Att känna sig bortvald under en rekryteringsprocess är vanligt förekommande hos individer med en funktionsvariation jämfört med den normativa individen. För att inte personer med en funktionsvariation av något slag ska råka ut för diskriminering vid en rekryteringsprocess så krävs det att rekryteraren besitter kunskaper om hur en icke-diskriminerande rekrytering ska gå till i enlighet med lagstiftningen. Denna kvalitativa studie fokuserar på just detta problemområde, med syftet att undersöka hur rekryteraren tillgodoser sig med den kunskap som krävs för att en rättvis rekrytering ska bedrivas. Denna kvalitativa studie har syftat till att genom fyra kvalitativa intervjuer undersöka hur rekryterare upplever sig ha fått kunskaper för att hantera arbetssökande personer med funktionsvariation på ett icke-diskriminerande vis. I resultatet åskådliggörs bland annat att den formella utbildningen som rekryterare tilldelats av sin arbetsgivare inte upplevs vara tillräcklig på grund av dess generella karaktär och därför tillämpas informellt lärande som ett komplement. Det beskrivs dessutom att formulerandet av kravprofiler och intervjufrågor är rekryterarens främsta tillvägagångssätt för att undvika diskriminering under rekryteringsprocessen. Studien har identifierat dessa områden som fortsatt intressanta och förhoppningsvis vidareutvecklas forskandet om diskriminering i rekryteringsprocessen, i samband med rekryterares kompetens, i framtiden eftersom det fattas forskning. / <p>Betygsdatum 2021-06-07</p>

Syftet med denna studie var att analysera hur genus, etnicitet och funktionsvariationer representeras i läromedel i engelska för årskurs 3 samt om det har skett någon utveckling från början av 2000-talet tills idag. En läromedelsanalys har utförts av de utvalda läromedlen Lift off Juniors (2002) och Magic! (2019) utifrån perspektiv på genus, etnicitet och funktionsvariationer. Analysen visade att representationen av genus vid flertalet tillfällen följde normer gällande klädsel och utseende hos olika karaktärer samt könsmönster gällande vad flickor och pojkar gör. Etnisk mångfald förekom inte alls vilket problematiseras i studien då det kan bidra till andrafiering. Funktionsvariationer representerades knappt vilket även det problematiseras. Trots en skillnad på 20 år har inte det nyare läromedlet utvecklats mot att representera en större del av samhället. Konklusionen av studien var att textböckerna inte framställs som jämställda och inkluderande för undervisning. Utifrån studiens analys överensstämde inte de utvalda läromedlen med läroplanens värdegrundsarbete där man bland annat strävar mot en jämställd och inkluderande skola.

Syftet med studien är att belysa vilket värde arbetsprocessen mot ett framträdande har i teatergrupper med olika funktionsvariationer. Frågeställningarna undersöker hur teaterledare beskriver arbetsprocessen och framträdandet i teatergrupper med olika funktionsvariationer, vilket lärande ledarna anser att de ser i samband med arbetsprocessen och framträdandet samt vad deltagarna själva anser att aktivt teaterskapande och framträdande har gett dem. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter, varav 4 är ledare och 2 är deltagare. Alla informanter jobbar/deltar i arbetsprocesser mot ett framträdande. Analysen är gjord utifrån den teoretiska utgångspunkten Känsla av sammanhang (KASAM) som består av de tre aspekterna: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Den övergripande slutsatsen är att både arbetsprocessen och framträdandet utgör ett stort värde i teatergrupper med olika funktionsvariationer, p g a utvecklingarna som skett hos individerna samt deras behov av att bli sedda. Tack vare ledarnas sätt att arbeta, och se individerna i gruppen för dem de är, har aktiviteterna blivit meningsfulla för deltagarna och de har upplevt en känsla av sammanhang.

