I december 2001, bröt en allvarlig kris ut i Argentina som fick politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. En av dessa konsekvenser var de olika former av social mobilisering som uppstod som ett uttryck för folkets desperation och som strategi för att rädda sin situation. En av de sociala mobiliseringarna var de återtagna företagen (ERT, Empresas Recuperadas por los Trabajadores). Tidigare anställda ockuperade och återtog sina fabriker när de gått i konkurs och de tidigare ägarna flytt landet. De bildade arbetskooperativ och fick efter en lång och hård kamp rätt att styra företagen i egen regi. Vi reste till Buenos Aires för att komma närmre detta ämne och söka kunskap om den kontext detta skett i och ta reda på vad återtagandet av dessa företag inneburit för arbetarnas del. Att ta makten över sin situation på det sätt som arbetarna gjort kan liknas vid empowerment, då de själva definierat sin situation, formulerat metoder för förändring och med egen kraft satt planen i verket. Som socialarbetare och socionomstudenter har vi stött på begreppet empowerment i många sammanhang. Vi har dock uppfattat begreppet som komplext och mångtydigt, samtidigt som det empowermentinriktade sociala arbetet tar sig mycket olika och ibland motsägande uttryck. För att förstå de processer arbetarna gått igenom ur ett svenskt välfärdsperspektiv måste man också förstå delar av den Argentinska historien och den samhälleliga kontexten. Vi har besökt ett arbetskooperativ på tryckeriet Pompeya och frågat dem om hur de upplever att deras levnadsförhållanden förändrats sedan ockupationerna och krisen. Vi har också tagit reda på om de processer de gått igenom lett till en upplevelse av empowerment och vad som har varit viktigt för att detta ska ha kunnat ske. Arbetarnas levnadsförhållanden har förändrats på olika sätt, de har stärkts genom att de räddat sina arbeten, de har på vissa punkter förblivit oförändrade om man jämför med innan krisen och på andra plan har de blivit sämre i jämförelse med innan krisen. Arbetarnas upplevelse av livskvalitet gör dock att de upplever sig ha goda levnadsförhållanden. Genom processerna som de gått igenom har de fått en upplevelse av empowerment och för att detta ska ha kunnat ske har följande faktorer varit viktiga: att göra tillsammans, att de delade en krissituation, att de följde sina ideologiska uppfattningar och blev erkända för det de gjort. Arbetarnas erfarenheter blir viktiga för hur empowerment sker i praktiken. Studien ger kunskap om hur socialarbetarens förhållningssätt till empowerment blir viktigt för att begreppet inte ska urholkas av professionellas makt. / In December 2001 a serious crisis struck the Argentinean society, which resulted in political, economical and social consequences. One of these consequences was the social mobilization that occurred as an expression of the desperation of the citizens, as well as a strategy to save their situation. One of the social mobilizations was the recovered factories (ERT, Empresas Recuperadas por los trabajadores). Former employees occupied and recovered their factories when they went bankrupt and the former owners had fled the country. They started workers cooperatives and were after a long and hard struggle, legally allowed to run the factories by themselves. We went to Buenos Aires to approach this subject and too seek knowledge about the context in which this has occurred and find out what results this has had for the workers. Regaining power of one’s own situation like the workers did can be compared to Empowerment. They defined their own situation, formulated methods for change and with their own power tried to reach their goal. As social workers and students of social work, we have encountered the term Empowerment several times. We have though found the term being both ambiguous and complex, at the same time as the empowerment focused social work is expressed in different and sometimes contradictory ways. To understand those processes the workers have gone through from a Swedish welfare perspective, one has to understand certain parts of the Argentinean history and society. We have visited a workers cooperative at the printing office Pompeya and have asked them about how they sense that their living conditions have been affected by the crisis and the occupations. The living conditions have changed in different ways. They have been strengthened since they recovered their jobs, on other levels they have not changed at all when we compare to their lives before the crisis. On other levels they are worse now than before the crisis. The workers sense of life quality makes their total experience as having good life conditions. Through the processes they have been though they have had a sense of empowerment and to make it possible following factors have been important: doing together, sharing a crisis situation, following their ideals and being acknowledged for what they have done. The workers experiences become important for how the term empowerment is used in practice. The study gives knowledge about how the social workers attitude to empowerment is important to avoid undermining the term by the power of professionals.

