<p>Tourism has come to play a big role in terms of development in sparsely populated areas in the Swedish countryside. Corporations and municipalities often want to use special and exclusive environments as resources in their marketing. At the same time these environments have to be conserved and protected in a long-term perspective to remain attractive for both humans and ecological species. The study is based on the controversy between preservation and the use of nature conserves. To get an inside perspective of nature conservation, eight persons within the subject area from the regions of Härjedalen and Torsby have been interviewed. Further more authorities positions in matters of preserved areas use in tourism is presented. The study also presents the chosen municipalities and tourism entrepreneurs view on preserved environments and addresses areas that are often related to conflicts between different interests. To show if the stakeholders in the study have a long-term perspective towards local development, questions regarding possible climate change were included.</p>

Tourism has come to play a big role in terms of development in sparsely populated areas in the Swedish countryside. Corporations and municipalities often want to use special and exclusive environments as resources in their marketing. At the same time these environments have to be conserved and protected in a long-term perspective to remain attractive for both humans and ecological species. The study is based on the controversy between preservation and the use of nature conserves. To get an inside perspective of nature conservation, eight persons within the subject area from the regions of Härjedalen and Torsby have been interviewed. Further more authorities positions in matters of preserved areas use in tourism is presented. The study also presents the chosen municipalities and tourism entrepreneurs view on preserved environments and addresses areas that are often related to conflicts between different interests. To show if the stakeholders in the study have a long-term perspective towards local development, questions regarding possible climate change were included.

<p>Karlsson, S. 2007: Att äga rum. En undersökning av skogsägande och lokal utveckling i tre värmländska församlingar. (Ruling Spaces. An Investigation of Forest Ownership and Local Development in Three Parishes in Värmland)</p><p>This thesis explores the present ownership structure of forest estates in the province of Värmland, and in particular three parishes in Värmland and attempts to explain how the ownership structure has evolved to its present state. The purpose is to reveal the importance of this ownership structure for the development potential, expressed as the local population’s prospects of earning a living in forest regions.</p><p>The empirical material is based on registers/databases from the tax authorities, Swedish Forest Agency and the County Administration Board. The thesis includes a survey among forest owners (landowners) in the region in focus for the thesis as well as living outside this region. Finally, interviews have been the basis for the work. The survey and the interviews were based on theories of property rights and institutional economy. The primary theoretical framework was based on local development theories.</p><p>The ownership structure of forest estates in the province of Värmland is characterized by variation within the region. In the Western parts, small scale private ownership is dominant, where a majority of owners live near the estate/property, while in the Eastern parts, that historically has been a base for significant industrialized processing of natural resources, a very large share of the forest land is owned by a single corporation, Bergvik Skog AB. The Northern parts of Värmland are a mosaic of different owners where a large portion of the owners live in cities or regions far away. Another noteworthy actor is the Svenska Kyrkan (Church of Sweden) that locally has a dominant position in Värmland.</p><p>The evolution of the ownership structure to its present state can be explained in terms of market economy that has nurtured rationalization acquisitions with the purpose of reducing the number of estates to instead arrive at a small number of larges estates. It is concluded that the number of forest owners that does not live near the estate/property has increased in the post-war era. This relationship relates to the urbanization caused by, among other factors, well developed rationalization within the agricultural and forestry sectors in the region. It is also pointed out that the legislation around acquisition of land has influenced the development.</p><p>The survey together with the interviews conclude that the ownership structure does not have a significant impact on the local population’s development strategies. Nor does the locally high share of owners not living near the estate seem to be an important factor. The thesis is concluded by raising questions around the aspect of obligations when forests are owned by others than the local population.</p><p>KEY WORDS: Forest owners, property rights, rural development, the province of Värmland, Sweden</p>

