Diskussionen om tillgänglighetsanpassningar i samhället har under senare decennier fått en allt större plats i den allmänna debatten (Utrikesdepartementet, 2008). Neuropsykiatriska funktionsvariation (NPF) och autism­spektrum­­­­tillstånd (AST) är heterogena tillstånd där en människas inneboende egenskaper och förmågor varierar från individ till individ. Således påverkar de varierande symtomen hur personer med NPF tar in och uppfattar omvärlden (Autism- och Aspergerförbundet, 2021). I den här uppsatsen undersöks hur personer med NPF resonerar kring hur och om vardagen påverkas av deras NPF. Vardagslivet är anknutet till fysiska platser och används därmed som utgångspunkt i undersökningen. Därpå undersöks det hur personer med NPF upplever och agerar i olika rumsliga kontexter, närmare bestämt i formella (allmänna och kommersiella platser) och informella (hemmet) rum. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där det empiriska materialet består av semi­strukturerade intervjuer av sex informanter med olika typer av neuropsykiatriska funktionsvariation. Resultatet visar i vilken utsträckning NPF påverkar vardagen och vilka likheter och skillnader det finns i rumsupplevelser och agerande i de formella och informella rummen.

No description available.

Den här studien handlar om att skapa kunskap och förståelse om hur lärare i fritidshem ser på sitt arbete med inkludering av elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Det har gjorts genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning som lärare i fritidshem runt om i Sverige fått svara på. Studien utgår från det relationella teoretiska perspektivet utvecklat av von Wright (2000) och Aspelin (2011; 2013) som förklarar att jaget blir till i sin relation till andra människor och sina omgivningar. Genom att analysera svaren på enkäten och luta dem mot tidigare forskning presenteras hur lärare i fritidshem ser på sin egen förmåga kring inkludering, såväl som vad som skulle underlätta dem för dem i det fortsatta arbetet med inkludering.

Den här studien handlar om att skapa kunskap och förståelse om hur lärare i fritidshem ser på sitt arbete med inkludering av elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Det har gjorts genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning som lärare i fritidshem runt om i Sverige fått svara på. Studien utgår från det relationella teoretiska perspektivet utvecklat av von Wright (2000) och Aspelin (2011; 2013) som förklarar att jaget blir till i sin relation till andra människor och sina omgivningar. Genom att analysera svaren på enkäten och luta dem mot tidigare forskning presenteras hur lärare i fritidshem ser på sin egen förmåga kring inkludering, såväl som vad som skulle underlätta dem för dem i det fortsatta arbetet med inkludering.

Kriminalvården rapporterar om att förekomsten av neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) inom kriminalvården är överrepresenterad (Nilsson, 2011). Det finns även anledning att anta att personer med intellektuell funktionsvariation (IF) finns bland klientelet inom frivården. Då det enligt motion (2021/22:1474) som beskriver att Sveriges domstolar inte behöver ta personer med IF:s ansvarsförmåga i beaktning vid brottsmål. Sett till den möjliga andelen klienter med dessa diagnoser bör därför personal inom frivård vara väl förtrogna med de olika NPF eller IF diagnoserna (Motion 2005/06:Ju440). Utifrån detta finns en relevans till att undersöka hur evidensbaserad kunskap om förhållningssätt till vald målgrupp tillhandahålls av koordinatorer i frivården. Studien är en kvalitativ kandidatuppsatts som ämnar undersöka om koordinatorer på frivårdens kontor i en mellanstor kommun i Sverige upplever att de har den kunskap som möter stödbehovet bland klienter med IF och/eller NPF. Detta undersöks utifrån hur arbetsmetoder och utbildning skapar förutsättning till evidensbaserade kunskaper om arbetssätt och bemötande gentemot vald målgrupp. Studien bestod av fyra intervjuer med frivårdskoordinatorer. Intervjuerna transkriberades och bearbetades därefter med hjälp av tematisk analys. Resultatet analyserades med avstamp från teorierna symbolisk interaktionism och stigmatiseringsteorin. Vad som framkom från denna studie var att koordinatorerna har god erfarenhetsbaserad kunskap. Detta utifrån de förmågor som kunde identifieras hos respondenterna tillhörande att skapa egen uppfattning om och anpassningar för klienter med IF och/eller NPF. Samt att de med hjälp av de arbetsmetoder som finns inom frivården har tillgång till många hjälpmedel till klienter inom nämnd målgrupp. Det som däremot också framkom vara att utbildning, evidensbaserad kunskap, om bemötande och arbetssätt för klienter med NPF och IF är bristfällig i dagsläget om än det funnits tidigare inom kriminalvården. Utifrån vald metod och det resultat som framkom i denna studie ser vi en betydelse av ytterligare forskning. Forskning som kan medföra en kartläggning till vad som ska prioriteras och inte inom socialt arbete och vilka konsekvenser det möjligtvis kan ge upphov till.

Denna studie undersöker ledarskapets betydelse för arbetsgrupper inom fältet boendestöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsvariation, med fokus på det relationella ledarskapet och utifrån en socialkonstruktivistisk teori. Varför och hur ledare får komplexa verksamheter att fungera väl och med god kvalitet, för både brukare och personal, är frågor som legat till grund för arbetet. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fem boendestödjare och fem chefer, verksamma i fyra olika verksamheter. Resultatet visar att boendestödjarna och cheferna har en samsyn om att god kommunikation inom verksamheten och gemensam målbild kan förbättra stödinsatserna, men att dessa förutsättningar inte alltid finns. Resultatet belyses med hjälp av Karaseks och Theorells teori om krav-kontroll-stöd. I diskussionen jämförs chefernas och boendestödjarnas perspektiv på det relativa ledarskapet och huruvida resultatet indikerar samband mellan faktorer som kommunikation, motivation och trivsel för boendestödjare och chefer. Faktorer som påverkar om man vill vara kvar i boendestödjaryrket diskuteras också, samt att studien inte kan belägga ovan nämnda samband, men uppmanar till vidare forskning på området. / This study examines the importance of leadership for working groups in the field of housing support for people with neuropsychiatric disabilities, focusing on relational leadership. Issues such as how and when leaders get a complex structure to work well and with good quality, for both users and staff, are issues that are the basis for the work. The study is qualitative and based on interviews with five housing assistants and five managers, active in four different activities. The results shows that the residents and managers have the consensus that good communication within the issues of work and common target image can improve support efforts, but this is not always done. The result is illustrated by Karaseks and Theorell's theory of demand-control-support. The discussion section compares the perspectives of leaders and housing supporters on the importance of relative leadership and that the outcome indicates relationships between factors such as communication, motivation and well-being for housing supporters and managers. Factors that affect if you want to stay in the housing support profession are also discussed, and that the study can not cover the above-mentioned relationship, but calls for further research in the field.