses som en riskgrupp som potentiella människohandelsoffer och det faktum att det finns en efterfrågan på sexuella tjänster kan öka människohandeln. Det finns delade meningar om människohandel och  prostitution har ett samband, dock är det efterfrågan på sexuella tjänster som gör att problemet existerar. Sveriges uppfattning är att det kan finnas ett samband mellan människohandel och prostitution. Sveriges syn på köp av sexuella tjänster och ansatsen att få bort prostitution genom Sexköpslagen är unik och utgör en utgångspunkt i uppsatsen. Olika staters avvikande lagstiftningar och synen på kvinnan i prostitution kan innebära problem vid samarbetet. Det har inte framkommit att Estland, Lettland eller Litauen har tagit hänsyn till ett eventuellt samband mellan människohandel och prostitution i sin lagstiftning.</p><p>FN:s Palermoprotokoll ger en internationell standard av definitionen av människohandel. Lettland och Litauens definitioner av människohandel överensstämmer med Palermoprotokollets. Sverige har lagt till ett rekvisit som innebär att det krävs att människohandlaren ”tar kontroll” över personen och definitionen blir snävare än i Palermoprotokollet. Estland uppfyller inte Palermoprotokollets krav. Den enda mellanstatliga överenskommelse som reglerar efterfrågan på människohandel är Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel. Vad gäller staternas reglering av efterfrågan finns sådan endast i Sverige och Litauen. Litauens sexköpslag har dock inte samma ställning som den svenska sexköpslagen, eftersom det i Litauen ges påföljder till både sexköparen och den prostituerade.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Page generated in 0.1129 seconds