Karlsson, S. 2007: Att äga rum. En undersökning av skogsägande och lokal utveckling i tre värmländska församlingar. (Ruling Spaces. An Investigation of Forest Ownership and Local Development in Three Parishes in Värmland) This thesis explores the present ownership structure of forest estates in the province of Värmland, and in particular three parishes in Värmland and attempts to explain how the ownership structure has evolved to its present state. The purpose is to reveal the importance of this ownership structure for the development potential, expressed as the local population’s prospects of earning a living in forest regions. The empirical material is based on registers/databases from the tax authorities, Swedish Forest Agency and the County Administration Board. The thesis includes a survey among forest owners (landowners) in the region in focus for the thesis as well as living outside this region. Finally, interviews have been the basis for the work. The survey and the interviews were based on theories of property rights and institutional economy. The primary theoretical framework was based on local development theories. The ownership structure of forest estates in the province of Värmland is characterized by variation within the region. In the Western parts, small scale private ownership is dominant, where a majority of owners live near the estate/property, while in the Eastern parts, that historically has been a base for significant industrialized processing of natural resources, a very large share of the forest land is owned by a single corporation, Bergvik Skog AB. The Northern parts of Värmland are a mosaic of different owners where a large portion of the owners live in cities or regions far away. Another noteworthy actor is the Svenska Kyrkan (Church of Sweden) that locally has a dominant position in Värmland. The evolution of the ownership structure to its present state can be explained in terms of market economy that has nurtured rationalization acquisitions with the purpose of reducing the number of estates to instead arrive at a small number of larges estates. It is concluded that the number of forest owners that does not live near the estate/property has increased in the post-war era. This relationship relates to the urbanization caused by, among other factors, well developed rationalization within the agricultural and forestry sectors in the region. It is also pointed out that the legislation around acquisition of land has influenced the development. The survey together with the interviews conclude that the ownership structure does not have a significant impact on the local population’s development strategies. Nor does the locally high share of owners not living near the estate seem to be an important factor. The thesis is concluded by raising questions around the aspect of obligations when forests are owned by others than the local population. KEY WORDS: Forest owners, property rights, rural development, the province of Värmland, Sweden

This study aims mainly to investigate what kind of role the public library plays in the regional and local development. The aim is also to investigate how the public library can strengthen the role as a factor of regional and local development. To explore the subject, the study is focused on the Swedish region of Västra Götaland. Three officials along with two policy documents, are included in the study as representatives of the region. Four public library managers are also interviewed but as representatives of the local perspective. To investigate the role of the public library in the regional and local development in more than one dimension, the theoretical framework consists of three different theories, which are used to answer the three research questions of the study. A qualitative analysis is performed to examine the relationships between the rhetorical statements and the theories. The study reveals that the major motives of the public library to work with regional and local development, are following the labels of the theory, the motive of enlightment and the motive of social issues. The study also shows that several functions of the public library, such as being a center of knowledge, a center of culture and a center of social issues, are particularly linked to the regional and local development. It is also clear that the public libraries of Västra Götaland, have the potentials to develop into more powerful factors in the regional and local development. / Program: Bibliotekarie

