Vi lever i en värld där slaveri har tagit en ny form. Den typen av slaveri vi lär oss om i historieböckerna har avskaffats ändå fortsätter slaveriet idag genom bland annat sexhandel. Denna studie är en kvalitativ informantundersökning som syftar till att ta reda på hur svenska ideella organisationer ger stöd och skydd till kvinnor som har blivit utsatta för människohandel för sexuella ändamål, samt vilka förklaringsmodeller som finns till problemet människohandel för sexuella ändamål bland dessa organisationer. Studien har även undersökt vilka förbättringsområden som kan urskiljas i arbetet för stöd och skydd till offer för människohandel för sexuella ändamål. Studien baseras på semistrukturerade samtalsintervjuer från 4 olika svenska ideella organisationer som på olika sätt är aktiva aktörer i arbetet med människohandel för sexuella ändamål. Resultatet kastar ljus på att det finns en efterfrågan av sexuella tjänster som är en av orsakerna till att industrin av människohandel för sexuella ändamål finns idag. Brottsligheten kan även förklaras som en typ av könsbaserat våld som grundar sig i ett patriarkalt och ojämlikt samhälle. Civilsamhället har en viktigt och avgörande roll för att kunna bekämpa denna typ av brottslighet och inte minst bidra med stöd och skydd till människohandelsoffer. Ett människohandelsoffer har både akuta och långsiktiga behov som behöver mötas. Studien redogör för civilsamhällets stöd och skyddsinsatser som erbjuds till offer för människohandel för sexuella ändamål och vilka förutsättningar som finns i Sverige för att ta del av dem.

The purpose of this study was to examine how the authorities in Sweden collaborate when it comes to discourage trafficking for sexual purposes. More specifically the aim was to find which directives and problems the work of the individual authorities constitute in and how does it affect collaboration with other authorities. The study was based on interviews with six respondents, which have experience working within this field. Three themes were identified: what is collaboration, different perspectives, regulatory frameworks and different fundamental values within the organisations. The study concluded that collaboration is affected by several factors such as the absence of knowledge about trafficking for sexual purposes and the laws which regulate confidentiality, difficulties in defining collaboration as a concept and the authorities different ideas about what have to be done in the context of discouraging trafficking for sexual purposes. The authorities define the problematic aspects with trafficking in similar ways. Differences can be seen when it comes to define trafficking for sexual purposes as such. The analysis was based on two different perspectives: social constructive theory and new institutionalism in organizational analysis.

Syftet med denna studie har varit att undersöka det skydd och stöd svenska myndigheter kan erbjuda offer för människohandel för sexuella ändamål (MSÄ). Detta har uppnåtts genom en textanalys av utvalda myndighetsdokument vilka behandlar skydd och stöd för personer utsatta för MSÄ. I fokus har även varit att analysera huruvida arbetet som beskrivs i texterna, samt intentionerna som framkommer, bär prägel av empowerment, det vill säga bidrar till en process där personerna blir stärkta och får ökad egenmakt i sina liv. Empowermentteorin har således utgjort ett analysverktyg i studien. Studiens resultat visar att texterna uttrycker intentioner om hjälp på lång sikt. Dessa intentioner anser vi bär prägel av empowerment. Intentioner framkommer även om att skydd och stöd bör vara villkorslöst och baserat på mänskliga rättigheter. Det stöd och skydd som beskrivs i texterna innefattar både akut och långsiktig hjälp. Dock har inte alla offer för MSÄ tillgång till samma skydd och stöd då detta villkoras beroende på vilken sorts uppehållstillstånd personen har. Medverkan i en rättsprocess är ett villkor för tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige. Av denna anledning kan det diskuteras huruvida skydd och stöd ges främst för att möta MSÄ-offers behov eller i ett brottsbekämpande syfte. / The purpose of this study has been to investigate the support and protection the Swedish government can offer victims of human trafficking for sexual purposes (HTSP). This has been accomplished through a textual analysis of selected governmental documents, which describe support and protection for victims of HTSP. A focal point of this study has been to analyse whether the procedures described in the documents, and also the intentions therein, bears resemblance to the empowerment-theory. This includes whether it adds to a process where the persons are empowered and receives more control over their own lives. The result of the study shows that the texts express intentions of long-term support. We view these intentions as bearing resemblance to the empowerment-theory. Also, the texts show intentions of offering support and protection unconditionally and based upon human rights. The support and protection described in the texts envelop both emergent and long-term support. All victims of HTSP, though, do not have access to the same support and protection since this is based on what sort of visa the person holds. It is demanded to be part of a court-process to receive a short-term visa in Sweden. Because of this, it might be discussed whether support and protection is given first and foremost to meet the needs of victims of HTSP, or with the goal of fighting crime.