<p>Under en tioårsperiod från mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostäder genom Miljonprogrammet, detta för att råda bot på den bostadsbrist som då rådde i de svenska städerna. Bilden av dessa områden har gått från att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ”de andra”. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar är Kronogården i Trollhättan, där projektet Trygg i Trollhättan arbetar för att förbättra tryggheten i området. Syftet med denna studie var att få ökad kunskap i hur boende och föreningsaktiva personer i Trygg i Trollhättan upplever stadsdelen Kronogården, samt hur de mobiliserar sig för dess utveckling. Studien har haft en kvalitativ metod där både deltagande observation, informantintervjuer och respondentintervjuer genererat det empiriska material som analyserats utifrån tidigare forskning samt samhällsarbete och social mobilisering. Resultatet visar att Kronogården är en bra stadsdel där personer från många länder lever och verkar tillsammans, dock finns det vissa problem som exempelvis kriminalitet, problem som enligt de intervjuade har fått för stora proportioner i media. Det som behöver utvecklas i stadsdelen är att fler mötesplatser skapas samt att nyanlända invandrare inte enbart erbjuds bostäder i de redan segregerade områdena. Genom rätt motivation kan de boende engagera och mobilisera sig för förändring i stadsdelen, och genom Trygg i Trollhättan har ungdomar i området fått goda förebilder och en mer aktiv fritid, mammor har fått en starkare självkänsla och är tryggare i sin föräldraroll samt pappor har stärkts i föräldrarollen och är ute och nattvandrar och deltar i skolorna för att öka tryggheten.</p>

<p> </p><p>Den svenska integrationspolitikens generella omfördelning av resurser har bytt skepnad och vi ser idag en allt mer selektiv och riktad politik. Statliga insatser för att främja integration blir allt mer geografiskt riktade och detta kan få effekten att olika former av problematik förknippas med de områden som insatserna riktas mot istället för att ses som ett separat fenomen. Forskning inom området har visat att samhället genom olika maktmedel definierar ”svenska” värderingar och förhållningssätt som norm och att integration har blivit en fråga om att anpassa ”de andra” till denna norm. Ytterligare forskning behövs inom området och  det behövs en större klarhet i vilken typ av problem som integrationspolitiken vill finna en lösning på. Denna studie syftar till att nå en ökad förståelse för hur insatser för ökad integrering uppfattas av människor involverade i dem. Studien har strukturerats utifrån fyra intervjuer med människor som varit professionellt engagerade i ett riktat integrationsprojekt i Trollhättans kommun. Resultaten illustrerar brister i kommunikation mellan makthavare och de människor som blir föremål för insatserna men pekar även på möjligheter till samarbete och gränsöverskridande gemenskaper om det sker utifrån rätt motiv. Vikten av att initiativ till förändring kommer underifrån har varit ett centralt tema.</p>

Under en tioårsperiod från mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostäder genom Miljonprogrammet, detta för att råda bot på den bostadsbrist som då rådde i de svenska städerna. Bilden av dessa områden har gått från att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ”de andra”. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar är Kronogården i Trollhättan, där projektet Trygg i Trollhättan arbetar för att förbättra tryggheten i området. Syftet med denna studie var att få ökad kunskap i hur boende och föreningsaktiva personer i Trygg i Trollhättan upplever stadsdelen Kronogården, samt hur de mobiliserar sig för dess utveckling. Studien har haft en kvalitativ metod där både deltagande observation, informantintervjuer och respondentintervjuer genererat det empiriska material som analyserats utifrån tidigare forskning samt samhällsarbete och social mobilisering. Resultatet visar att Kronogården är en bra stadsdel där personer från många länder lever och verkar tillsammans, dock finns det vissa problem som exempelvis kriminalitet, problem som enligt de intervjuade har fått för stora proportioner i media. Det som behöver utvecklas i stadsdelen är att fler mötesplatser skapas samt att nyanlända invandrare inte enbart erbjuds bostäder i de redan segregerade områdena. Genom rätt motivation kan de boende engagera och mobilisera sig för förändring i stadsdelen, och genom Trygg i Trollhättan har ungdomar i området fått goda förebilder och en mer aktiv fritid, mammor har fått en starkare självkänsla och är tryggare i sin föräldraroll samt pappor har stärkts i föräldrarollen och är ute och nattvandrar och deltar i skolorna för att öka tryggheten.