<p>Många lokalsamhällen har problem med att skapa den nödvändiga förnyelsen för att samhället skall fortsätta att leva och utvecklas. Ett alternativ är att låta dessa lokalsamhällen somna in på ett naturligt sätt. Ett annat är att försöka stimulera det lokala entreprenörskapet så att det nödvändiga flödet av kontinuerlig återskapande och förnyelse uppstår igen. Under 2000-2003 arbetade jag som projektledare för ett lokalt utvecklingsprojekt i Hamrångebygden som ligger 3-5 mil norr om centrala Gävle. Där är denna problematik av central betydelse.</p><p>Geografiskt ligger Hamrångebygden vackert inramat mellan Bottenhavskusten med dess skärgård och den stora gränsskogen mellan Gästrikland och Hälsingland - Ödmården.</p><p>Bland de 3600 invånarna är den lokala identiteten stark och bygden har varit kontinuerligt bebodd sedan åtminstone 600-talet. Hamrånge Sockenbildning är från början av 1300-talet och rötterna i bondesamhället finns kvar, även om få arbetar heltid på sin gård numera.</p><p>Hamrångebygden domineras av en brukskultur. Stora Enso med sitt pappersbruk och sågverk har sammanlagt cirka 500 anställda och är bygdens enda riktigt stora privata arbetsgivare. Sågverket anlades 1867 och pappersbruket 1925. I övrigt finns det cirka 120 aktiva småföretag i Hamrångebygden, från deltidsföretag till vägrestaurangen Hakke Gård med cirka 30 årsanställda. Den offentliga sektorn är även en betydelsefull arbetsgivare i bygden.</p><p>Hamrångebygden är ett samlingsnamn för några större och mindre orter och byar där relationerna mellan de olika delarna i bygden pendlar mellan samarbete, likgiltighet och rivalitet. Ett rikt föreningsliv medför ett väl utbyggt socialt nätverk som binder samman olika intressen och bygden i sej. Det var en av de viktigaste anledningarna till att Gävle kommun tillsammans med EU, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen satsade pengar i det lokala utvecklingsprojektet Affärsidé Hamrånge vilket jag varit projektledare för. Huvudprojektet omsatte tillsammans med sidoprojekt cirka 3 mkr under närmare tre år 2000-2003. Projektägare var Hamrånge Företagarförening tillsammans med Hamrångegruppen.</p><p>Utgångspunkten i uppsatsarbetet har varit kulturen eftersom jag ser den som samhällsbyggandets moder. Vad jag kommit fram till är att ett långsiktigt utvecklingsarbete behöver ta avstamp i en entreprenörkultur som stimulerar och aktivt arbetar med konstant förnyelse av samhällets olika delar inom alla ekonomiska sektorer: marknad, offentlig ekonomi, ideell ekonom samt inom den social ekonomin. Entreprenörskap definierar jag som skapande av ny verksamhet och entreprenörkultur definieras som en omgivning som stöttar entreprenörer på ett aktivt och konstruktivt sätt.</p><p>I uppsatsarbetet utvecklas en modell för hur entreprenörkulturer kan skapas. Det räcker inte med kulturarbete (t.ex. inspirations och attitydarbete) för att skapa en entreprenörkultur. Kulturarbete behöver kompletteras med såväl kapacitetsuppbyggande kompetensutveckling (t.ex. genom korta kurser och utbildning) liksom operativt stöd (t.ex. konsultinsatser och nätverk) under det kritiska uppbyggnadsskedet när företagsamma människor bygger upp sin entreprenöriella kapacitet. Långsiktighet är ytterligare en grundläggande förutsättning. Utan denna sammansatta utvecklingsansats riskerar utvecklingsarbetet att tappa hållbara resultat.</p>