Kriminalvården rapporterar om att förekomsten av neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) inom kriminalvården är överrepresenterad (Nilsson, 2011). Det finns även anledning att anta att personer med intellektuell funktionsvariation (IF) finns bland klientelet inom frivården. Då det enligt motion (2021/22:1474) som beskriver att Sveriges domstolar inte behöver ta personer med IF:s ansvarsförmåga i beaktning vid brottsmål. Sett till den möjliga andelen klienter med dessa diagnoser bör därför personal inom frivård vara väl förtrogna med de olika NPF eller IF diagnoserna (Motion 2005/06:Ju440). Utifrån detta finns en relevans till att undersöka hur evidensbaserad kunskap om förhållningssätt till vald målgrupp tillhandahålls av koordinatorer i frivården. Studien är en kvalitativ kandidatuppsatts som ämnar undersöka om koordinatorer på frivårdens kontor i en mellanstor kommun i Sverige upplever att de har den kunskap som möter stödbehovet bland klienter med IF och/eller NPF. Detta undersöks utifrån hur arbetsmetoder och utbildning skapar förutsättning till evidensbaserade kunskaper om arbetssätt och bemötande gentemot vald målgrupp. Studien bestod av fyra intervjuer med frivårdskoordinatorer. Intervjuerna transkriberades och bearbetades därefter med hjälp av tematisk analys. Resultatet analyserades med avstamp från teorierna symbolisk interaktionism och stigmatiseringsteorin. Vad som framkom från denna studie var att koordinatorerna har god erfarenhetsbaserad kunskap. Detta utifrån de förmågor som kunde identifieras hos respondenterna tillhörande att skapa egen uppfattning om och anpassningar för klienter med IF och/eller NPF. Samt att de med hjälp av de arbetsmetoder som finns inom frivården har tillgång till många hjälpmedel till klienter inom nämnd målgrupp. Det som däremot också framkom vara att utbildning, evidensbaserad kunskap, om bemötande och arbetssätt för klienter med NPF och IF är bristfällig i dagsläget om än det funnits tidigare inom kriminalvården. Utifrån vald metod och det resultat som framkom i denna studie ser vi en betydelse av ytterligare forskning. Forskning som kan medföra en kartläggning till vad som ska prioriteras och inte inom socialt arbete och vilka konsekvenser det möjligtvis kan ge upphov till.

Syftet var att ge en bild av vad som framkommer i tidigare forskning om vuxna individer med funktionsvariation och deras utsatthet för sexualbrott. Studien omfattar två frågeställningar: (1) Hur beskrivs funktionsvariation påverka utsattheten för sexualbrott enligt artiklarna? (2) Hur konstrueras sexualbrott i artiklarna? För att besvara syftet gjordes en översiktsstudie med totalt nio kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar och en tematisk analys genomfördes. Resultatet analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet visade att en individ med en synlig funktionsvariation beskrevs som en symbol för svaghet. Resultatet visade också att artiklarna konstruerade sexualbrott som ett individualistiskt problem. Resultatet visade även att en individ med funktionsvariation ”samtycker” till sexuellt umgänge på grund av låg självkänsla. Slutsatsen är att mer forskning behövs för att kunna utveckla åtgärder för att förebygga sexualbrott mot individer med funktionsvariation så att de kan känna sig trygga i samhället. / The aim was to present a general view of what is found in earlier research on adults with disabilities and their vulnerability to sexual crimes. The study covers two issues: (1) How do the disability affect vulnerability to sexual crimes according to the articles? (2) How do the articles construct sexual crimes? To answer the aim a scoping review with a total of nine quantitative and qualitative scientific articles were used and a thematic analysis was conducted. The results were analyzed from a social constructionist perspective. The results showed that an individual with a visible disability was described as a symbol of weakness. The results also showed that the articles chose to construct sexual crimes as an individualistic problem. Moreover the results showed that an individual with a disability "consents" to sexual intercourse because of low self-esteem. The conclusion is that more research is needed in order to develop measures to prevent sexual crimes against individuals with disabilities to improve their feeling of security in society.

By owning our language and being confident in how we communicate we create our identity. But are all forms of communication equal? My degree project examines and exposes the feeling of being limited by your verbal ability. By using visual storytelling I want to share my experiences on what it can be like to be perceived as quiet and how obstructive it can be. Society expects introverted people to practice being more assertive, but my work just creates a place for them to be. Not wanting to talk does not mean that one has nothing to say.

I denna studie undersöks representationen av genus, etnicitet samt personer med funktionsvariationer i fyra vanligt förekommande skönlitterära böcker, ämnesöverskridande i svenska och geografi, för barn i skolans mellanår. Böckerna som analyseras är Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (2017), Pojken och Tigern - en Sverigesaga (2002), Fröken Europa (2004) och Kompassresan (2009). Studiens teoretiska utgångspunkt är intersektionalitet. Böckerna har analyserats både kvantitativt och kvalitativt. I den kvantitativa analysen av genus har egennamn och substantiv för män respektive kvinnor räknats. Den kvalitativa analysen visar att samtliga böcker framställer respektive kön på ett mer eller mindre normativt sätt. Det råder en obalans vad gäller hur aktiva respektive kön framställs. Kvinnorna är mer passiva och har mindre betydande roller för intrigen medan männen är mer aktiva och driver berättelserna framåt. Endast en bok har en karaktär med en funktionsvariation, vilken inte har någon påverkan på berättelsens helhet. Analysen av etnicitet visar att böckerna tillsammans har tio karaktärer med en annan etnicitet än svensk, av vilka tre har betydelse för böckernas händelseförlopp. Studiens teoretiska utgångspunkt är intersektionalitet, vilket handlar hur vi positioneras i samhället utifrån den kombination av kategorier som sammanfaller hos individen. Detta är ett perspektiv som använts vid analysen av karaktärerna. Sammanfattningsvis speglar studiens resultat inte dagens samhälle vilket är problematiskt. De analyserade böckerna läses ofta av elever och är vanliga att använda i undervisningen. Läraren har en viktig roll i hur undervisningen utformas. Eleverna tar med sig erfarenheter från läsningen och dess undervisning, så kallade följemeningar vidare ut i livet.

