<p>Sammanfattning</p><p>Denna uppsats behandlar ideella organisationer och svårigheterna med att bestämma sig för</p><p>hur investeringsbeslut skall motiveras i dessa. För att göra detta har vi undersökt vad</p><p>medlemmarna i en ideell organisation vill förbättra i organisationen. Vi har tittat närmare på</p><p>den ideella föreningen Hammarö golfklubb och undersökt vad dess medlemmar har för</p><p>önskemål med klubben för att sedan analysera vilka investeringar som skulle skapa maximal</p><p>medlemsnytta för Hammarö golfklubbs medlemmar.</p><p>För att ta reda på den information som krävs för nyttovärderingen använde vi oss av den</p><p>kvantitativa metoden där vi via post skickat ut enkäter till Hammarö golfklubbs samtliga 1592</p><p>medlemmar. Vi fick en svarsfrekvens på mer än en tredjedel av medlemmarna. Resultatet</p><p>sammanställdes i dataprogrammet Excel.</p><p>Vi analyserade resultatet från respondenterna med hjälp av teorier inom social ekonomi,</p><p>ideella organisationer, segmentering i tjänstemarknaden, cost-benefit analys och contingent</p><p>valuation method.</p><p>Resultatet var genomgående tydligt att de två främsta investeringen som skulle generera</p><p>medlemsnytta till Hammarö golfklubbs medlemmar var att bygga tak över driving rangen och</p><p>fler mål på driving rangen. Det tredje främsta investeringsalternativet som ansågs som</p><p>betydande för medlemmarna var att maten i restaurangen skulle förbättras. Medlemmarnas</p><p>förslag var bland annat att servera sallader, salladsbuffé till lunchen och utbud i form av</p><p>baguetter mindre smörgåsar.</p><p>Vi har även undersökt olika kundsegment och vilka investeringsalternativ som förordades av</p><p>vilka personer. De kundkategorier som främst anser att maten i restaurangen behöver</p><p>förbättras är kvinnor och åldersintervallet 65- som rankat detta investeringsalternativ som</p><p>andra plats. Åldersgruppen 22-40 är den enda kundkategorin som inte främst prioriterar ”tak</p><p>på driving rangen”. De anser istället att ”fler nya mål på driving rangen” är viktigast att</p><p>prioritera.</p>

Sammanfattning Denna uppsats behandlar ideella organisationer och svårigheterna med att bestämma sig för hur investeringsbeslut skall motiveras i dessa. För att göra detta har vi undersökt vad medlemmarna i en ideell organisation vill förbättra i organisationen. Vi har tittat närmare på den ideella föreningen Hammarö golfklubb och undersökt vad dess medlemmar har för önskemål med klubben för att sedan analysera vilka investeringar som skulle skapa maximal medlemsnytta för Hammarö golfklubbs medlemmar. För att ta reda på den information som krävs för nyttovärderingen använde vi oss av den kvantitativa metoden där vi via post skickat ut enkäter till Hammarö golfklubbs samtliga 1592 medlemmar. Vi fick en svarsfrekvens på mer än en tredjedel av medlemmarna. Resultatet sammanställdes i dataprogrammet Excel. Vi analyserade resultatet från respondenterna med hjälp av teorier inom social ekonomi, ideella organisationer, segmentering i tjänstemarknaden, cost-benefit analys och contingent valuation method. Resultatet var genomgående tydligt att de två främsta investeringen som skulle generera medlemsnytta till Hammarö golfklubbs medlemmar var att bygga tak över driving rangen och fler mål på driving rangen. Det tredje främsta investeringsalternativet som ansågs som betydande för medlemmarna var att maten i restaurangen skulle förbättras. Medlemmarnas förslag var bland annat att servera sallader, salladsbuffé till lunchen och utbud i form av baguetter mindre smörgåsar. Vi har även undersökt olika kundsegment och vilka investeringsalternativ som förordades av vilka personer. De kundkategorier som främst anser att maten i restaurangen behöver förbättras är kvinnor och åldersintervallet 65- som rankat detta investeringsalternativ som andra plats. Åldersgruppen 22-40 är den enda kundkategorin som inte främst prioriterar ”tak på driving rangen”. De anser istället att ”fler nya mål på driving rangen” är viktigast att prioritera.

No description available.

No description available.