Den svenska integrationspolitikens generella omfördelning av resurser har bytt skepnad och vi ser idag en allt mer selektiv och riktad politik. Statliga insatser för att främja integration blir allt mer geografiskt riktade och detta kan få effekten att olika former av problematik förknippas med de områden som insatserna riktas mot istället för att ses som ett separat fenomen. Forskning inom området har visat att samhället genom olika maktmedel definierar ”svenska” värderingar och förhållningssätt som norm och att integration har blivit en fråga om att anpassa ”de andra” till denna norm. Ytterligare forskning behövs inom området och  det behövs en större klarhet i vilken typ av problem som integrationspolitiken vill finna en lösning på. Denna studie syftar till att nå en ökad förståelse för hur insatser för ökad integrering uppfattas av människor involverade i dem. Studien har strukturerats utifrån fyra intervjuer med människor som varit professionellt engagerade i ett riktat integrationsprojekt i Trollhättans kommun. Resultaten illustrerar brister i kommunikation mellan makthavare och de människor som blir föremål för insatserna men pekar även på möjligheter till samarbete och gränsöverskridande gemenskaper om det sker utifrån rätt motiv. Vikten av att initiativ till förändring kommer underifrån har varit ett centralt tema.

Syftet i denna studie är att undersöka och jämföra underlagen till två statliga insatser i Sverige, Storstadssatsningen och Nya långsiktiga reformprogrammet för minskad segregering. Genom att göra en kvalitativ textanalys har vi tittat på hur dessa texter framställer medborgaren, insatser och mål och hur delaktighet och medinflytande ges de medborgare som är mottagare av de riktade insatserna. Medborgaren beskrivs på liknande sätt i båda underlagen. Likheterna handlar om att de framställs med avsaknad av olika kompetenser samt är synonyma med olika problem. De skillnader som framkom är hur medborgares etnicitet framställs. De mål och insatser som jämförts i båda underlagen lägger fokus på arbete och utbildning för att bryta segregationen. Delaktigheten och underifrånperspektivet har stor plats i Storstadssatsningen men är nära obefintlig i den nya satsningen.      Då vi ser ett hårdare klimat i samhället med ökad segregation och en avsaknad av makt och delaktighet för medborgare, kan detta skapa ett utanförskap och dessutom öka klyftorna i samhället. Med stöd av integrationsperspektiv och begreppen empowerment och social mobilisering försöker vi därför se vilka möjligheter till förändring det ges till dessa utsatta medborgare genom de underlag vi undersöker.      Med denna studie som utgångspunkt går det att se brister i det sociala arbetet med utsatta människor. Arbetssätten måste utvecklas i takt med förändringar i samhället. / The aim of this study is to examine and compare the preparatory work of two government efforts to diminish segregation in Sweden: Storstadssatsningen and Nya långsiktiga reformprogrammet för minskad segregation. We have, by a qualitative textual analysis, examined how these preparatory works represent the citizen, their intention, efforts and goals and how the influence and participation by the citizen is intended to meet the needs of recipients of these efforts. The vulnerable citizen is represented in the same way in both preparatory works. Similarities that can be seen are citizens described with a lack of competencies and defined by the problems of their neighbourhood. There are differences concerning how citizens by ethnicity are described. The goals and achievements, which have been compared in both preparatory works, are focused on work and education as instruments to breach segregation. Participation and the influence by the citizen is given a great deal of space in Storstadssatningen, but hardly no space in Nya långsiktiga reformprogrammet för minskad segregation.        We can see a much harder climate in the community, with increased segregation, where citizens without power and participation develops alienation and where the gap between groups increase. With a perspective of integration and concepts of empowerment and mobilization, we examine possibilities for an alteration. We examine the representation of this methods in both preparatory works.       In this study, we can see defects in the government welfare systems, which urges a responsibility, in the social work, to define and work with new methods.

