Inom hospitalitybranschen är det mötet mellan gäst och personal som är i fokus. Det blir allt viktigare för organisationen att tillfredsställa gästen på ett emotionellt plan, utöver den grundläggande servicen. Forskning visar på att kulturen i organisationen påverkar personalens förhållningssätt till gästen, och att ett gott värdskap kan bidra till gästnöjdhet och lojalitet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur organisationskulturen påverkar värdskapet mot gästen inom hospitalitybranschen. Uppsatsen var en litteraturstudie som grundades på fem vetenskapliga artiklar vilka granskades, bearbetades och sammanfattades utifrån uppsatsens syfte. Resultatet av studien visade på att det inte är den fysiska produkten som är av störst värde för gästen, utan miljön och värdskapet runt omkring. Slutsatsen blev att organisationskulturen påverkar värdskapet mot gästen genom att personalens förhållningssätt till gästen formas av de värderingar och normer som finns inom kulturen. Det framkom även att synen på vad ett gott värdskap innefattar skiljer sig mellan gäst och organisation. För att förhindra detta måste personalen tilldelas rätt verktyg från ledningen, som exempelvis egenmakt. / B-uppsatser

Studien vill belysa det gemensamma rummet på ett äldreboende, utifrån de äldres perspektiv. Syftet är att synliggöra den äldres självbestämmande och dess resurser i det gemensamma rummet, samt rummets betydelse för den äldre individen utifrån hur makten ter sig mellan boende och boende, och mellan boende och personal. På det valda boendet gjordes observationer och semistrukturerade intervjuer med de äldre personerna. Den röda tråden igenom arbetet är de äldre personernas uppfattning om det gemensamma rummet utifrån deras självbestämmande. Det vill säga–hur tolkar den äldre sin livssituation i det gemensamma rummet på ett äldreboende.  Metod som används var deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer vilket är en kvalitativ metod. Resultaten visar det gemensamma rummets betydelse för de boende på äldreboendet utifrån boendets utformning, inredning, trivsel, aktiviteter och användning av rummet. Resultatet visade på ett dolt maktperspektiv utifrån personalens och de äldres egna rutiner. Slutsats som kan dras utifrån intervjuer och observationer är att utvecklandet av ett hälsofrämjande arbetssätt där individens resurser och förutsättningar främjas för att eftersträva och tillgodose den äldre individens möjligheter för att känna platstillhörighet i rummet behöver utvecklas och förstärkas. / The study wants to highlight the common room in a nursing home, based on older people's perspective. The purpose is to expose the elderly to self-determination and its resources in the common room, and the room's significance for the older individual basis how power appears between elderly and elderly and between elderly and health professionals. On the chosen accommodation, observations and semi-structured interviews with older people. The thread running through the work is the older people's perception of the common room based on their self-determination. That is to say-how interprets the older their lives in the common room in a nursing home. Method used was participant observation and semi-structured interviews as a qualitative method. The results show the common room's importance to the residents of the retirement home outside the accommodation design, interior design, comfort, activities and use of the room. The results revealed a hidden power perspective based personnel and the elderly own routines. Conclusion that can be drawn from interviews and observations is that the development of a health promotion approach in which individual resources and conditions encouraged to pursue and meet the older individual's ability to feel the place belonging in the room needs to be developed and strengthened.