Med den sociala ekonomin menas alla typer av organisationer som inte drivs med vinstintresse och där arbetskraften ställer upp frivilligt. Den här studien har sin fokus på hur det ekonomiska arbetet i mindre fotbollsföreningar påverkas av förändrade förutsättningar i samhället. Undersökningen som genomförts är kvalitativ och gjordes med hjälp av intervjuer per telefon och ansikte mot ansikte. Kriterier som använts vid mitt urval är att respondenterna måste vara med i en styrelse och där som kassör eller ordförande. De intervjuade fotbollsföreningarna har varit Karlsborgs BK, Töreboda IK, Tibro AIK FK och TG&amp;IF i Tidaholm. Undersökningen omfattar sex stycken intervjuer varav två i Töreboda, två i Tidaholm, en intervju i Tibro och en i Karlsborg. Vid studien har framkommit att: * De föreningsmänniskor jag intervjuat har varit mycket positiva till sin verksamhet och försöker se ljust på framtiden. Men de ser en dyster bild framför sig om de inte kan engagera yngre medlemmar att arbeta aktivt i föreningen. * Det finns sämre kunskaper i föreningskunskap idag, vilket kan vara en förklaring till att många inte vill ta på sig ett styrelseuppdrag och då speciellt som kassör eller ordförande. * Om de ideella föreningarna i framtiden skulle tvingas vara självfinansierade skulle det innebära katastrof för verksamheten. Det är redan idag svårt att finansiera ekonomin trots kommunala och statliga bidrag. * Det krävs ofta intäkter från två håll för att verksamheten ska fungera och utvecklas. Dels intäkter från egen verksamhet och dels bidrag från kommun, stat eller andra organisationer.

<p>Med den sociala ekonomin menas alla typer av organisationer som inte drivs med vinstintresse och där arbetskraften ställer upp frivilligt. Den här studien har sin fokus på hur det ekonomiska arbetet i mindre fotbollsföreningar påverkas av förändrade förutsättningar i samhället.</p><p>Undersökningen som genomförts är kvalitativ och gjordes med hjälp av intervjuer per telefon och ansikte mot ansikte. Kriterier som använts vid mitt urval är att respondenterna måste vara med i en styrelse och där som kassör eller ordförande.</p><p>De intervjuade fotbollsföreningarna har varit Karlsborgs BK, Töreboda IK, Tibro AIK FK och TG&IF i Tidaholm. Undersökningen omfattar sex stycken intervjuer varav två i Töreboda, två i Tidaholm, en intervju i Tibro och en i Karlsborg.</p><p>Vid studien har framkommit att:</p><p>* De föreningsmänniskor jag intervjuat har varit mycket positiva till sin verksamhet och försöker se ljust på framtiden. Men de ser en dyster bild framför sig om de inte kan engagera yngre medlemmar att arbeta aktivt i föreningen.</p><p>* Det finns sämre kunskaper i föreningskunskap idag, vilket kan vara en förklaring till att många inte vill ta på sig ett styrelseuppdrag och då speciellt som kassör eller ordförande.</p><p>* Om de ideella föreningarna i framtiden skulle tvingas vara självfinansierade skulle det innebära katastrof för verksamheten. Det är redan idag svårt att finansiera ekonomin trots kommunala och statliga bidrag.</p><p>* Det krävs ofta intäkter från två håll för att verksamheten ska fungera och utvecklas. Dels intäkter från egen verksamhet och dels bidrag från kommun, stat eller andra organisationer.</p>

This thesis purpose is to investigate the sociopolitical factors and causes that led to why KB chose not to use the criteria and guidelines for their digitization activities are described in DIGSAM. To do this I focused on three research questions;- What factors (internal / external) led to the decision not to use the criteria guidelines for digitization, which is described in the policy document DIGSAM and what arguments and opinions formed the basis for the decision.- What is the Library&apos;s digitization activities, the factors, criteria and guidelines governing activity in the current situation? - Will KB&apos;s choice not to use DIGSAM as a whole in their digitization activities affect national library&apos;s role as a beacon for the Swedish libraries digital work? In what way and why? In order to answer these questions I interviewed three of KB:s librarians who had extensive knowledge of digitization and DIGSAM. I chose to also use a pilotstudy that was conducted at KB in the of spring 2010. The idea was to use this material as a basis to build on.As a theoretical framework, I chose to use a socio-political theory of Ingrid Mason. The results of my study was that KB&apos;s choice not to use DIGSAM was due to economic, infrastructural and organizational elements. / Program: Bibliotekarie