Allt fler socialarbetare väljer idag att åka ut i världen för att arbeta med olika projekt. Det internationella perspektivet är av stor relevans för socialt arbete då globaliseringen av världen gör länder allt mer beroende av varandra och sociala problem kräver internationella lösningar. Kunskaper om hur man arbetar med sociala problem på en strukturell nivå är mycket viktigt inom det internationella fältet för att uppnå hållbara förändringar. Syftet med uppsatsen har varit att bidra med en förståelse för hur socialarbetare arbetar med förändring utifrån ett strukturellt perspektiv inom socialt arbete i utvecklingsländer. Det vi frågat oss är vilka möjligheter som finns, vilka utmaningar och hinder som kan uppstå samt vilka metoder och kunskaper som är viktiga vid socialt förändringsarbete i utvecklingsländer då man arbetar utifrån ett strukturellt perspektiv. För att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar har vi valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare med erfarenhet av strukturellt socialt arbete i utvecklingsländer. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån: Teorier kring Social Mobilisering, Systemteori och Maktteorier samt utifrån tidigare forskning. Intervjumaterialet visar på att det finns stora möjligheter att uppnå förändring på strukturell nivå men att det kan uppstå utmaningar och hinder på vägen. Makt och hierarkier är exempel på sådana hinder. Viktiga metoder för att öka dessa möjligheter är exempelvis att arbeta på flera nivåer i samhället och att arbeta tillsammans med de människor som hjälpen åsyftar. Kunskaper om helhetsperspektiv som inkluderar individ, grupp och samhälle är av betydande vikt för socialarbetaren i det strukturella förändringsarbetet i utvecklingsländer och vikten av att vara lyhörd, respektfull och ödmjuk lyfts fram.

The aim of this study is to explore what motivates youth from so called “exposed” areas to commit to voluntary work, and how the youth view their own role and the role of the organisation in a context of social mobilization. In order to answer the research questions of this study, the commitment of youth in a non-profit organization has been studied using several different methods of data collection. In order to measure the function of motivation amongst the youth, the survey Volunteer Functions Index (VFI) has been used. VFI is a tool used to measure motivation based on what functions an activity performs in the life of the individual. In order to achieve a greater understanding and be able to explore aspects that the VFI does not cover, four semi-structured interviews were conducted with current and former members of the organization. In order to better understand the context of the organization and to be able to ask more questions during the interviews, a participant observation was done within the work of the organization. The study shows that the youth that participate in the study perceive their commitment in the organization as an important part of their identity and that the identity is an important aspect of what possible actions are perceived to be available and attractive. It also seems as if the commitment to the organization is tied to the opportunity to change the social conditions for one self and others. The study also shows that the organization has been more successful in achieving social mobilization amongst girls than amongst boys, and that some of the participants attribute this to the gender roles that permeate the area / Denna studie syftar till att undersöka vad som motiverar ungdomar från så kallade utsatta områden till att engagera sig ideellt samt hur ungdomarna uppfattar sin egen och organisationens roll i en kontext av social mobilisering. För att kunna besvara studiens frågeställning har ungdomars engagemang i en ideell verksamhet studerats med hjälp av flera olika datainsamlingsmetoder. För att mäta ungdomarnas motivationsgrunder har enkäten Volunteer Functions Index (VFI) använts, ett verktyg som mäter motivation utifrån vilka funktioner aktiviteten har i individens liv. För att skapa en djupare förståelse och kunna fånga upp aspekter som inte täcks in av VFI har fyra semi-strukturerade intervjuer genomförts med nuvarande och före detta deltagare i organisationen. För att skapa förståelse kring kontexten och skapa förutsättningar för att ställa fler frågor under intervjuerna föregicks dessa av en deltagande observation inom organisationens verksamhet. Materialet visar på att ungdomarna som deltar i studien uppfattar engagemanget i organisationen som en viktig del av sin identitet och att identiteten är viktig för vilka handlingsalternativ som man uppfattar som möjliga och attraktiva. Det tycks dessutom som att engagemanget i organisationen är kopplat till möjligheten att förändra de sociala förutsättningarna för sig själva och andra. Studien visar också att organisationen varit mer framgångsrik med social mobilisering bland tjejer än bland killar och att vissa av deltagarna kopplar detta till de könsroller som genomsyrar området.

