Uppsatsen studerade en intervention inom ramen för samhällsarbete i Kållered. Syftet var att skapa förståelse för hur kollektiva och deliberativa processer kan igångsättas. Metodologiskt närmade sig uppsatsen sitt studieobjekt via uppförandet av ett offentligt konstverk. Empiri samlades in via semistrukturerade intervjuer och genom att studera processer som tycktes ha koppling till nämnda konstverk. Uppsatsens frågeställningar rörde frågan om vilket resultat föregående intervention kan ha fått i lokalsamhället i fråga om socialt kapital. Med avstamp i Robert Putnams studier gör analysen gällande att det är fullt möjligt att som samhällsarbetare intervenera konstruktivt i lokalsamhället, samt att fylla på dess depåer av socialt kapital. Ett centralt antagande i uppsatsen är att samhällelig förändring bör utgå från samhällets medborgarnivå för att vitalisera de demokratiska funktioner samhällets institutionella nivå rymmer. / This essay has studied democratic interventions in a local community. The primary purpose was to discuss ways to actuate collective and deliberating processes. The essay approached its object via the performance of a public art-project. Empirical material was collected from semi-structured interviews and processes from the civic level of the community. The issue of the essay, as well as the empirical presentation and discussion, emanated from studies of the effect of a certain intervention. The analytical starting point in Robert D. Putnam’s studies made it possible to suggest that it is possible for community work to intervene in the community in a constructive way. A conclusion is that social transformation starting at the grassroot level can indeed be a part of vitalizing democratic functions, and that these could eventually emerge to have influence on the structural level and, this is the mission for community work not the other way around.

<p>Under en tioårsperiod från mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostäder genom Miljonprogrammet, detta för att råda bot på den bostadsbrist som då rådde i de svenska städerna. Bilden av dessa områden har gått från att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ”de andra”. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar är Kronogården i Trollhättan, där projektet Trygg i Trollhättan arbetar för att förbättra tryggheten i området. Syftet med denna studie var att få ökad kunskap i hur boende och föreningsaktiva personer i Trygg i Trollhättan upplever stadsdelen Kronogården, samt hur de mobiliserar sig för dess utveckling. Studien har haft en kvalitativ metod där både deltagande observation, informantintervjuer och respondentintervjuer genererat det empiriska material som analyserats utifrån tidigare forskning samt samhällsarbete och social mobilisering. Resultatet visar att Kronogården är en bra stadsdel där personer från många länder lever och verkar tillsammans, dock finns det vissa problem som exempelvis kriminalitet, problem som enligt de intervjuade har fått för stora proportioner i media. Det som behöver utvecklas i stadsdelen är att fler mötesplatser skapas samt att nyanlända invandrare inte enbart erbjuds bostäder i de redan segregerade områdena. Genom rätt motivation kan de boende engagera och mobilisera sig för förändring i stadsdelen, och genom Trygg i Trollhättan har ungdomar i området fått goda förebilder och en mer aktiv fritid, mammor har fått en starkare självkänsla och är tryggare i sin föräldraroll samt pappor har stärkts i föräldrarollen och är ute och nattvandrar och deltar i skolorna för att öka tryggheten.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att få kunskap om vilka framtida former RFSL:s utåtriktade arbete bör utvecklas enligt medlemmar i organisationen samt att undersöka om detta är en form av samhällsarbete.</p><p>Metoden var kvalitativ och utgår ifrån intervjuer. De fem intervjuerna syftade till att få ett framtidsperspektiv av RFSL:s verksamhet och arbetsformer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.</p><p>Som utgångspunkt för analysen används begreppen samhällsarbete, social mobilisering, samverkan och globalisering.</p><p>Resultatet av intervjuerna visar att RFSL:s framtida samhälls- och förändringsarbete är tänkt att inriktas på att få en mer enig HBT-grupp (homosexuella, bisexuella, och transsexuella personer) och på fortsatta attitydförändringar i samhället. Samtidigt vill man tillförsäkra individernas fortsatta samhörighet.</p><p>Slutsatsen av undersökningen är att de ”gamla” formerna för samhälls/förändringsarbetet inom RFSL är giltiga till viss del under samhällsbetingelser som råder idag men att man måste beakta individen, gruppen och samhället som en del i varandra i ett allt mer globaliserande samhälle. Man måste också arbeta mer internationellt för att få ett mer accepterande samhälle för HBT.</p>

