In this advanced level essay Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) is discussed within a Swedish Sports setting and the purpose is to better understand why children and adolescents with ADHD in Sweden drop out of sports clubs at an earlier than average age. This study is based on an interpretive view of knowledge and has a qualitative method. Through interviews with various experts of ADHD and other neurodevelopmental disorders the study aims at understanding the reasoning of children with ADHD as they navigate the complex cultural and institutional environments found in sports. Erving Goffman's theories about stigma are utilized in the study to further understand the relationships between youth with ADHD and coaches, other parents and peers in sports. ADHD is often stigmatized in social interactions in sport and the power that coaches, and other “normal” people have over the youth with ADHD can be considered a key to understanding why ADHD is stigmatized and why so many drop out at an early age.

Målet med denna kunskapsöversikt har varit att undersöka vad forskning beskriver om hur matematiklärare bör gå tillväga, för att arbeta med elever som har någon form av funktionsvariation. Det resultat vi har fått fram visar dock att det inte finns en enkel väg, utan det finns olika metoder inom ämnet matematik. Men de flesta källor tog upp vikten av inventioners påverkan samt att eleverna själva ska utvärdera sitt arbete under matematiklektionerna. Slutsatsen är att läraren behöver individanpassa och med hjälp av de olika metoderna enklare stötta eleverna med särskilda behov inom matematiken, utifrån de metoder som kunskapsöversikten tagit upp från olika forskare. Men något vi även konstaterar i diskussionen är att det inte finns ordentligt med underlag för att säkerställa att dessa metoder som nämnts är bra eller dåliga, detta då den största studien behandlade 50 elever. Därav efterfrågas större studier i området så man kan med säkerhet slå fast på om dessa metoder är bra eller dåliga.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om musiklärares arbete på gymnasiesärskolan. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra verksamma musiklärare. Intervjuerna spelades in och transkriberades till text. Därefter gjordes en bearbetning och tematisk analys av materialet utifrån ett relationellt perspektiv som mynnade ut i tre större teman med tillhörande underkategorier. Resultatet visar att musiklärarna har uttalade intrinsikala och instrumentella mål med musikundervisningen, men målen värdesätts på olika sätt. Lektionernas innehåll och utformning styrs av tre grundfaktorer; lärarnas egna visioner om mål och vad kärnan i undervisningen är, styrdokument och den unika elevgruppen. Lektionsuppläggen består av tydliga ramar och rutiner för att skapa trygghet hos eleverna och lärarna betonar vikten av att ge korta och tydliga instruktioner. Lärarna planerar inför lektionerna men de behöver vara flexibla att kunna ändra plan när de möter eleverna. Det framkommer att det är viktigt att musikläraren väljer musik utifrån elevernas ålder och inte utifrån att de har en funktionsvariation samt att en och samma lektionsuppgift ska innehålla moment med olika svårighetsgrad där alla elever kan delta efter sina förutsättningar. Studien visar också att det relationella arbetet är en förutsättning för att lära känna eleverna med avsikt att utforma uppgifter med relevanta utmaningar.

Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap om hur en specialsamling som äppelhyllan kan vara till hjälp för bibliotekarier att övervinna de barriärer som kan uppkomma i det dagliga arbetet med barn och unga med funktionsvariation. Uppsatsen baseras på fyra kvalitativa intervjuer av folkbibliotekarier som aktivt arbetar med utvecklingen av äppelhyllan vid deras stadsbibliotek. Resultatet visar att äppelhyllan som specialsamling är en svår samling att arbeta med dels på grund av den varierande målgruppen som har olika behov, dels för att det krävs mycket kunskap hos bibliotekarierna för att utveckla en äppelhylla. Fortbildning och samarbete är viktiga förutsättningar för att skapa en lyckad äppelhylla som möter målgruppens behov.