Många lokalsamhällen har problem med att skapa den nödvändiga förnyelsen för att samhället skall fortsätta att leva och utvecklas. Ett alternativ är att låta dessa lokalsamhällen somna in på ett naturligt sätt. Ett annat är att försöka stimulera det lokala entreprenörskapet så att det nödvändiga flödet av kontinuerlig återskapande och förnyelse uppstår igen. Under 2000-2003 arbetade jag som projektledare för ett lokalt utvecklingsprojekt i Hamrångebygden som ligger 3-5 mil norr om centrala Gävle. Där är denna problematik av central betydelse. Geografiskt ligger Hamrångebygden vackert inramat mellan Bottenhavskusten med dess skärgård och den stora gränsskogen mellan Gästrikland och Hälsingland - Ödmården. Bland de 3600 invånarna är den lokala identiteten stark och bygden har varit kontinuerligt bebodd sedan åtminstone 600-talet. Hamrånge Sockenbildning är från början av 1300-talet och rötterna i bondesamhället finns kvar, även om få arbetar heltid på sin gård numera. Hamrångebygden domineras av en brukskultur. Stora Enso med sitt pappersbruk och sågverk har sammanlagt cirka 500 anställda och är bygdens enda riktigt stora privata arbetsgivare. Sågverket anlades 1867 och pappersbruket 1925. I övrigt finns det cirka 120 aktiva småföretag i Hamrångebygden, från deltidsföretag till vägrestaurangen Hakke Gård med cirka 30 årsanställda. Den offentliga sektorn är även en betydelsefull arbetsgivare i bygden. Hamrångebygden är ett samlingsnamn för några större och mindre orter och byar där relationerna mellan de olika delarna i bygden pendlar mellan samarbete, likgiltighet och rivalitet. Ett rikt föreningsliv medför ett väl utbyggt socialt nätverk som binder samman olika intressen och bygden i sej. Det var en av de viktigaste anledningarna till att Gävle kommun tillsammans med EU, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen satsade pengar i det lokala utvecklingsprojektet Affärsidé Hamrånge vilket jag varit projektledare för. Huvudprojektet omsatte tillsammans med sidoprojekt cirka 3 mkr under närmare tre år 2000-2003. Projektägare var Hamrånge Företagarförening tillsammans med Hamrångegruppen. Utgångspunkten i uppsatsarbetet har varit kulturen eftersom jag ser den som samhällsbyggandets moder. Vad jag kommit fram till är att ett långsiktigt utvecklingsarbete behöver ta avstamp i en entreprenörkultur som stimulerar och aktivt arbetar med konstant förnyelse av samhällets olika delar inom alla ekonomiska sektorer: marknad, offentlig ekonomi, ideell ekonom samt inom den social ekonomin. Entreprenörskap definierar jag som skapande av ny verksamhet och entreprenörkultur definieras som en omgivning som stöttar entreprenörer på ett aktivt och konstruktivt sätt. I uppsatsarbetet utvecklas en modell för hur entreprenörkulturer kan skapas. Det räcker inte med kulturarbete (t.ex. inspirations och attitydarbete) för att skapa en entreprenörkultur. Kulturarbete behöver kompletteras med såväl kapacitetsuppbyggande kompetensutveckling (t.ex. genom korta kurser och utbildning) liksom operativt stöd (t.ex. konsultinsatser och nätverk) under det kritiska uppbyggnadsskedet när företagsamma människor bygger upp sin entreprenöriella kapacitet. Långsiktighet är ytterligare en grundläggande förutsättning. Utan denna sammansatta utvecklingsansats riskerar utvecklingsarbetet att tappa hållbara resultat.

No description available.

This study describes how a larger investment by a private company in the northern interior can affect a municipality’s economy. The mobility to the municipality is expected to increase and some of the direct and indirect effects that this investment can implicate on their economy are discussed.   The method for this study is qualitative. Interviews have been made with the initiative owner of the company LHG Learning Center and with civil servants in the municipality of Lycksele.   The conclusions drawn in this study are that the establishment of LHG Learning Centers in Lycksele will include both opportunities and risks for the municipality’s future. The indirect impact of LHG establishment on Lycksele economy is unknown today. Therefore the municipality can be vulnerable when a dependence is emerging, which make the community planning process hard. If the municipality of Lycksele can’t provide for LHG the needs, can the opportunities to develop be lost if the company choose to relocate. / Denna studie belyser hur en större investering av ett privat företag i en kommun i Norrlands inland kan påverka det lokala näringslivet och kommunen. Mobiliteten till kommunen väntas stiga och några direkta och indirekta effekter som detta kan innebära för näringslivet analyseras.   Metoden för denna studie är kvalitativ. Intervjuer har genomförts med initiativtagaren och ägaren av företaget LHG Learning Center och kommunala tjänstemän i Lycksele kommun.   De slutsatser som framkommer av denna studie är att LHG Learning Centrets etablering i Lycksele innebär både möjligheter och risker för kommunens framtid. Idag vet man inte hur omfattande de indirekta effekterna kommer att bli av LHG:s etablering för kommunens näringsliv. Därav kan man bli sårbar när samhällsplaneringen ska göras. Kan kommunen inte tillgodose de behov LHG Learning Center har, kan utvecklingsmöjligheterna med LHG i värsta fall försvinna om företaget väljer att omlokalisera sig.

