För att åstadkomma ett effektivt utvecklingsarbete är det av yttersta vikt att undersöka vilka faktorer som leder till stärkt kvinnlig egenmakt. Med hjälp av ekonometrisk analys jämför denna uppsats kvinnlig egenmakt i Rwanda år 2000 respektive 2010. Trots Rwandas omfattande ekonomiska och jämställdhetsfrämjande reformer kan denna uppsats inte visa på mer än marginella ökningar vad gäller kvinnlig egenmakt. Ökningen hittas endast för kvinnor med hög utbildning. I linje med tidigare forskning indikerar resultatet att Rwandas utveckling i många avseenden främst verkar ha gynnat en mer privilegierad minoritet. Inte heller verkar utbildning vara det självskrivna tillvägagångssätt för att öka kvinnors egenmakt som man hade kunnat förvänta sig.

Syftet med denna uppsats har varit att förstå hur Sveriges feministiska utrikespolitik är tänkt att förändra rådande maktförhållanden. Framförallt hur arbetet med de tre förhållningssätten resurser, rättigheter och representation ska bidra till kvinnors stärkta egenmakt. Studien är en policyanalys av den feministiska utrikespolitiken och det analytiska ramverket är baserat på feministisk institutionalism. Undersökningen utgick från en modifierad version av Naila Kabeers modell av processen för stärkt egenmakt. Där förstås stärkt egenmakt som en förändringsprocess som inträffar samtidigt på individuell, institutionell och strukturell nivå, samt inom dimensionerna resurser, aktörskap och åstadkommanden. Undersökningen visade att den feministiska utrikespolitiken förstår stärkt egenmakt som en självförstärkande process som inträffar inom flera nivåer och dimensioner. De föreslagna åtgärderna berör samtliga nivåer men är koncentrerade till förändringar på institutionell nivå och syftar framförallt till att minska spelutrymmet för informella institutioner. Det är dock inte alltid klart hur detta konkret ska ske. Även om åtgärderna berör samtliga av analysmodellens dimensioner, så förblir det oklart hur den feministiska utrikespolitiken ser på kopplingarna mellan dimensionerna. Eventuellt skulle det kunna innebära att åtgärderna ökar kvinnors tillgång till, och möjlighet att utnyttja, enskilda dimensioner utan att deras egenmakt nödvändigtvis stärks.

Syftet med den här undersökningen är att fördjupa förståelsen av hur undervisning i samhällskunskap kan bidra till att öka elevernas benägenhet att engagera sig i demokratiska processer. Syftet operationaliseras i två frågeställningar. Hur uppfattar elever sin demokratiska egenmakt och hur kan undervisningen utveckla elevernas upplevda demokratiska egenmakt?  En kartläggning genomförd i två gymnasieklasser i Stockholmsområdet visade att elevernas uppfattade egenmakt, med stöd i Amnås och Ekmans typer av passiva medborgare respektive Westheimer och Kahnes typer av aktiva medborgare, kan beskrivas i fyra upplevelsekategorier av växande egenmakt: ingen, liten, individuell och kommunitär egenmakt. De fyra upplevelsekategoriernas koppling till Amnås och Ekmans respektive Westheimer och Kahnes typer av medborgare gör vidare att de kan placeras och diskuteras i ett större ämnesdidaktiskt sammanhang. Undersökningens andra frågeställning besvaras med förslag på tre lärandeobjekt som möjliggör för elever att göra förflyttningar från upplevelsekategorier med ingen eller liten upplevd egenmakt till upplevelsekategorier med större upplevd egenmakt, nämligen det demokratiska systemet, opinionsbildning samt politiska rörelser.