Samhällsarbete som begrepp och praktik är närmast bortglömt inom den offentliga sektorn i dagens Sverige. Det har inte alltid varit så. Under 1970-talet var samhällsarbetet välkänt och praktiserat inom många av kommunernas socialtjänster. Denna uppsats intresserar sig för diskurser om det offentliga samhällsarbetet i Sverige. Studiens syfte är att klargöra den hegemoniska diskursutvecklingen om det svenska offentliga samhällsarbetet över tid. För att uppnå detta syfte undersöks tre förarbeten till socialtjänstlagen som spänner från förarbeten till socialtjänstlagen 1982 fram till den senaste statliga offentliga utredningen om socialtjänstlagen 2020. Genom användandet av diskursteori med utgångspunkt i Foucault och Rothmans teori om samhällsarbete, undersöks hur samhällsarbetet och närliggande begrepp beskrivs i förarbetena, men också hur samhällsarbetet skulle kunna beskrivas. Vidare undersöks hur samhällsarbetet regleras rättsligt och vilka effekter detta kan ha på samhällsarbetet. Resultaten visar att förarbetena intar en kritisk hållning till samhällsarbetet. Enligt analysen av förarbetena framstår samhällsarbetet och närliggande begrepp som toppstyrt, individualiserat och konsensusorienterat i linje med en nyliberal diskurs och nyliberal socialpolitisk utveckling. En annan slutsats är att socialtjänstlagens form som ramlag försvårar samhällsarbetets etablering inom svensk socialtjänst. Ett annat invånarbaserat samhällsarbete vore dock möjligt där människor ges ökade möjligheter att påverka samhället de lever i. / Community work as a concept and practice is almost forgotten today within the public sector in Sweden. It has not always been like that. During the 1970s community work was well-known and practiced in many of the Swedish municipal social services. In the current study, discourses on public community work in Sweden is investigated. The purpose of the study is to explore the development of hegemonic discourses on public community work and its variation over time. To achieve this purpose, the history of community work is examined as well as the academic debate on community work. Also, legislatory histories of the social service act from 1982 are compared with the latest government public inquiry of the social service act from 2020. By using discourse theory from Foucault and Rothman’s theory about community work, the study explores how community work and similar concepts are described in the legislatory histories. Also, the study explores how community work could be carried out. Furthermore, the study investigates the legal framework of the social service act and its consequences for community work. The results are showing that the legislatory histories are taking a critical stance towards community work. Community work and similar concepts were found to be top-down, individualized, and based on consensus, in agreement with a neoliberal discourse and neoliberal socio-political development. Another conclusion is that the social service act’s shape as a framework law is hindering the establishment of community work within the social services. However, a people-oriented community work could be possible, where people have better opportunities to affect the society they live in.

In 1991, Colombia crafted a new Constitution that, after decades of ignorance, recognized the existence of ethnic minorities within the country. Special rights were given to the indigenous population while disregarding the even larger minority, afro-descendants. This thesis aims to identify how indigenous peoples and afro-descendants in Colombia are framed, with the argument that the use and effect of certain frames affect the groups’ mobilisation success. Material produced by the groups themselves as well as other actors within the context is analysed to identify frames, which are then put into the social and historical context of the groups to discuss how and why the specific frames are used. In the result, it was evident that the ethnicities are framed in similar ways, but due to their historical and social contexts, the frames have distinct effects, which can explain the groups’ unequal level of political representation in the country.