<p>Många lokalsamhällen har problem med att skapa den nödvändiga förnyelsen för att samhället skall fortsätta att leva och utvecklas. Ett alternativ är att låta dessa lokalsamhällen somna in på ett naturligt sätt. Ett annat är att försöka stimulera det lokala entreprenörskapet så att det nödvändiga flödet av kontinuerlig återskapande och förnyelse uppstår igen. Under 2000-2003 arbetade jag som projektledare för ett lokalt utvecklingsprojekt i Hamrångebygden som ligger 3-5 mil norr om centrala Gävle. Där är denna problematik av central betydelse.</p><p>Geografiskt ligger Hamrångebygden vackert inramat mellan Bottenhavskusten med dess skärgård och den stora gränsskogen mellan Gästrikland och Hälsingland - Ödmården.</p><p>Bland de 3600 invånarna är den lokala identiteten stark och bygden har varit kontinuerligt bebodd sedan åtminstone 600-talet. Hamrånge Sockenbildning är från början av 1300-talet och rötterna i bondesamhället finns kvar, även om få arbetar heltid på sin gård numera.</p><p>Hamrångebygden domineras av en brukskultur. Stora Enso med sitt pappersbruk och sågverk har sammanlagt cirka 500 anställda och är bygdens enda riktigt stora privata arbetsgivare. Sågverket anlades 1867 och pappersbruket 1925. I övrigt finns det cirka 120 aktiva småföretag i Hamrångebygden, från deltidsföretag till vägrestaurangen Hakke Gård med cirka 30 årsanställda. Den offentliga sektorn är även en betydelsefull arbetsgivare i bygden.</p><p>Hamrångebygden är ett samlingsnamn för några större och mindre orter och byar där relationerna mellan de olika delarna i bygden pendlar mellan samarbete, likgiltighet och rivalitet. Ett rikt föreningsliv medför ett väl utbyggt socialt nätverk som binder samman olika intressen och bygden i sej. Det var en av de viktigaste anledningarna till att Gävle kommun tillsammans med EU, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen satsade pengar i det lokala utvecklingsprojektet Affärsidé Hamrånge vilket jag varit projektledare för. Huvudprojektet omsatte tillsammans med sidoprojekt cirka 3 mkr under närmare tre år 2000-2003. Projektägare var Hamrånge Företagarförening tillsammans med Hamrångegruppen.</p><p>Utgångspunkten i uppsatsarbetet har varit kulturen eftersom jag ser den som samhällsbyggandets moder. Vad jag kommit fram till är att ett långsiktigt utvecklingsarbete behöver ta avstamp i en entreprenörkultur som stimulerar och aktivt arbetar med konstant förnyelse av samhällets olika delar inom alla ekonomiska sektorer: marknad, offentlig ekonomi, ideell ekonom samt inom den social ekonomin. Entreprenörskap definierar jag som skapande av ny verksamhet och entreprenörkultur definieras som en omgivning som stöttar entreprenörer på ett aktivt och konstruktivt sätt.</p><p>I uppsatsarbetet utvecklas en modell för hur entreprenörkulturer kan skapas. Det räcker inte med kulturarbete (t.ex. inspirations och attitydarbete) för att skapa en entreprenörkultur. Kulturarbete behöver kompletteras med såväl kapacitetsuppbyggande kompetensutveckling (t.ex. genom korta kurser och utbildning) liksom operativt stöd (t.ex. konsultinsatser och nätverk) under det kritiska uppbyggnadsskedet när företagsamma människor bygger upp sin entreprenöriella kapacitet. Långsiktighet är ytterligare en grundläggande förutsättning. Utan denna sammansatta utvecklingsansats riskerar utvecklingsarbetet att tappa hållbara resultat.</p>

