Today it is estimated that around 40 million people are exploited in human trafficking around the world. The Swedish Equality authority (Jämställdhetsmyndigheten) acknowledge that labour exploitation is the second most common form of human trafficking. The purpose of this study is to make a legal status report of human trafficking for labour exploitation in Sweden, and this is done through a legal dogmatic method.  The result shows that the Swedish human trafficking-law is connected to the international conventions and protocol through international agreements. The common knowledge of labour exploitation in Sweden is limited and Sweden needs to work with preventative and protective measures to secure the rights of the people being used in labour exploitation. Many of the people being used in labour exploitation in Sweden are foreigners. Sweden lacks protection of migration workers’ rights when it comes to informational measures and protective actions after being exploited. Sweden has a low number of prosecutions for the crime of human trafficking and almost non existing concerning labour exploitation. The Swedish law concerning labour exploitation is in development where a new paragraph, “human exploitation”, was added in 2018. The first case under this paragraph is under appeal to the Swedish Supreme Court and is awaiting the final judgment that will affect the future appliance of the law.

Syftet med denna studie har varit att undersöka det skydd och stöd svenska myndigheter kan erbjuda offer för människohandel för sexuella ändamål (MSÄ). Detta har uppnåtts genom en textanalys av utvalda myndighetsdokument vilka behandlar skydd och stöd för personer utsatta för MSÄ. I fokus har även varit att analysera huruvida arbetet som beskrivs i texterna, samt intentionerna som framkommer, bär prägel av empowerment, det vill säga bidrar till en process där personerna blir stärkta och får ökad egenmakt i sina liv. Empowermentteorin har således utgjort ett analysverktyg i studien. Studiens resultat visar att texterna uttrycker intentioner om hjälp på lång sikt. Dessa intentioner anser vi bär prägel av empowerment. Intentioner framkommer även om att skydd och stöd bör vara villkorslöst och baserat på mänskliga rättigheter. Det stöd och skydd som beskrivs i texterna innefattar både akut och långsiktig hjälp. Dock har inte alla offer för MSÄ tillgång till samma skydd och stöd då detta villkoras beroende på vilken sorts uppehållstillstånd personen har. Medverkan i en rättsprocess är ett villkor för tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige. Av denna anledning kan det diskuteras huruvida skydd och stöd ges främst för att möta MSÄ-offers behov eller i ett brottsbekämpande syfte. / The purpose of this study has been to investigate the support and protection the Swedish government can offer victims of human trafficking for sexual purposes (HTSP). This has been accomplished through a textual analysis of selected governmental documents, which describe support and protection for victims of HTSP. A focal point of this study has been to analyse whether the procedures described in the documents, and also the intentions therein, bears resemblance to the empowerment-theory. This includes whether it adds to a process where the persons are empowered and receives more control over their own lives. The result of the study shows that the texts express intentions of long-term support. We view these intentions as bearing resemblance to the empowerment-theory. Also, the texts show intentions of offering support and protection unconditionally and based upon human rights. The support and protection described in the texts envelop both emergent and long-term support. All victims of HTSP, though, do not have access to the same support and protection since this is based on what sort of visa the person holds. It is demanded to be part of a court-process to receive a short-term visa in Sweden. Because of this, it might be discussed whether support and protection is given first and foremost to meet the needs of victims of HTSP, or with the goal of fighting crime.

Studiens syfte var att undersöka hur Socialtjänst, Polis och frivilligorganisationer i Göteborgs kommun arbetar med sexuellt människohandlade kvinnor. Metoden som har används är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt var empowerment. För studien innebar detta att vi tog fäste vid sexuellt människohandlade kvinnors begränsade möjligheter att kunna utöva makt över sina liv då deras liv styrs av exempelvis hallickar och människohandlare. Studiens resultat har bland annat visat att respondenterna arbetar med både kort- och långsiktiga insatser men att arbetet präglas av restriktioner och motkrav. Men även att respondenterna upplever att samverkan och Polisens arbete är av största vikt för att nå framgång i arbetet med sexuellt människohandlade kvinnor. / The aim of the study was to explore how the social services, the police and voluntary organizations in the municipality of Gothenburg work with sexually trafficked women. The method that has been used is qualitative in form of semi-structured interviews. The theoretical starting point was empowerment. For the study, this meant that we had a basis in the limited opportunities of sexual trafficked women to exercise power over their lives, as their life is controlled by, for example, pimps and traffickers. The results of the study has shown that respondents work with both short- and long-term measures but that the work is characterized by restrictions and counterclaims. The results also showed the respondents feel that cooperation and the work of the police is crucial for success in the work with sexual trafficked women.