Under en tioårsperiod från mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostäder genom Miljonprogrammet, detta för att råda bot på den bostadsbrist som då rådde i de svenska städerna. Bilden av dessa områden har gått från att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ”de andra”. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar är Kronogården i Trollhättan, där projektet Trygg i Trollhättan arbetar för att förbättra tryggheten i området. Syftet med denna studie var att få ökad kunskap i hur boende och föreningsaktiva personer i Trygg i Trollhättan upplever stadsdelen Kronogården, samt hur de mobiliserar sig för dess utveckling. Studien har haft en kvalitativ metod där både deltagande observation, informantintervjuer och respondentintervjuer genererat det empiriska material som analyserats utifrån tidigare forskning samt samhällsarbete och social mobilisering. Resultatet visar att Kronogården är en bra stadsdel där personer från många länder lever och verkar tillsammans, dock finns det vissa problem som exempelvis kriminalitet, problem som enligt de intervjuade har fått för stora proportioner i media. Det som behöver utvecklas i stadsdelen är att fler mötesplatser skapas samt att nyanlända invandrare inte enbart erbjuds bostäder i de redan segregerade områdena. Genom rätt motivation kan de boende engagera och mobilisera sig för förändring i stadsdelen, och genom Trygg i Trollhättan har ungdomar i området fått goda förebilder och en mer aktiv fritid, mammor har fått en starkare självkänsla och är tryggare i sin föräldraroll samt pappor har stärkts i föräldrarollen och är ute och nattvandrar och deltar i skolorna för att öka tryggheten.

Syftet med denna undersökning är att få kunskap om vilka framtida former RFSL:s utåtriktade arbete bör utvecklas enligt medlemmar i organisationen samt att undersöka om detta är en form av samhällsarbete. Metoden var kvalitativ och utgår ifrån intervjuer. De fem intervjuerna syftade till att få ett framtidsperspektiv av RFSL:s verksamhet och arbetsformer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Som utgångspunkt för analysen används begreppen samhällsarbete, social mobilisering, samverkan och globalisering. Resultatet av intervjuerna visar att RFSL:s framtida samhälls- och förändringsarbete är tänkt att inriktas på att få en mer enig HBT-grupp (homosexuella, bisexuella, och transsexuella personer) och på fortsatta attitydförändringar i samhället. Samtidigt vill man tillförsäkra individernas fortsatta samhörighet. Slutsatsen av undersökningen är att de ”gamla” formerna för samhälls/förändringsarbetet inom RFSL är giltiga till viss del under samhällsbetingelser som råder idag men att man måste beakta individen, gruppen och samhället som en del i varandra i ett allt mer globaliserande samhälle. Man måste också arbeta mer internationellt för att få ett mer accepterande samhälle för HBT.

Syftet med vår studie var att beskriva och söka kunskap om det offentliga samhällsarbetet i Örebro kommun .  Problemområdet var  hur utförarna av samhällsarbete förklarar  social problematik, hur samhällsarbetet utförs, samt på vilket sätt medborgarna är delaktiga. Empiri insamlades genom en  kvalitativ intervjustudie. Respondenterna  var  fyra  offentligt anställda samhällsarbetare  i Örebro. Resultaten analyserades med utgångspunkt i marxistisk teori och strategier samt principer för samhällsarbete. Analysen visade likheter mellan respondenternas orsaksförklaringar till social problematik  och  marxistisk teori. Arbetssätten har  vissa kopplingar till marxistisk teori, men  inte i samma utsträckning som orsaksförklaringarna. Medborgarna är delaktiga i arbetet, men visst företrädarskap förekommer, något som svårligen kan betraktas som samhällsarbete  på grund av att medborgarna ej är delaktiga i detta.  Offentligt samhällsarbete i Örebro bedrivs huvudsakligen utifrån ett konsensusperspektiv.  Nyckelord: Samhällsarbete, offentligt, områdesutveckling, delaktighet, marxism / The purpose of this study was to describe and seek to understand the public community work in Örebro municipality. The questions  were  how the community workers explain social problems, how the community work is executed and in what way the citizens participate in community work. This is a qualitative interview study. The respondents were  four publicly employed community workers in Örebro. The results were analyzed with marxist theory and strategies and principels for community work. The analysis showed similarities between  the respondents’  explainations of social problems and  marxist theory. The strategies of community work have some similarities with marxist theory, but not to the same extent as the responents’ explainations of social problems. The citizens participate in the community work, but advocasy is used to some extent, and this can hardly be described as community work due to lack of citizen participation. Public community work in Örebro is mostly conducted with a consensus perspective.   Keywords: Community work, public, community development, participation, marxism

