No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur Socialtjänst, Polis och frivilligorganisationer i Göteborgs kommun arbetar med sexuellt människohandlade kvinnor. Metoden som har används är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt var empowerment. För studien innebar detta att vi tog fäste vid sexuellt människohandlade kvinnors begränsade möjligheter att kunna utöva makt över sina liv då deras liv styrs av exempelvis hallickar och människohandlare. Studiens resultat har bland annat visat att respondenterna arbetar med både kort- och långsiktiga insatser men att arbetet präglas av restriktioner och motkrav. Men även att respondenterna upplever att samverkan och Polisens arbete är av största vikt för att nå framgång i arbetet med sexuellt människohandlade kvinnor. / The aim of the study was to explore how the social services, the police and voluntary organizations in the municipality of Gothenburg work with sexually trafficked women. The method that has been used is qualitative in form of semi-structured interviews. The theoretical starting point was empowerment. For the study, this meant that we had a basis in the limited opportunities of sexual trafficked women to exercise power over their lives, as their life is controlled by, for example, pimps and traffickers. The results of the study has shown that respondents work with both short- and long-term measures but that the work is characterized by restrictions and counterclaims. The results also showed the respondents feel that cooperation and the work of the police is crucial for success in the work with sexual trafficked women.

<p>Handel med kvinnor är idag ett globalt problem och svenska Rikskriminalpolisen uppskattar att 400 – 600 kvinnor faller offer för människohandel i Sverige varje år. Frågan om statens ansvar och skyldighet att skydda brottsoffrens rättigheter är i liten grad omdiskuterad. I Sverige är totalt åtta myndigheter inblandade i arbetet mot människohandel med sexuella ändamål, men vilken typ av stöd och skydd får brottsoffren? I detta arbete har de fyra, av totalt åtta, myndigheter som har direkt kontakt med brottsoffren undersökts. Dessa är Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten samt Socialtjänsten. En person från vardera myndighet intervjuades med följande frågeställningar i fokus: Hur ser det stöd och skydd ut som dessa myndigheter ger till brottsoffren under rättsprocessen i Sverige? Hur ser stöd och skydd ut till brottsoffren under återvändandeprocessen? Finns några brister och vilka åtgärder behövs i så fall för att förbättra stödet och skyddet? Ett könsmaktsperspektiv och ett globaliseringsperspektiv användes för att analysera inhämtat material. Analysen visar att det stöd och skydd som brottsoffren får från myndigheterna är acceptabelt i relation till befintliga resurser men att det inte är tillräckligt. Samarbetet mellan myndigheterna kunde vara ännu bättre. Samtliga representanter från de fyra myndigheterna efterfrågar ett utökat och mer stabilt samarbete samt fler kontakter med myndigheter och frivilligorganisationer i brottsoffrens hemländer.</p>

Handel med kvinnor är idag ett globalt problem och svenska Rikskriminalpolisen uppskattar att 400 – 600 kvinnor faller offer för människohandel i Sverige varje år. Frågan om statens ansvar och skyldighet att skydda brottsoffrens rättigheter är i liten grad omdiskuterad. I Sverige är totalt åtta myndigheter inblandade i arbetet mot människohandel med sexuella ändamål, men vilken typ av stöd och skydd får brottsoffren? I detta arbete har de fyra, av totalt åtta, myndigheter som har direkt kontakt med brottsoffren undersökts. Dessa är Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten samt Socialtjänsten. En person från vardera myndighet intervjuades med följande frågeställningar i fokus: Hur ser det stöd och skydd ut som dessa myndigheter ger till brottsoffren under rättsprocessen i Sverige? Hur ser stöd och skydd ut till brottsoffren under återvändandeprocessen? Finns några brister och vilka åtgärder behövs i så fall för att förbättra stödet och skyddet? Ett könsmaktsperspektiv och ett globaliseringsperspektiv användes för att analysera inhämtat material. Analysen visar att det stöd och skydd som brottsoffren får från myndigheterna är acceptabelt i relation till befintliga resurser men att det inte är tillräckligt. Samarbetet mellan myndigheterna kunde vara ännu bättre. Samtliga representanter från de fyra myndigheterna efterfrågar ett utökat och mer stabilt samarbete samt fler kontakter med myndigheter och frivilligorganisationer i brottsoffrens hemländer.