Många lokalsamhällen har problem med att skapa den nödvändiga förnyelsen för att samhället skall fortsätta att leva och utvecklas. Ett alternativ är att låta dessa lokalsamhällen somna in på ett naturligt sätt. Ett annat är att försöka stimulera det lokala entreprenörskapet så att det nödvändiga flödet av kontinuerlig återskapande och förnyelse uppstår igen. Under 2000-2003 arbetade jag som projektledare för ett lokalt utvecklingsprojekt i Hamrångebygden som ligger 3-5 mil norr om centrala Gävle. Där är denna problematik av central betydelse. Geografiskt ligger Hamrångebygden vackert inramat mellan Bottenhavskusten med dess skärgård och den stora gränsskogen mellan Gästrikland och Hälsingland - Ödmården. Bland de 3600 invånarna är den lokala identiteten stark och bygden har varit kontinuerligt bebodd sedan åtminstone 600-talet. Hamrånge Sockenbildning är från början av 1300-talet och rötterna i bondesamhället finns kvar, även om få arbetar heltid på sin gård numera. Hamrångebygden domineras av en brukskultur. Stora Enso med sitt pappersbruk och sågverk har sammanlagt cirka 500 anställda och är bygdens enda riktigt stora privata arbetsgivare. Sågverket anlades 1867 och pappersbruket 1925. I övrigt finns det cirka 120 aktiva småföretag i Hamrångebygden, från deltidsföretag till vägrestaurangen Hakke Gård med cirka 30 årsanställda. Den offentliga sektorn är även en betydelsefull arbetsgivare i bygden. Hamrångebygden är ett samlingsnamn för några större och mindre orter och byar där relationerna mellan de olika delarna i bygden pendlar mellan samarbete, likgiltighet och rivalitet. Ett rikt föreningsliv medför ett väl utbyggt socialt nätverk som binder samman olika intressen och bygden i sej. Det var en av de viktigaste anledningarna till att Gävle kommun tillsammans med EU, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen satsade pengar i det lokala utvecklingsprojektet Affärsidé Hamrånge vilket jag varit projektledare för. Huvudprojektet omsatte tillsammans med sidoprojekt cirka 3 mkr under närmare tre år 2000-2003. Projektägare var Hamrånge Företagarförening tillsammans med Hamrångegruppen. Utgångspunkten i uppsatsarbetet har varit kulturen eftersom jag ser den som samhällsbyggandets moder. Vad jag kommit fram till är att ett långsiktigt utvecklingsarbete behöver ta avstamp i en entreprenörkultur som stimulerar och aktivt arbetar med konstant förnyelse av samhällets olika delar inom alla ekonomiska sektorer: marknad, offentlig ekonomi, ideell ekonom samt inom den social ekonomin. Entreprenörskap definierar jag som skapande av ny verksamhet och entreprenörkultur definieras som en omgivning som stöttar entreprenörer på ett aktivt och konstruktivt sätt. I uppsatsarbetet utvecklas en modell för hur entreprenörkulturer kan skapas. Det räcker inte med kulturarbete (t.ex. inspirations och attitydarbete) för att skapa en entreprenörkultur. Kulturarbete behöver kompletteras med såväl kapacitetsuppbyggande kompetensutveckling (t.ex. genom korta kurser och utbildning) liksom operativt stöd (t.ex. konsultinsatser och nätverk) under det kritiska uppbyggnadsskedet när företagsamma människor bygger upp sin entreprenöriella kapacitet. Långsiktighet är ytterligare en grundläggande förutsättning. Utan denna sammansatta utvecklingsansats riskerar utvecklingsarbetet att tappa hållbara resultat.

I takt med att den offentliga välfärden fått snävare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fått en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett på såväl europeisk som nationell nivå och uppmärksammats av både EU och den svenska regeringen. Från EU: s sida har olika åtgärder tagits för att stärka den sociala ekonomin ställning. Den svenska regeringen har också tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen träffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som är verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting.Eftersom samverkan kring socialt arbete sker på det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den. Ett annat syfte har varit att se hur samverkan påverkas av extern projektfinansiering. För att få en bild av hur samverkan mellan kommunen och den sociala ekonomin har utvecklats harrepresentanter för Malmö Stad och den sociala ekonomin intervjuats. Empirisk data har sedan analyserats utifrån ett interorganisatoriskt perspektiv. Likaså har den analyserats mot koopteringsteorin. Avslutningsvis har ett egenmaktsperspektiv lagts på insamlad data. Det finns tecken på att utbytesrelationerna mellan aktörerna fortfarande är otydliga och attmaktförhållandet mellan dem har jämnats ut över tiden. Några spår av kooptering fanns inte i förhållandet mellan kommunen och den sociala ekonomin. Däremot har samverkan stärkt brukarnas egenmakt. Likaså visar undersökningen att den externa delfinansieringen tvingar aktörerna att anpassa sina samverkansprojekt efter finansiärernas mål.