Syftet med denna studie är att undersöka hur människohandel för sexuella ändamål av kvinnor förstås av yrkesverksamma som professionellt arbetar med utsatta kvinnor och frågor som berör människohandel. Studien genomfördes med sex stycken semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som på något sätt arbetar med människohandel eller utsatta kvinnor. Respondenterna är verksamma i olika delar av landet och från olika verksamheter. Empirin tolkas utifrån den postkoloniala feministiska teorin. Resultatet i denna studie visar att yrkesverksamma i Sverige är överens om vad begreppet människohandel betyder men att förståelsen av fenomenet är ojämn. Resultatet visar också att det inte finns en fördjupad förståelse kring de bakomliggande orsakerna för människohandel för sexuella ändamål. Dock nämner respondenterna att de tror efterfrågan är en stor del av orsakerna bakom fenomenet. Sammanfattningsvis går det att dra slutsatsen utifrån resultatet att det behövs mer forskning kring efterfrågan och hur det samspelar med globaliseringen, men även att se över de strukturer som lever kvar i dagens samhällen efter koloniseringen. / <p>2019-06-04</p>

<p>Handel med kvinnor är idag ett globalt problem och svenska Rikskriminalpolisen uppskattar att 400 – 600 kvinnor faller offer för människohandel i Sverige varje år. Frågan om statens ansvar och skyldighet att skydda brottsoffrens rättigheter är i liten grad omdiskuterad. I Sverige är totalt åtta myndigheter inblandade i arbetet mot människohandel med sexuella ändamål, men vilken typ av stöd och skydd får brottsoffren? I detta arbete har de fyra, av totalt åtta, myndigheter som har direkt kontakt med brottsoffren undersökts. Dessa är Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten samt Socialtjänsten. En person från vardera myndighet intervjuades med följande frågeställningar i fokus: Hur ser det stöd och skydd ut som dessa myndigheter ger till brottsoffren under rättsprocessen i Sverige? Hur ser stöd och skydd ut till brottsoffren under återvändandeprocessen? Finns några brister och vilka åtgärder behövs i så fall för att förbättra stödet och skyddet? Ett könsmaktsperspektiv och ett globaliseringsperspektiv användes för att analysera inhämtat material. Analysen visar att det stöd och skydd som brottsoffren får från myndigheterna är acceptabelt i relation till befintliga resurser men att det inte är tillräckligt. Samarbetet mellan myndigheterna kunde vara ännu bättre. Samtliga representanter från de fyra myndigheterna efterfrågar ett utökat och mer stabilt samarbete samt fler kontakter med myndigheter och frivilligorganisationer i brottsoffrens hemländer.</p>

Handel med kvinnor är idag ett globalt problem och svenska Rikskriminalpolisen uppskattar att 400 – 600 kvinnor faller offer för människohandel i Sverige varje år. Frågan om statens ansvar och skyldighet att skydda brottsoffrens rättigheter är i liten grad omdiskuterad. I Sverige är totalt åtta myndigheter inblandade i arbetet mot människohandel med sexuella ändamål, men vilken typ av stöd och skydd får brottsoffren? I detta arbete har de fyra, av totalt åtta, myndigheter som har direkt kontakt med brottsoffren undersökts. Dessa är Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten samt Socialtjänsten. En person från vardera myndighet intervjuades med följande frågeställningar i fokus: Hur ser det stöd och skydd ut som dessa myndigheter ger till brottsoffren under rättsprocessen i Sverige? Hur ser stöd och skydd ut till brottsoffren under återvändandeprocessen? Finns några brister och vilka åtgärder behövs i så fall för att förbättra stödet och skyddet? Ett könsmaktsperspektiv och ett globaliseringsperspektiv användes för att analysera inhämtat material. Analysen visar att det stöd och skydd som brottsoffren får från myndigheterna är acceptabelt i relation till befintliga resurser men att det inte är tillräckligt. Samarbetet mellan myndigheterna kunde vara ännu bättre. Samtliga representanter från de fyra myndigheterna efterfrågar ett utökat och mer stabilt samarbete samt fler kontakter med myndigheter och frivilligorganisationer i brottsoffrens hemländer.

With focal point on the national directions, created by Länsstyrelsen (Swedish county administration) in cooperation with National Method support against Trafficking (NMT), this paper aims to depict the phenomena trafficking and also portray the concurrent counteracting against trafficking in Sweden that authorities exert. All involved participants in this mechanism have their particular remit and their ability to interact is hence of utmost significance. In order to fully comprehend and be able to analyze these unified operative execution-elements and processes in Sweden we also have to understand what is proceeding in the international arena. The organized crime-combine is not restrained by boundaries and continuously develop and refine methods in sexual trafficking, that has grown into an expanding multibillion industry. International counteracting is consequently a worldwide existing matter of utmost interest. Therefore we will also, in our report, present international machines such as International Organization for Migration (IOM). In regard to the proceedings in the international arena, concerning empirical and methodical techniques and information of research findings, the International Organization for Migration (IOM) occupies the leading place in the analysis. The main focus, the cornerstone of this paper, is an inquiry into the formerly relatively unknown and unexplored aspects of what happens to individuals who have been subjected to sexual trafficking in Sweden after governmental intervention implicating forced re-allocation to the country-of-origin. There is an essential need for permanent structures for rehabilitation, acceptable socio-economic standard and effective methods to prevent victims of crime to be exposed to reoccurring exploitation. The basis for the analysis has been an organizational theory of society. This has been the foundation also for the understanding of collaboration between different actors and has accordingly given insight into the strengths and weaknesses of the mechanism of interaction.