Denna studie är en kartläggning av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland. Den gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmland. Syftet med kartläggningen var att få en uppfattning om förekomsten av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland, att undersöka om och hur myndigheter, frivilligorganisationer och näringsidkare arbetar mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt att se vilka resurser som finns tillgängliga för detta arbete. För att undersöka detta gjorde vi inledningsvis en förstudie i form av en observationsstudie på Internet för att få en uppfattning om det överhuvudtaget förekom försäljning av sexuella tjänster i Värmland. Denna följdes sedan upp av en enkätundersökning som skickades till myndigheter, frivilligorganisationer, bostadsbolag samt privata näringsidkare. När resultatet sammanställdes kunde vi konstatera att det förekommer både prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland och att både män, kvinnor, unga och barn kan vara utsatta för den sexuella exploateringen. Vad gäller det arbete som bedrivs mot denna exploatering kunde vi konstatera att den sker endast i begränsad utsträckning och att samverkan mellan berörda verksamheter är bristfällig. I kartläggningen kunde vi även se att kunskapen hos de yrkesverksamma inom de berörda verksamheterna är begränsad samt att myndigheterna saknar resurser för arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. / This study is a survey of prostitution and trafficking for sexual purposes in Värmland. This was done as an assignment from the County Authorities of Värmland. The purpose of this survey was to get a comprehension of the presence of prostitution and trafficking for sexual purposes in Värmland, to examine if and how the authorities, the voluntary organizations and associations working against prostitution and people trade as well as seeing which resources are available for this work. To examine this we did initially do a preparatory study in form of an observation study through the Internet to get an idea if overall it exists. This was then followed up with an official survey that was sent to the authorities, the voluntary organizations, the housing authority as well as private sectors. When the result was compiled we were able to state that both prostitution and trafficking for sexual purposes does exist in Värmland and that both men, women, adolescents and children can be exposed to sexual exploitation. In consideration of the work that is being done against this exploitation we were able to state that it happens only in moderate scale and that the cooperation between the involved parties is lacking. In the survey we were also able to see the knowledge of the different working officials within the involved authorities is limited, as well as the authorities are lacking the resources for the work against prostitution and trafficking for sexual purposes.

This study examines how victims of trafficking, without residence, is handled by non-governmental organisations. The aim is to describe how much capacity non-governmental organisations have to give these victims the support they need. The empirical material is based on 7 qualitative interviews with people working at different non-governmental organisations. The people that we interviewed work either as coordinators in leading positions, or in direct contact with victims of trafficking for sexual exploitation, who don’t have residence. A qualitative thematic analysis is done and the analysis and discussion is based on the theoretical perspective of new institutionalism in organisation theory. Concepts on collaboration and professionalization are also used. Finally, the impact of globalization on social problems and social work is addressed. The results show the importance of collaboration between organisations, but also with the authorities in the society was identified by the results. Additionally, the effect of the globalization has formed new, complexed social problems for the societies to battle. This requires an international understanding of how social problems must be solved, where collaboration between countries becomes important as well. This result leads to a conclusion that non-governmental organisations take a great responsibility when it comes to these victims.

AbstractIn this thesis, Sex trafficking as a security issue- an idea analysis of the Swedish government’sand the EU’s stance and if they adopt a traditional or feministic approach by me AmandaTörnblom, the aim is to examine the Swedish government’s and the EU’s stance on thematter. The purpose is furthermore to clarify if they adopt a traditional or feminist approach tosex trafficking as a security issue. The main question of issue is therefore “Do the Swedishgovernment and the EU adopt a traditional or feminist approach to sex trafficking as asecurity issue?”. The analysis is made in accordance to Jennifer Lobasz’s theoreticalframework and done trough an idea analysis in order to examine how the Swedishgovernment and EU outline the security referent, security threat and policy focus. Theconclusion of the research is therefore that neither of them assumes a pure traditional orfeminist approach. Their approaches are quite similar: they both express indications of bothapproaches in regards to security threat and policy focus. Regarding the security referent bothof them construct it to the individual although it is unclear the second mentionedsimultaneously construct the state as the referent also.