Analyser av intervjuerna visar att både ledningen och medarbetarna erkänner värdet av empowerment på arbetsplatsen. Ledningen betonar att genom att delegera befogenheter och främja medarbetarnas ansvarstagande kan de skapa en mer flexibel och effektiv organisation. Medarbetarna, å andra sidan, uttrycker en ökad känsla av självförtroende och motivation när de får mer inflytande över sina arbetsuppgifter och beslut som påverkar deras arbetsmiljö. / Analysis of the interviews reveals that both the management and the employees recognize the value of empowerment in the workplace. The management emphasizes that by delegating authority and promoting employee accountability, they can create a more flexible and efficient organization. On the other hand, the employees express an increased sense of confidence and motivation when they have more influence over their tasks and decisions that impact their work environment.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal på LSS-boenden arbetar för att främja brukares självbestämmanderätt. Studien undersöker hur långt brukares självbestämmanderätt sträcker sig och personalens möjligheter och tillvägagångssätt för att främja självbestämmande. Metoden är kvalitativ som bygger på en vinjett som efterföljs av semistrukturerade intervjuer med personal på LSS-boenden i Sverige. Totalt utfördes åtta enskilda intervjuer samt en gruppintervju med två deltagare på totalt fyra boenden. De teorier som användes i denna studie är organisationsteorin samt Goffmans teoretiska perspektiv. Resultatet visar att i situationer då det handlar om fara för livet behöver personalen begränsa brukares självbestämmanderätt, dessa situationer behöver personalen ständigt ta ställning till. För att främja brukares självbestämmande arbetar personalen med att kartlägga brukares önskemål samt arbeta motiverande och vara lyhörda och stöttande. Faktorer som underlättar personalens möjligheter att främja brukares självbestämmande är utbildning samt en stöttande relation mellan kollegor och fungerande ledarskap på arbetsplatsen. Slutsatsen av denna studie är att personalens tillvägagångssätt spelar stor roll för att möjliggöra brukares självbestämmande. Tillvägagångssätten behöver anpassas efter brukaren vilket gör att relationen mellan brukare och personal är avgörande för att brukaren ska ha möjlighet till självbestämmande.

BAKGRUND: Användandet av smartphones har de senaste åren ökat markant i åldrarna 13- 16 år och 93 % använder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet för att följa medieutvecklingen med syftet att stärka unga inom just detta område, så ansåg vi att det var intressant att undersöka hur ungdomar själva upplever sitt användande av smartphone. SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var att undersöka om dagens informationssamhälle, i och med det ökade användandet av smartphones, kan vara gynnande för individens känsla av egenmakt och delaktighet. Vi ville också belysa vad individen lär sig via sitt användande av smartphone samt hur individen socialiseras via den. Detta undersökte vi med följande frågeställningar: a) Hur kan smartphonen användas som en medierande artefakt för att främja lärande? b) Vilka uttryck för socialisation formulerar trettonåringarna kring sitt användande av smartphone? c) Hur kan egenmakt och delaktighet möjliggöras genom användande av smartphone? METOD: Vi valde en kommundel med relativt goda socioekonomiska förutsättningar och en kvalitativ metodansats i form av fokusgruppsdiskussioner. Vi genomförde sex fokusgruppsdiskussioner på tre kommunala skolor med både pojkar och flickor som var tretton år. RESULTAT: a) Resultatet visade att smartphonen fungerar som en medierande artefakt för lärande till exempel i form av att de delar sina kunskaper tillsammans med vänner och att de söker upp information. b) De deltagande trettonåringarna uttrycker att de främst använder sin smartphone i syftet att kommunicera med familj och vänner via sociala medier där de lär normer och värderingar samt hur de ska agera i förhållande till andra i deras omgivning. c) Smartphonen fungerar som en artefakt som främjar känslan av egenmakt. Smartphonen främjar också känslan av delaktighet i form av att de finner glädje i att vara uppdaterade och följa med i nyheter. De uttrycker dock att det kan finnas negativa effekter som stress och utanförskap. SLUTSATS: Slutsatsen vi drar av denna studie är att smartphonen absolut är en viktig faktor för trettonåringarna i den tidsepok vi lever i. När teknologin går framåt är det viktigt att vi följer med i utvecklingen och därmed behöver vi vara våra ungdomar behjälpliga med hanteringen av det. Vi anser att fördelarna med användande av smartphone väger över så länge det inte ur en socioekonomisk aspekt skapar klyftor i samhället.