Denna studie är en kartläggning av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland. Den gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmland. Syftet med kartläggningen var att få en uppfattning om förekomsten av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland, att undersöka om och hur myndigheter, frivilligorganisationer och näringsidkare arbetar mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt att se vilka resurser som finns tillgängliga för detta arbete. För att undersöka detta gjorde vi inledningsvis en förstudie i form av en observationsstudie på Internet för att få en uppfattning om det överhuvudtaget förekom försäljning av sexuella tjänster i Värmland. Denna följdes sedan upp av en enkätundersökning som skickades till myndigheter, frivilligorganisationer, bostadsbolag samt privata näringsidkare. När resultatet sammanställdes kunde vi konstatera att det förekommer både prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland och att både män, kvinnor, unga och barn kan vara utsatta för den sexuella exploateringen. Vad gäller det arbete som bedrivs mot denna exploatering kunde vi konstatera att den sker endast i begränsad utsträckning och att samverkan mellan berörda verksamheter är bristfällig. I kartläggningen kunde vi även se att kunskapen hos de yrkesverksamma inom de berörda verksamheterna är begränsad samt att myndigheterna saknar resurser för arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. / This study is a survey of prostitution and trafficking for sexual purposes in Värmland. This was done as an assignment from the County Authorities of Värmland. The purpose of this survey was to get a comprehension of the presence of prostitution and trafficking for sexual purposes in Värmland, to examine if and how the authorities, the voluntary organizations and associations working against prostitution and people trade as well as seeing which resources are available for this work. To examine this we did initially do a preparatory study in form of an observation study through the Internet to get an idea if overall it exists. This was then followed up with an official survey that was sent to the authorities, the voluntary organizations, the housing authority as well as private sectors. When the result was compiled we were able to state that both prostitution and trafficking for sexual purposes does exist in Värmland and that both men, women, adolescents and children can be exposed to sexual exploitation. In consideration of the work that is being done against this exploitation we were able to state that it happens only in moderate scale and that the cooperation between the involved parties is lacking. In the survey we were also able to see the knowledge of the different working officials within the involved authorities is limited, as well as the authorities are lacking the resources for the work against prostitution and trafficking for sexual purposes.

Human trafficking is the fastest growing and the third largest transnational crime. It is driven by the demand for commercial sexual services and cheap labour, and the ample supply of vulnerable people to exploit together with a prevailing system of impunity makes it a highly profitable crime. It imposes grave human rights violations upon its victims, and has devastating effects on society. A global agreement to combat human trafficking – the Palermo Protocol – was adopted by the United Nations in the year 2000. This global agreement provides a legal definition for human trafficking and requires states to take actions to prevent human trafficking, prosecute the perpetrators and protect the victims. Most states have joined this agreement and have made subsequent efforts to implement it. The Council of Europe has adopted a specific convention that even strengthens it. Despite the many efforts to combat human trafficking the number of victims continue to increase and the number of convictions remain low. Some scholars suggest it is because of the incomplete or lack of national implementations, while other scholars suggest the international legal framework is inadequate. The main purpose of this thesis is to examine whether the international legal framework is adequate to combat human trafficking, and to discuss strengthening options. It uses a classical analytical legal method that examines and analyses the most relevant international agreements. Conclusions are that the Palermo Protocol focuses mainly on prosecution, requires too little preventing and protecting measures, and has a weak compliance mechanism. Human rights treaties also address human trafficking but their weak compliance mechanisms make them ill equipped to compel states to act. To combat human trafficking, measures to prevent, prosecute and protect are all crucial, and such measures can probably best be enforced by strengthening all relevant legal areas (human rights law, labour law, migrant law, refugee law and humanitarian law) and engaging all parts of society.

This study examines how victims of trafficking, without residence, is handled by non-governmental organisations. The aim is to describe how much capacity non-governmental organisations have to give these victims the support they need. The empirical material is based on 7 qualitative interviews with people working at different non-governmental organisations. The people that we interviewed work either as coordinators in leading positions, or in direct contact with victims of trafficking for sexual exploitation, who don’t have residence. A qualitative thematic analysis is done and the analysis and discussion is based on the theoretical perspective of new institutionalism in organisation theory. Concepts on collaboration and professionalization are also used. Finally, the impact of globalization on social problems and social work is addressed. The results show the importance of collaboration between organisations, but also with the authorities in the society was identified by the results. Additionally, the effect of the globalization has formed new, complexed social problems for the societies to battle. This requires an international understanding of how social problems must be solved, where collaboration between countries becomes important as well. This result leads to a conclusion that non-governmental organisations take a great responsibility when it comes to these victims.