Bakgrund: I Sverige har barn skolplikt och behöver därmed ha en bra och fungerande skolgång. Barn med funktionsnedsättningar kan löpa större risk för att inte bli delaktiga i undervisning och gemenskap jämfört med barn utan funktionsnedsättningar. Detta på grund av en otillgänglig miljö. Arbetsterapeutens roll inom grundskolan är att utföra åtgärder för att tillgängliggöra aktivitet. Enligt vår kännedom saknas denna kompetens ofta inom skolan som kan utföra åtgärder för barn med funktionsnedsättningar. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att utföra åtgärder i grundskolan för barn med olika typer av funktionsnedsättningar. Metod: Examensarbetet har en kvalitativ design där data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med nio arbetsterapeuter med anställning inom barn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomspsykiatri och barnklinik. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Arbetsterapeuterna hade liknande erfarenheter av att utföra åtgärder i skolmiljön. Deras aspekter sammanställdes i fyra kategorier: Funktionsnedsättningar ger behov av arbetsterapi i skolan, Betydelsefullt att observera i skolmiljö, Optimalt samarbete har betydelse för skolmiljön och Skolans ekonomi och oklar ansvarsfördelning påverkar åtgärder. Slutsats: Barn med olika funktionsnedsättningar har olika behov av arbetsterapeutiska åtgärder i skolan, och därmed är det viktigt att arbetsterapeuter får möjlighet att observera barnet i skolmiljön. Samarbetet mellan skolpersonal och arbetsterapeut är viktigt för att skapa en bra skolmiljö, men något som begränsar arbetsterapeuternas arbete för barn med funktionsnedsättningar är skolans ekonomi och att riktlinjer mellan kommuner och regioner är otydliga.

Den här studien handlar om att skapa kunskap och förståelse om hur lärare i fritidshem ser på sitt arbete med inkludering av elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Det har gjorts genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning som lärare i fritidshem runt om i Sverige fått svara på. Studien utgår från det relationella teoretiska perspektivet utvecklat av von Wright (2000) och Aspelin (2011; 2013) som förklarar att jaget blir till i sin relation till andra människor och sina omgivningar. Genom att analysera svaren på enkäten och luta dem mot tidigare forskning presenteras hur lärare i fritidshem ser på sin egen förmåga kring inkludering, såväl som vad som skulle underlätta dem för dem i det fortsatta arbetet med inkludering.

Den här studien handlar om att skapa kunskap och förståelse om hur lärare i fritidshem ser på sitt arbete med inkludering av elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Det har gjorts genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning som lärare i fritidshem runt om i Sverige fått svara på. Studien utgår från det relationella teoretiska perspektivet utvecklat av von Wright (2000) och Aspelin (2011; 2013) som förklarar att jaget blir till i sin relation till andra människor och sina omgivningar. Genom att analysera svaren på enkäten och luta dem mot tidigare forskning presenteras hur lärare i fritidshem ser på sin egen förmåga kring inkludering, såväl som vad som skulle underlätta dem för dem i det fortsatta arbetet med inkludering.

