No description available.

No description available.

Diskussionen om tillgänglighetsanpassningar i samhället har under senare decennier fått en allt större plats i den allmänna debatten (Utrikesdepartementet, 2008). Neuropsykiatriska funktionsvariation (NPF) och autism­spektrum­­­­tillstånd (AST) är heterogena tillstånd där en människas inneboende egenskaper och förmågor varierar från individ till individ. Således påverkar de varierande symtomen hur personer med NPF tar in och uppfattar omvärlden (Autism- och Aspergerförbundet, 2021). I den här uppsatsen undersöks hur personer med NPF resonerar kring hur och om vardagen påverkas av deras NPF. Vardagslivet är anknutet till fysiska platser och används därmed som utgångspunkt i undersökningen. Därpå undersöks det hur personer med NPF upplever och agerar i olika rumsliga kontexter, närmare bestämt i formella (allmänna och kommersiella platser) och informella (hemmet) rum. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där det empiriska materialet består av semi­strukturerade intervjuer av sex informanter med olika typer av neuropsykiatriska funktionsvariation. Resultatet visar i vilken utsträckning NPF påverkar vardagen och vilka likheter och skillnader det finns i rumsupplevelser och agerande i de formella och informella rummen.

Syftet med denna uppsats är att utreda hur Malmö stad arbetar brottsförebyggande genom fysiska och sociala planeringsåtgärder samt att undersöka betydelsen och vikten av samverkan mellan olika aktörer. Denna uppsats kommer avse samhällsplaneringens roll och uttryck i det brottsförebyggande arbetet. Detta syfte undersöks genom att utreda vilka fysiska och sociala brottsförebyggande planeringsåtgärder Malmö stad har vidtagit, samt vilken betydelse en samverkansprocess har och vad den innebär i Malmö stads brottsförebyggande arbete. Denna studies resultat baseras på Malmö stads egna dokument om deras brottsförebyggande samt även intervjuer med samhällsplanerare, polis och allmännytta på Malmö stad inom det undersökta området. Resultatet presenteras genom dess tre forskningsfrågor och jämförs samt kopplas sedan även till tidigare forskning av bland annat brottsförebyggande rådet och regeringen samt även teorier inom bland annat kriminologi och sociologi som exempelvis Broken Windows och Defensible space. Diskussionen med tillhörande slutsatser utgår från hur pass välgrundade åtgärderna är samt dess implementering och påverkan.

Samhällsarbete som begrepp och praktik är närmast bortglömt inom den offentliga sektorn i dagens Sverige. Det har inte alltid varit så. Under 1970-talet var samhällsarbetet välkänt och praktiserat inom många av kommunernas socialtjänster. Denna uppsats intresserar sig för diskurser om det offentliga samhällsarbetet i Sverige. Studiens syfte är att klargöra den hegemoniska diskursutvecklingen om det svenska offentliga samhällsarbetet över tid. För att uppnå detta syfte undersöks tre förarbeten till socialtjänstlagen som spänner från förarbeten till socialtjänstlagen 1982 fram till den senaste statliga offentliga utredningen om socialtjänstlagen 2020. Genom användandet av diskursteori med utgångspunkt i Foucault och Rothmans teori om samhällsarbete, undersöks hur samhällsarbetet och närliggande begrepp beskrivs i förarbetena, men också hur samhällsarbetet skulle kunna beskrivas. Vidare undersöks hur samhällsarbetet regleras rättsligt och vilka effekter detta kan ha på samhällsarbetet. Resultaten visar att förarbetena intar en kritisk hållning till samhällsarbetet. Enligt analysen av förarbetena framstår samhällsarbetet och närliggande begrepp som toppstyrt, individualiserat och konsensusorienterat i linje med en nyliberal diskurs och nyliberal socialpolitisk utveckling. En annan slutsats är att socialtjänstlagens form som ramlag försvårar samhällsarbetets etablering inom svensk socialtjänst. Ett annat invånarbaserat samhällsarbete vore dock möjligt där människor ges ökade möjligheter att påverka samhället de lever i. / Community work as a concept and practice is almost forgotten today within the public sector in Sweden. It has not always been like that. During the 1970s community work was well-known and practiced in many of the Swedish municipal social services. In the current study, discourses on public community work in Sweden is investigated. The purpose of the study is to explore the development of hegemonic discourses on public community work and its variation over time. To achieve this purpose, the history of community work is examined as well as the academic debate on community work. Also, legislatory histories of the social service act from 1982 are compared with the latest government public inquiry of the social service act from 2020. By using discourse theory from Foucault and Rothman’s theory about community work, the study explores how community work and similar concepts are described in the legislatory histories. Also, the study explores how community work could be carried out. Furthermore, the study investigates the legal framework of the social service act and its consequences for community work. The results are showing that the legislatory histories are taking a critical stance towards community work. Community work and similar concepts were found to be top-down, individualized, and based on consensus, in agreement with a neoliberal discourse and neoliberal socio-political development. Another conclusion is that the social service act’s shape as a framework law is hindering the establishment of community work within the social services. However, a people-oriented community work could be possible, where people have better opportunities to affect the society they live in.