In 2015, Amnesty International introduced a policy called “Sex Worker’s Rights are Human Rights” aimed at preventing discrimination and human rights violations for sex workers. The policy would work to prevent discrimination and human rights violations from occurring for sex workers. By decriminalizing both the sale of sex and the purchase of sex, the organization said that the well-being, health and integrity of sex workers would thus be improved (Amnesty International, 2015).  The purpose of this study is to investigate how the debate on prostitution has undergone a change before Amnesty’s policy began to operate in 2015. The arguments highlighted over time would be examined from the period 2004-2014. The reason why the period 2004 to 2014 has been selected is to position how the organization has undergone a change that may have led to a decision on a new policy. The study also aimed to present and interpret the ideas and arguments that have occurred in the light of the three feminist theories: Radical feminist theory, liberal feminist theory and sex radicalism. The methodological choice is based on a qualitative study in the form of text analysis in which 60 texts from both Amnesty International and Amnesty Press will be analyzed and interpreted.  The results shown in the study are that the section internationally and in Sweden share some differences among each other. There are many in the members of the Swedish section who think that buying sex should be criminalized because they believe that it is a form of exercise of power, while the other part of the section’s members are pushing for liberalization to achieve equality and not objectify the voluntary sex workers as victims. The phenomenon also depicts perspectives depending on when the phenomenon is mentioned, in previous years it is referred to as prostitution, which means from radical perspectives. Whereas, more recently, just before the policy began to operate, it suggested more sex-radical perspectives and a liberalization around the purchase of sexual services. Finally, the perspective is a depicted and moves towards a liberalization where the phenomenon is called after sex work in both the Swedish and the international section. / Amnesty International införde år 2015 en policy vid namn “Sex Worker’s Rights are Human Rights” som syftade till att förhindra att diskriminering och kränkning av de mänskliga rättigheterna uppstår för sexarbetarna. Genom en avkriminalisering på både försäljning av sex och sexköp menade organisationen att sexarbetarnas välmående, hälsa och integritet på så sätt skulle förbättras (Amnesty International, 2015).  Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur debatten kring prostitution genomgått en förändring innan Amnestys policy började verka år 2015. Argumenten som lyftes fram över tid skulle undersökas utifrån tidsperioden 2004–2014. Anledningen till att tidsperioden 2004 till 2014 har valts ut syftar på att positionera hur organisationen genomgått en förändring som kan ha lett till ett beslut om en ny policy. Studien syftade även till att framlägga samt tolka idéerna och argumenten som förekommit i ljuset av de tre feministiska teorierna: Radikalfeministisk teori, liberalfeministisk teori och sexradikalism. Metodvalet grundar sig på en kvalitativ studie i form av textanalys där 60 texter från både Amnesty International och Amnesty Press kommer att analyseras och tolkas. Resultat som påvisats i studien är att sektionen internationellt och i Sverige delar en del skiljemeningar bland varandra. Det finns många inom den svenska sektionens medlemmar som tycker att sexköp borde kriminaliseras eftersom de menar att det är en form av maktutövning, medan den andra delen av sektionens medlemmar trycker på en liberalisering för att uppnå jämställdhet och inte objektifiera de frivilliga sexarbetarna till offer. Fenomenet skildrar även perspektiv beroende på när i tiden fenomenet omtalas, under tidigare år benämns det som prostitution vilket menar på radikala perspektiv. Medan senare tid precis innan policyn började verka, tydde på mer sexradikala perspektiv och en liberalisering kring köpet av sexuella tjänster. Avslutningsvis skildras perspektivet och går mot en liberalisering där fenomenet benämns efter sexarbete på både den svenska och den internationella sektionen.

This study aims to examine how the EU constructs sex trafficking in its public policy, as well as the potential consequences of how sex trafficking is problematized. The following two policy documents presented by the Union, Directive 2011/36/EU and The EU Strategy on Combatting Trafficking in Human Beings 2021- 2025, were analyzed in order to meet the aim of this study. The method used for the analysis of the material is Carol Bacchis ‘What’s the problem represented to be?’, which will be studied within the framework of a case study. The results of the study showed that human trafficking for the purpose of sexual exploitation is framed as a problem of insufficient legal action, a violation of human rights, and a benefiting of gender inequality, as well as a lack of effective crime prevention measures within the European Union and its member states. Victims of human trafficking are frequently depicted as coerced participants, a notion that may not always correlate to reality. The EU's problem representation reinforces gender stereotypes while ignoring and marginalizing opposing viewpoints.

Syftet är att undersöka hur professioner och verksamheter inom socialt arbete arbetar med kvinnor utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Metoden är kvalitativa intervjuer med sex professionella inom olika verksamheter. Dessa består av en regionskoordinator, en kriminalinspektör, två socionomer inom olika kommunala verksamheter och två verksamma inom olika frivillighetsorganisationer. Resultaten visar att det är av stor vikt att de professionella har en kunskap och förståelse för kvinnornas livsvillkor. Hjälp- och stödinsatser varierar beroende på kommun och det finns en avsaknad av behandling över hela landet, därför har frivillighetsorganisationer en betydande roll. Hjälp- och stödinsatser måste anpassas och utformas utifrån de omständigheter och erfarenheter kvinnor har från tiden innan och under utsattheten i prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det är avgörande att insatser riktas till männen som upprätthåller detta förtryck genom efterfrågan av sexuella tjänster. Det behövs mer forskning och resurser riktat till prostitution och människohandel för sexuella ändamål då fenomenet är ett stort samhällsproblem. Problematiken sträcker sig utöver vad endast socialt arbete har möjlighet att bidra med och det krävs även en förändring på samhällelig nivå. Endast genom jämställdhet är det möjligt uppnå ett samhälle fritt från prostitution och människohandel för sexuella ändamål.