Människors levnadsvanor och livsstil är bland de främsta orsakerna till ohälsa och sjukdom i Sverige idag. Vilken livsstil människan har och hur individen hanterar olika situationer påverkar i hög grad hälsan. Att förändra levnadsvanor och livsstil är tidskrävande och bör ses som en process. I sjuksköterskan ansvarsområden ingår att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Syftet med studien är att undersöka faktorer i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete som kan stödja patienter till att genomföra livsstilsförändring. Metoden som använts är en litteraturöversikt där tio artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, har granskats. Efter analys  av  artiklarna  identifierades  två  huvudteman,  “Ett  personcentrerat förhållningssätt skapar en vårdande relation” och “Användbara pedagogiska verktyg”, med två respektive fyra subteman. Sjuksköterskans förhållningssätt ska vara hälsofrämjande, vilket innebär att stärka och uppmuntra individen att ta ansvar för sin egen hälsa och sjukdom, att stödja individens hälsoutveckling samt beakta individens motivation till förändring. Vid livsstilsförändringsarbete visade sig samspelet mellan sjuksköterska  och  patient  vara  betydelsefullt  med  ömsesidigt  förtroende  och  tillit. Genom ökad kunskap om hälsosamma levnadsvanor samt en tro på sin egna förmåga till förändring skapas en känsla av egenmakt, empowerment. I diskussionen resoneras kring sjuksköterskans attityd och förhållningssätt, ömsesidig kunskap och vårdrelationens betydelse för livsstilsförändring. Det diskuteras även om sjuksköterskans strukturella förutsättningar för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet och hur det kan gynna en hållbar utveckling.

Det finns stora ojämlikheter mellan nyanlända och personer födda i Sverige kopplat till bland annat psykisk ohälsa. Hälsans betydelse för nyanländas integrationsprocess uppmärksammas inte tillräckligt, det finns ett stort behov av hälsofrämjande insatser. Dock finns det kunskapsluckor inom ämnet. Studiens syfte var att beskriva vad nyanlända elever upplever som hälsofrämjande. Eftersom hälsopromotion riktat till nyanlända är ett relativt okänt område valdes kvalitativ metod för att besvara syftesfrågan. Datainsamlingen har skett med hjälp av öppna brev där deltagarna fick fortsätta på meningen “Nu ska jag rita och berätta om en dag då jag mådde bra, det var…”. Deltagandet var konfidentiellt och totalt var det 25 deltagare som besvarade breven med hjälp av text och bild. Analysmetoden som använts för studien är latent innehållsanalys som mynnade ut i ett huvudtema; Känner egenmakt som skapar drivkraft att tillsammans med sina nära få dela upplevelser och glädje och tre teman; Få bestämma själv, Finna kraft i tankar och minnen och Känna känslan av ett “vi”. Resultatet visar att deltagarna ser en hälsofrämjande vardag som består av frihet, gemenskap och reflektion. Resultatet visar även på den vardag som deltagarna lever i nu med saknad av hälsofrämjande faktorer som istället präglas av oro, ångest och depression. Slutsatsen är att det finns ett behov av insatser inom hälsopromotion för att främja de nyanlända elevernas hälsa och välbefinnande och på sikt minska den psykiska ohälsan.

Our aim with this study was to investigate children’s librarians' opinions and working methods, in regard to the children’s library section in public libraries, for children 0-6 years old. We did this through semistructured interviews with five children’s librarians. The results were analyzed using thematic analysis and a theoretical model. The results we gathered were largely related to the theoretical model we used and could also be related to earlier research in this field. We found that most of our participants wanted the children’s library section to be calm, cozy and exciting, which the librarians actively worked to contribute to. We also related our findings to participation and empowerment of children. Our conclusion in this study was that our sample of participants was too small to make generalizations, but we have contributed with more knowledge in this research field. Although more research is needed to make generalizations.

Svensk skola är mångkulturell och flerspråkig. För att ta till vara på de språkliga resurser somfinns ute i klassrummen har flera forskare utvecklat undervisningsmetodiken transspråkande.Inom forskningsfältet hävdas att transspråkande kan bidra till ökade skolresultat, men ocksåstärka elevernas egenmakt. Detta har hävdats av bland andra Jim Cummins och GudrunSvensson. Jag har i min undersökning intervjuat sex elever som undervisats transspråkadeom de upplever att metodiken stärker deras egenmakt. Mina resultat pekar mot att elevernasegenmakt stärks av transspråkande. Detta baserat på att eleverna upplever sig stärkta avmetodiken, men också en språksociologisk hypotes om språk och identitet. Studiens resultatmåste stärkas av vidare större studier för att kunna vara tillförlitliga med tanke på denbegränsade mängden intervjuer.