Samhällsarbete som begrepp och praktik är närmast bortglömt inom den offentliga sektorn i dagens Sverige. Det har inte alltid varit så. Under 1970-talet var samhällsarbetet välkänt och praktiserat inom många av kommunernas socialtjänster. Denna uppsats intresserar sig för diskurser om det offentliga samhällsarbetet i Sverige. Studiens syfte är att klargöra den hegemoniska diskursutvecklingen om det svenska offentliga samhällsarbetet över tid. För att uppnå detta syfte undersöks tre förarbeten till socialtjänstlagen som spänner från förarbeten till socialtjänstlagen 1982 fram till den senaste statliga offentliga utredningen om socialtjänstlagen 2020. Genom användandet av diskursteori med utgångspunkt i Foucault och Rothmans teori om samhällsarbete, undersöks hur samhällsarbetet och närliggande begrepp beskrivs i förarbetena, men också hur samhällsarbetet skulle kunna beskrivas. Vidare undersöks hur samhällsarbetet regleras rättsligt och vilka effekter detta kan ha på samhällsarbetet. Resultaten visar att förarbetena intar en kritisk hållning till samhällsarbetet. Enligt analysen av förarbetena framstår samhällsarbetet och närliggande begrepp som toppstyrt, individualiserat och konsensusorienterat i linje med en nyliberal diskurs och nyliberal socialpolitisk utveckling. En annan slutsats är att socialtjänstlagens form som ramlag försvårar samhällsarbetets etablering inom svensk socialtjänst. Ett annat invånarbaserat samhällsarbete vore dock möjligt där människor ges ökade möjligheter att påverka samhället de lever i. / Community work as a concept and practice is almost forgotten today within the public sector in Sweden. It has not always been like that. During the 1970s community work was well-known and practiced in many of the Swedish municipal social services. In the current study, discourses on public community work in Sweden is investigated. The purpose of the study is to explore the development of hegemonic discourses on public community work and its variation over time. To achieve this purpose, the history of community work is examined as well as the academic debate on community work. Also, legislatory histories of the social service act from 1982 are compared with the latest government public inquiry of the social service act from 2020. By using discourse theory from Foucault and Rothman’s theory about community work, the study explores how community work and similar concepts are described in the legislatory histories. Also, the study explores how community work could be carried out. Furthermore, the study investigates the legal framework of the social service act and its consequences for community work. The results are showing that the legislatory histories are taking a critical stance towards community work. Community work and similar concepts were found to be top-down, individualized, and based on consensus, in agreement with a neoliberal discourse and neoliberal socio-political development. Another conclusion is that the social service act’s shape as a framework law is hindering the establishment of community work within the social services. However, a people-oriented community work could be possible, where people have better opportunities to affect the society they live in.

Communitydans är en metod som går ut på att icke-dansare får möjlighet att uttrycka sig med dans och som kan syfta till att stärka individer och grupper. Metoden har likheter med samhällsarbete, som är en inriktning inom socialt arbete som förebygger olika typer av samhällsproblem och inkluderar de utsatta i processen. Inom forskning i socialt arbete finns en kunskapslucka gällande kopplingarna mellan communitydansens och samhällsarbetets historiska utveckling och nuvarande praktik. Syftet med denna studie är att åskådliggöra dessa beröringspunkter och belysa hur communitydans kan användas inom socialt arbete. För att undersöka detta användes kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem aktiva danskonstnärer. Det empiriska materialet analyserades genom tematisk analys och vidare användes ett teoretiskt ramverk bestående av kategoriseringar av samhällsarbete och den kritiska pedagogik som har utformats av Paulo Freire. Resultatet gör gällande att communitydans kan ta formen av samhällsarbete och att metoden kan användas för att stärka socialt utsatta människor på individ- och gruppnivå, bland annat genom dess fokus på deltagande och empowerment. Utifrån detta diskuteras vikten av att socialarbetare och danskonstnärer samarbetar över professionsgränserna för att med hjälp av communitydans bidra till positiv förändring för individer, grupper och samhället i stort. / Community dance is a method that allows non-dancers to express themselves through dance and that can aim to empower individuals and groups. The method shares similarities with community work, which is a direction within social work that prevents various types of social problems and includes disadvantaged people and groups in the process. Within social work research, there is a knowledge gap regarding the connections between the historical development and current practice of community dance and community work. The aim of this study is to illustrate these similarities and to highlight how community dance can be used within social work. The research method applied was qualitative and semi-structured interviews were conducted with five active community dance practitioners. The empirical material was analyzed through thematic analysis, and furthermore a theoretical framework consisting of different models of community work and the critical pedagogy formulated by Paulo Freire was employed. The results suggest that community dance can take the form of community work and that the method can be used to empower socially disadvantaged people at individual and group levels, through its focus on participation and empowerment. Based on this, the study highlights the importance of social workers and community dance practitioners collaborating across professional boundaries through the use of community dance, in order to contribute to positive change for individuals, groups, and society.