Arbetets art: Examensarbete i magisterprogrammet, Avancerad nivå,15 hp Högskolan i SkövdeTitel: Bildning, relationer och egenmakt – en studie av särskilt stöd i vuxenutbildningSidantal: 44Författare: Thorén AnnaHandledare: Maivorsdotter, NinithaDatum: Augusti, 2014I varje generation unga som växer upp i Sverige är det 20 % som aldrig tar sin studentexamen (Sveriges kommuner och Landsting, 2012). Detta tenderar att ge en negativ effekt på deras framtida vuxenliv, både ekonomiskt och socialt. I Sverige har vi ett väl etablerat system av kommunal vuxenutbildning som ger dessa unga en andra chans att studera vidare. Syftet med denna samling av fallstudier (Flyvbjer, 2006) är att analysera och belysa de sociala och pedagogiska faktorer som gynnar dessa studenter att nå sina mål och utveckla egenmakt (Lightfoot, 1985). Det är genom att använda Deweys holistiska människosyn som förenar språk och erfarenhet, yttre och inre verklighet, som djupintervjuer samlats in från tre studenter som får särskilt stöd i studierna. Analysen av materialet genomfördes i fem steg och analysmetoden var meningskoncentrering (Kvale, 1997). I mitt resultatkapitel presenterar jag citat och analys grupperade under följande fem teman: 1. Skolan som en plats för socialisering – med risk för självbilden? 2. Socioekonomiska ramfaktorer och flexibilitet. 3. Skolan som en community av goda relationer. 4. Relationer som bygger på bekräftelse och respekt. 5. Fokus på bildning och egenmakt. / Study: Degree project in master education, Advanced level, 15 ECTS,University of SkovdeTitle: Education, relations and empowerment – a study of educational support in adult educationNumber of pages: 44Author: Thorén AnnaTutor: Maivorsdotter, NinithaDate: August, 2014In every generation of young adults in Sweden there are 20 % who never pass their high school exam (Sveriges Kommuner och Landsting, 2012). This tends to have a negative effect on their future adult life, both economically as well as socially. In Sweden their is a well established, national, municipally arranged, adult education which gives a second chance to study for some of these young adults. The purpose of this collection of case studies (Flyvbjer, 2006) is to analyse and shed some light on the social and educational factors that might benefit these adult students to achieve their goals and to empower themselves (Lightfoot, 1985). It is by using Deweys holistic approach to human language and experience and combining external and internal life, that the interviews was collected from three students who attend some additional, educational support. The analysis of the material was executed in five steps and following the method of content analysis (Kvale, 1997). In my results chapter I present excerpts and analysis grouped under five thematic headlines;1. School as the setting for social identity making. 2. Socio-economical factors and flexibility3. School as a positive community. 4. Relations building on feedback and mutual respect.5. Focusing on education and empowerment.

Rapportens syftet är att, genom observationer och kompletterande intervjuer, studera begreppet Empowerment för att se hur dess utveckling i praktiken kan urskiljas och hur det kan engagera enskilda individer i en organisation. Det empiriska materialet består endast av primär datainsamling som sedan legat till grund för valet av den teoretiska inslamlingen. De etnografiska observationerna har gjorts på fyra utvalda individer på Norden Machinery som sedan har följts upp med semi- strukturerade intervjuer.

Dokumentation i patientjournalen grundades förmodligen i början av 1700- talet. Inom sjukvården innebär journal kontinuerliga anteckningar om patientens behandling och hälsotillstånd. Journalen är viktig och har som syfte att bedriva en säker vård såväl för personal som patient. Möjlighet att läsa den egna journalen har funnits länge men kunskap om hur patienter upplever läsningen är begränsad. Det är sannolikt att läsning av journalen kan leda till en ökad möjlighet att främja patienters hälsa och delaktighet i vården. Genom att få en inblick i patienters erfarenheter av att läsa journalen, hjälper det sjuksköterskan att kunna bemöta dessa patienter på bästa sätt. Syftet med litteraturöversikten   var   att   belysa   patienters   upplevelse   av   att   läsa   sin   egen patientjournal. Denna litteraturstudie är baserad på sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultatet visar att upplevelsen av att läsa den egna journalen är övergripande positivt hos patienterna, men åsikterna skiljer sig till viss del. Tre huvudkategorier identifierades efter att sex subkategorier växt fram. Dessa teman var; patienters känsla av kontroll, ökad delaktighet samt upplevelse av oro och ångest. Det råder dubbla meningar kring om patienters läsning av journalen är väl fungerande eller inte. Ytterligare forskning inom området är nödvändig för att kunna utvärdera hur detta påverkar patienten och vårdkvalitén. Patientens läsning av journalen kan ha inverkan på sjuksköterskans arbetsuppgifter och på så sätt ge en ökad belastning på vården. Det krävs en ökad medvetenhet hos sjuksköterskan kring patienters upplevelse av att läsa om sig själva i sin egen journal, för att kunna bemöta dem på bästa sätt. Sjuksköterskan bör uppmuntra patienten till att vara delaktig i sin vård för att nå bästa vårdkvalité och främja egenvård.

Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige. Som en följd av detta har Arbetsförmedlingen,Söderhamns kommun och Nordjobb startat samarbetet Jobbresan där de erbjuder kommunens ungaarbetslösa ekonomisk och praktisk hjälp med att etablera sig på den norska arbetsmarknaden. Denhär studiens syfte är att undersöka hur fem unga vuxna har upplevt sin medverkan i, och påverkanav, samverkansprojektet Jobbresan. Studiens fokus ligger på egenmakt och upplevelse av lärandeoch utveckling. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra personer ochytterligare en person har lämnat en skriftlig redogörelse. Studiens resultat har belysts utifrån dettransformativa lärandeperspektivet. Resultatet visar att de fem deltagarna överlag upplever attdeltagandet i Jobbresan har påverkat dem positivt. Deltagarna upplever sig har fått ökade kunskaperom hur man etablerar sig i ett nytt land, rena yrkeskunskaper och nya upptäckter om sig själv ochsin förmåga. En utveckling verkar ha skett både gällande synen på sig själv och sin roll påarbetsmarknaden. Utifrån studiens resultat verkar även deltagarnas egenmakt har stärkts eftersom deär självständiga, har möjlighet att bestämma sina mål och har den övergripande makten över sinaliv. Fler studier behövs göras för att kunna uttala sig om Jobbresans effekt på sina deltagare överlag,detta eftersom studiens fem respondenter inte kan anses vara representativa för hela urvalsgruppen.

Syftet med studien är att undersöka hur välfärdsaktörer i olika organisationer upplever de prostituerades livssituation och hur dessa aktörer bedriver empowerment inspirerat socialt arbete i relation till prostituerade som själva anser att de av egen fri vilja säljer sexuella tjänster. De frågeställningar som används i uppsatsen för att besvara studiens syfte är: På vilket sätt kommer empowerment till uttryck i arbetet med prostitution inom de verksamheter aktörerna företräder? Hur upplever välfärdsaktörer i olika organisationer de prostituerades position i samhället? På vilket sätt skulle empowerment inspirerat arbete kunna användas i verksamheterna i arbetet med individer som själva anser att de av egen fri vilja säljer sexuella tjänster? De teoretiska ansatserna som studien vilar på är utifrån ett socailkonstruktivistiskt synsätt med inrikting mot empowerment och stigmatiserings teori. Teori samt tidigare forskning har inhämtats via litteraturstudier och sökning i databaser. Det empiriska materialet har inhämtats via halvstrukturerade livssvärldsintervjuer samt frågeformulär grundade på intervjuguiden. Analysen av materialet har gjorts med hjälp av meningsanalys där tre huvudteman används vid kodningen av materialet; makt, stigmatisering samt empowerment. Begreppen presenteras under analys- och resultatkapitlet som enskilda rubriker. Studien har påvisat att de insatser som bedrivs grundas i attityder i samhället kring prostitution, det finns därför en vikt i att involvera sexarbetaren i de beslut som berör den enskilde. Inte enbart vid beviljad insats utan även vad det bekommer utredningar som ligger till grund för lagförslag. Den prostituerade befinner sig i en värld med andra likt de själva. Individers identitetsskapandeprocesser påverkas av den verklighet hen befinner sig inom och de egenskaper som omgivningen tillskriver denne utifrån valet att prostituera sig. Det är först när socialarbetaren i mötet med den prostituerade blir godkänd av denne som arbetet kan ta form. Att komma dit kan ta lång tid och det kräver ett genuint intresse och engagemang, men det går.