Syftet med denna studie är att skapa en informativ barnbok kring funktionsvariationen ADHD, som ska fungera som ett verktyg för förskollärare i undervisningstillfällen med barnen. Aspirationen är att barnboken ska bidra till en kunskap om och förståelse för funktionsvariationer samt motverka utanförskap i förskolan. Arbetet utgår ifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv, barnboken kopplas till perspektivet då den är tänkt att användas under högläsningen i förskolan och högläsningen i sig är både social och kulturell. I arbetet beskriver vi hur vi gått till väga i skapandet av den informativa barnboken, samt vilka etiska aspekter vi har fått förhålla oss till. Att inte peka ut eller kränka någon har varit en stor utmaning under arbetets gång, då arbetet behandlar ett väldigt känsligt ämne. En annan utmaning har varit att göra barnboken inkluderande för så många personer som möjligt, både personer med och utan funktionsvariationer. Därför har vi lagt ett stort fokus på just utformningen av boken, där vi anpassat texten och illustrationerna på ett sätt som ska inkludera fler läsare än en vanlig bok. För att undvika etiska dilemman valde vi att kontakta två specialpedagoger som granskade vår barnbok och gav oss feedback. Vi valde även att utföra intervjuer med ett fåtal förskollärare efter att de läst barnboken under högläsningen på förskolorna, detta för att testa barnboken i praktiken och därefter utveckla barnboken så att den når en hög kvalité. Intervjusvaren användes sedan för att svara på våra frågeställningar och kopplas till arbetets syfte.   Resultatet visar på att förskollärarna anser att vår informativa barnbok är etiskt korrekt och att den fungerar som ett inkluderande verktyg kring olika funktionsvariationer. Utifrån vår undersökning har vi även fått kunskap kring hur man bör porträttera karaktärer med funktionsvariationer samt hur barnlitteratur kan göras mer tillgänglig för alla.

Webben har stor betydelse för vårt samhälle, och det är därför viktigt att den är tillgänglig för alla. Personer med någon form av funktionsvariation är en grupp som tidigare inte inkluderats i utformningen och utvecklingen av webben, men det finns idag en lagstiftning om digital tillgänglighet. I den här studien har lagstiftningen inspirerat till idén om att alla studerande ska ha samma utbildningsmöjligheter. Studien syftar till att skapa en tillgängligare webb för studerande, genom att undersöka två aspekter av tillgänglighet på webben. LenaSys, Högskolan i Skövdes lärplattform, har använts föratt undersöka vilken påverkan tillgänglighetsanpassad kod kommer att ha på den ursprungliga programkoden, och vilken påverkan tillgänglighetsanpassningen kommer ha på webbsidans svarstid. Resultatet indikerade att tillämpning av tillgänglighetsanpassad programkod ökade mängden data på sidan och gav en längre svarstid. Samtidigt innebär implementering av tillgänglighetsanpassad kod små förändringar för en utvecklare men stora förbättringar för en person med en funktionsvariation.

Studien avsåg att undersöka funktionsvarierades möjligheter att få en anställning på den svenska arbetsmarknaden baserat på arbetsgivares attityder till att anställa arbetssökande med funktionsvariation inom handel och kontor. Studien genomfördes som en enkätstudie och riktades till arbetsgivare där chefers och annan rekryterande personals attityd till att anställa arbetssökande utifrån tolv typer av funktionsvariationer undersöktes. I enkäten deltog 57 personer varav 30 från kontorsbranschen och 27 från handel. Resultaten indikerade att arbetsgivare generellt hade en negativ attityd till att anställa arbetssökande med funktionsvariationer. Störst sannolikhet att bli anställd hade arbetssökande med “hörselnedsättning” medan arbetssökande med “svåra besvär med dyslexi och/eller dyskalkyli” hade lägst sannolikhet att bli anställd. Studiens slutsats var att arbetssökande med funktionsvariationer hade sämre möjligheter att få en anställning jämfört med arbetssökande utan funktionsvariationer inom branscherna handel och kontor, när andra variabler som kön, ålder och utbildning inte kunde påverka arbetsgivarnas attityder. / The study aimed to investigate disabled persons opportunities to get a job in the Swedish labor market based on employers' attitudes to employing persons with disabilities in trade and offices. The study was a questionnaire study and was aimed towards employers’ attitudes to hiring persons based on twelve types of disabilities. The survey was attended by 57 people, of whom 30 came from the office industry and 27 from trade. Results showed that employers generally had a negative attitude towards hiring persons with disabilities. Persons with "hearing impairment" had the highest probability of being employed, while persons with "severe problems with dyslexia and/or dyscalculia" had the lowest probability of being employed. The conclusion of the study was that people with disabilities had inferior opportunities to persons without disabilities in the industries trade and offices, when other variables such as gender, age and education could not influence employers' attitudes.