Studiens syfte är att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur flickor, pojkar och funktionsvariationer framställs i TV-program riktade till barn. Totalt har egenskaper, beteenden och attribut analyserats hos 69 karaktärer, fördelade på 10 TV-program och 20 episoder. Undersökningen har utförts med en innehållsanalys och ett analysschema har utformats för att synliggöra karaktärernas köns- och genustillhörighet samt synliga och osynliga funktionsvariationer. Undersökningens huvudsakliga slutsatser visar att de analyserade karaktärerna delvis framställs med normbrytande egenskaper, beteenden och utseendemässigt fysiska attribut. Däremot återfanns fortfarande många stereotypa kvinnliga och manliga utseenden som knyts till könstillhörigheterna. Majoriteten av karaktärerna kunde däremot inte fastställas som stereotypa, och många av dem har identifierats som normbrytande. Fysiska funktionsvariationer framställs nästintill inte alls, bortsett från behovet av glasögon. De få psykiska eller kognitiva variationer som identifierats antyds endast, och ingen fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsvariation kommenteras i programmen. Dessa antydningar har även framställts som problematiskt stereotypa. Studiens resultat går i linje med tidigare forskning när det kommer till framställningar av funktionsvariationer men skiljer sig i förhållande till tidigare forskning om framställningar av pojkar och flickor

Studiens syfte har varit att undersöka hur gymnasieelever i behov av stödinsatser upplever gymnasieskolans likvärdighet utifrån jämställdhet och funktionsvariation beträffande stödinsatser. Syftet var även att undersöka hur specialpedagoger beskriver sitt uppdrag beträffande stödinsatser gällande likvärdighet utifrån jämställdhet och funktionsvariation. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en hermeneutisk ansats. Åtta intervjuer har genomförts på en skola, där sex gymnasieelever i behov av stödinsatser samt två specialpedagoger har intervjuats. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP). Empirin tematiserades och fyra teman togs fram: Kommunikation, lärande och stödinsatser; kommunikation, delaktighet och relationer; kommunikation, identitet och jämställdhet; kommunikation på organisationsnivå. Resultatet tyder på att den aktuella skolans organisation har svårigheter att säkra likvärdigheten utifrån jämställdhet och funktionsvariation för eleverna. Specialpedagogerna och eleverna beskriver att lärarna arbetar på olika sätt med inkludering och att elevernas stödbehov inte alltid kommuniceras till alla lärare. Här beskrivs de enskilda relationerna mellan lärare och elev som avgörande för elevernas stödinsatser. Konsekvensen kan bli att elevens tillgång till stödinsatser görs beroende av elevens kommunikativa kompetens samt lärarens kompetens och lärarens förväntningar utifrån genus. På en skola bör tillgången till stödinsatser därför säkerställas organisatoriskt och inte vara beroende av de enskilda relationerna, för att ge eleverna en likvärdig utbildning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal på LSS-boenden arbetar för att främja brukares självbestämmanderätt. Studien undersöker hur långt brukares självbestämmanderätt sträcker sig och personalens möjligheter och tillvägagångssätt för att främja självbestämmande. Metoden är kvalitativ som bygger på en vinjett som efterföljs av semistrukturerade intervjuer med personal på LSS-boenden i Sverige. Totalt utfördes åtta enskilda intervjuer samt en gruppintervju med två deltagare på totalt fyra boenden. De teorier som användes i denna studie är organisationsteorin samt Goffmans teoretiska perspektiv. Resultatet visar att i situationer då det handlar om fara för livet behöver personalen begränsa brukares självbestämmanderätt, dessa situationer behöver personalen ständigt ta ställning till. För att främja brukares självbestämmande arbetar personalen med att kartlägga brukares önskemål samt arbeta motiverande och vara lyhörda och stöttande. Faktorer som underlättar personalens möjligheter att främja brukares självbestämmande är utbildning samt en stöttande relation mellan kollegor och fungerande ledarskap på arbetsplatsen. Slutsatsen av denna studie är att personalens tillvägagångssätt spelar stor roll för att möjliggöra brukares självbestämmande. Tillvägagångssätten behöver anpassas efter brukaren vilket gör att relationen mellan brukare och personal är avgörande för att brukaren ska ha möjlighet till självbestämmande.