Förlossningsplaner är sedan några årtionden tillbaka vanligt förekommande inom vården av födande kvinnor. I barnmorskans profession ingår att i dialog med de blivande föräldrarna ge stöd och förberedelse inför förlossning, och att ge stöd, trygghet och kontinuitet under förlossningen. Vården ska bedrivas i samråd med de blivande föräldrarna. Förlossningsplanen kan ha olika utformning och kan vara skriven av föräldrarna själva eller tillsammans med barnmorskan. Dess syfte är att underlätta kommunikationen mellan kvinnan och vårdgivaren, och att öka kvinnans deltagande i beslutsfattande. Önskemålen i förlossningsplanerna varierar och speglar de blivande föräldrarnas olikheter. Det finns ett behov av kunskap om förlossningsplanens betydelse i vården, och om den har någon positiv effekt för den födande kvinnan. Syftet med litteraturstudien var att belysa effekten av förlossningsplanen ur den födande kvinnans perspektiv. I litteraturstudien bearbetades elva vetenskapliga artiklar som grund för resultatredovisningen. Resultatet visar att förlossningsplanen kan påverka kvinnans förlossningsupplevelse, relation med vårdgivare och egenmakt att hantera förlossningen positivt, men den kan också  ha en negativ effekt på relationen med vårdgivaren och öka kvinnans oro. Förlossningsplanen bör utarbetas i god tid med hjälp av barnmorska, och det är viktigt att förlossningsplanen uppmärksammas och används under förlossningen. Fortsatt forskning om blivande föräldrars inflytande, och om maktbalansen mellan dem och vårdgivaren behövs. / Birth plans are frequently used in care of childbearing women. Midwives are to prepare the becoming parents for birth and provide support, security and continuity throughout pregnancy and birth. Birth plans come in different formats and are conducted by the becoming parents themselves or with help from their midwife. Their purpose is to facilitate communication between women and caregivers, and to increase women’s participation in decision making. Different women show a large variety of birth plan contents. There is a need for increased knowledge about the use of birth plans, and weather they are beneficial to childbearing women. The purpose of this study was to illuminate the effect of birth plans from the pregnant women’s perspective. This literature study was based on eleven scientific articles. The result shows that birth plans can be beneficial for women’s childbirth experience, relationship with caregivers and empowerment in childbirth. Sometimes though, it shows to have a negative effect on the relationship with caregivers and increases women’s anxiety. For best effect, birth plans should be prepared in early pregnancy with help from a midwife. It is also important that caregivers during labor and birth pay attention to, and use the birth plans. Further research on becoming parents participation in decision making, and on balance of power between them and their caregivers is recommended.

Forskning visar att den viktigaste behandlingen för att förebygga och läka venösa bensår är att minska ödem med kompressionsbehandling. Det saknas evidensbaserat informationsmaterial att lämna till patienten som komplement till den muntliga informationen. Syftet var att granska den litteratur som finns gällande bensårs påverkan på livskvaliteten och hur god compliance till kompressionsbehandling uppnås samt sammanställa ett underlag för en kort evidensbaserad informationsbroschyr till patienter om kompressionsbehandling.   Metod:Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Bensår och kompressionsbehandling både under och efter sårläkning inverkar negativt på patienternas livskvalitet. Över hälften av patienter med bensår upplever smärta av varierande grad. Det är viktigt att distriktssköterskan lyssnar noga på varje enskild patient eftersom upplevelsen av smärta är individuell. Behandling med kompressionsstrumpor eller kompressionslindor är en förutsättning för att läka bensår och förhindra recidiv. Tidigare studier visar att patienter ofta får bristande information om kompressionsbehandling och att distriktssköterskor ofta har otillräcklig kunskap om bensår och kompressionsbehandling. Bensårspatienter uppvisar ofta dålig compliance till kompressionsbehandling. För att uppnå bättre compliance krävs framför allt bättre utbildning av patienten, patientdelaktighet och täta uppföljningsbesök

<p>Forskning visar att den viktigaste behandlingen för att förebygga och läka venösa bensår är att minska ödem med kompressionsbehandling. Det saknas evidensbaserat informationsmaterial att lämna till patienten som komplement till den muntliga informationen.</p><p><em>Syftet var att granska den litteratur som finns gällande bensårs påverkan på livskvaliteten och hur god compliance till kompressionsbehandling uppnås samt sammanställa ett underlag för en kort evidensbaserad informationsbroschyr till patienter om kompressionsbehandling. <em> </em></em></p><p> </p><p>Metod:Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie. <em> </em></p><p>Resultat: Bensår och kompressionsbehandling både under och efter sårläkning inverkar negativt på patienternas livskvalitet. Över hälften av patienter med bensår upplever smärta av varierande grad. Det är viktigt att distriktssköterskan lyssnar noga på varje enskild patient eftersom upplevelsen av smärta är individuell. Behandling med kompressionsstrumpor eller kompressionslindor är en förutsättning för att läka bensår och förhindra recidiv. Tidigare studier visar att patienter ofta får bristande information om kompressionsbehandling och att distriktssköterskor ofta har otillräcklig kunskap om bensår och kompressionsbehandling. Bensårspatienter uppvisar ofta dålig compliance till kompressionsbehandling. För att uppnå bättre compliance krävs framför allt bättre utbildning av patienten, patientdelaktighet och täta uppföljningsbesök</p><p> </p>