Människohandel för sexuella ändamål regleras i 4 kap. 1a § BrB och innebär att någon genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att exploatera honom eller henne för sexuella ändamål. I de fall där offret är under 18 år, döms gärningsmannen för människohandel även om denne inte använt sig av något sådant otillbörligt medel. Uppsatsens målsättning är att studera huruvida lagstiftningen rörande människohandel för sexuella ändamål har tillämpats sedan lagen infördes år 2002. Syftet med uppsatsen är således att studera om det förekommer någon förändring i brottsrubricering mellan åklagarens yrkande och domstolens beslut och varför denna eventuella förändring i brottsrubricering sker. Ett annat syfte är att föra en diskussion rörande polisens preventiva arbete gentemot brottet. Uppsatsen bygger på material i form av 41 domstolsavgöranden från Tingsrätt och Hovrätt mellan årtalen 2003 och 2012, där åtalet har gällt människohandel för sexuella ändamål. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kombination av två vetenskapliga metoder, juridisk metod och textanalys, samt en mindre litteratursökning. Sammanfattningsvis har det framkommit att lagstiftningen om människohandel för sexuella ändamål är svår att såväl tolka som att tillämpa. I hälften av åtalen sker en förändring av brottsrubricering och denna förändring är en direkt konsekvens av domstolens svårighet att styrka rekvisitet otillbörligt medel. Vidare behövs mer forskning kring tillämpningsproblematiken rörande lagstiftningen.

Prostitution and human trafficking for sexual purposes is by the government seen as a problem in the society that needs to be defeated. Since the year 1999, purchasing sexual services has been illegal in Sweden, and since the year 2002 there is also a law concerning human trafficking. Despite legislation and many other efforts, prostitution and human trafficking for sexual purposes is still widespread in Sweden. Through a case study, this paper investigates how work against prostitution and human trafficking for sexual purposes is governed and performed on a national level in Sweden, as well as on a regional and local level in Jönköping. This has been investigated through collection and analysis of documents created by organizations that influence the police and social services work in this area. Beyond this, three interviews with professionals in the police and social services have been conducted. The result has then been analysed on the basis of institutional theory which illustrates that an organization's quest for stability can stand in the way of achieving change. The results of the thesis show that there is a clear adherence with governing directives at the national level, but that the adherence is lacking at the regional and local levels. This can be explained on the basis that work against prostitution and human trafficking has not previously been a priority issue at the governing level, which has led to the work being neglected at regional and local level. / Prostitution och människohandel för sexuella ändamål ses av regeringen som ett samhällsproblem som måste bekämpas. Sedan år 1999 har köp av sexuella tjänster varit olagliga i Sverige och sedan år 2002 finns även en människohandelslagstiftning. Trots lagstiftning och flertalet övriga insatser finns idag prostitution och människohandel för sexuella ändamål utbredd i Sverige. Genom en fallstudie undersöks hur arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål styrs och utförs nationellt i Sverige samt regionalt och lokalt i Jönköping. Detta har undersökts genom insamling och analys av dokument skapade av organisationer som påverkar polisen och socialtjänstens arbete rörande området i Jönköpings kommun. Utöver detta har även tre intervjuer med yrkesverksamma inom polis och socialtjänst genomförts. Resultatet har sedan analyserats utifrån institutionell teori vilken belyser att en organisations strävan efter stabilitet kan stå i vägen för att uppnå en förändring. Uppsatsens resultat visar att det finns en tydlig efterföljsamhet av styrande direktiv på nationell nivå men att efterföljsamheten brister på regional och lokal nivå. Detta kan förklaras utifrån att arbete mot prostitution och människohandel tidigare inte varit en prioriterad fråga på styrande nivå vilket lett till att arbetet på regional och lokal nivå blivit eftersatt.