This thesis describes the connection between mundane societalentrepreneurship and local area development in a rural sparsely populatedcontext. It is a qualitative study from a holistic view on the actors. The empiricalwork consists of three deep case studies from one of the most sparsely populatedregions in Europe. The ongoing activities in these rural villages are described fromdifferent perspectives focused on who is the local entrepreneur and how did theyachieve what they have done. The method was to listen to the whole story fromdifferent perspectives. The results from the deep interviews were thematicallyanalysed to find similarities between the different cases. These similarities werethen the base for a new model of the attributes needed among the actors in avillage to reach local area development and one model of what roles a localentrepreneur can play to start up activities for local area development.One key result in the study was the varieties of reasons to act among the actorsand their similarities in results on the local area development. Regardless of whattheir motivation was according to different kinds of entrepreneurship models, theiractions all had similar effect on the local area development.The main scientific counts here were; the connection between mundane actionsand their role to teach and inspire others to start acting or learn more about specificfields. One other empirical contribution is the importance of having fun whiledeveloping networks and making volunteers work hard to reach a common goal.The Model of Attributes needed for Local Area Development from a holistic actorperspective and the similar results in local area development regardless of theentrepreneurial motivation to act in the different cases are other contributions. / Denna licentiatavhandling handlar om vardagligt samhällsentreprenörskap iform av landsbygdsaktivering och inspiration med exempel frånbefolkningsmässigt små byar belägna i Jämtlands län. Syftet med denna heltkvalitativa ansats är att beskriva lokala företagares roll och engagemang förutvecklingen i deras hembygder. Resultatet är en beskrivande modell medgemensamma parametrar som funnits med i byarnas utveckling och en modellöver vilka olika roller en entreprenör kan.Landsbygden står inför många utmaningar, inte minst har utglesning avbefolkningen aldrig gått snabbare än nu (SWECO, 2014).Samhällsentreprenörskapet som beskrivs handlar om att invånare tar tag ihembyns egen framtid och skapar aktiviteter som känns meningsfulla för demsjälva och uppskattade lokalt på landsbygden. Tillsammans har gemensammaansträngningar gjort att de undersökta byarna skapat något exceptionellt inom sinegen nisch. Denna utgångspunkt leder vidare till kopplingen mellan lokalaföretagare, vardagligt entreprenörskap och dess direkta påverkan på lokalutveckling.De teoretiska bidragen i licentiatavhandlingen är en beskrivning av fenomenetvardagligt samhällsentreprenörskap och dess koppling till lokal utveckling.Beskrivningen fördjupas med fokus på vardagliga aktiviteter med framtagnamodeller. Licentiatavhandlingen beskriver vardagligt samhällsentreprenörskap iform av aktiviteter för lokal utveckling. Här är det exempel på vardagliga utbytenoch aktiviteter med många timmars engagemang som har gett resultat. De trebyarna har lyckats aktivera familjer och grannar, de som själv har velat delta.Tillsammans har de skapat något som gett mervärden och som de själva tyckt harvarit till det bättre. Detta har byarna även uppmärksammats för på olika vis. Dehar i sin tur spridit sitt engagemang och inspirerat andra byars invånare till attockså ta initiativ och agera för egen lokalutveckling. Utifrån arbetet i de olikabyarna gjordes en gemensam modell av påverkande utvecklingsfaktorer.Det andra teoretiska bidraget är beskrivningen av vilka drivkrafter som lågbakom valet att agera och dess koppling till den lokala utvecklingen. Oavsettvilken drivkraft som låg till grund för entreprenören blev utfallet snarlikt för denlokala utvecklingen. Även om det fanns en drivkraft att tjäna pengar i vissa fallblev resultatet en typ av samhällsnytta direkt i byn i alla fall. Ett vardagligtentreprenörskap inspirerade till ökad aktivitet för utveckling och blev på så vis tillett vardagligt samhällsentreprenörskap.