<p>Många små företag upplever svårigheter att finansiera företaget under uppstarten, det krävs både kontakter, tur och tålamod för att lyckas. Att finna finansiering är ofta ett omfattande och tidsödande arbete för småföretagaren. Medicintekniska företag tillverkar ofta forskningsbaserade produkter och har ett stort kapitalbehov långt innan de kan visa upp en färdig produkt eller försäljningsintäkter. Detta är ett stort problem då externa finansiärer helst inte vill riskera för mycket vid en investering och föredrar att investera i ett senare skede.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken attityd småföretag i medicintekniska branschen har på externt kapital samt i vilken utsträckning det används för finansiering av företagen i introduktionsfasen.</p><p><strong>Teori: </strong>Finansieringsteori och tidigare forskning kring finansiering av småföretag samt riskkapital har studerats för att skapa en teoretisk referensram.</p><p><strong>Metod: </strong>En kvalitativ metod användes och undersökningen bygger på intervjuer med åtta små medicintekniska företag, en affärsinkubator och en investerare. Vid analysen användes en deduktiv ansats och teorier och modeller testades mot det empiriska underlaget.</p><p><strong>Resultat och analys: </strong>Finansieringen under uppstarten består till största delen av offentlig finansiering och riskkapital. Företagen har en lång introduktionsfas då det tar lång tid att ta en produkt till marknad. Det förekommer gap mellan företag och investerare av olika karaktär, förväntningsgap, informationsgap och skillnad i målsättning är några. Det är relativt lätt att få de små belopp som krävs för att starta ett företag men småföretagen har sedan svårt att komma över tröskeln hos riskkapitalbolagen då de söker ett för litet kapitalbelopp.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Offentlig finansiering är betydande för företagen. Det stora kapitalbehovet gör det nödvändigt att finansiera företaget med riskkapital. Riskkapital bidrar förutom rent finansiellt med kompetens och kontakter. Trots att investerare helst vill investera i senare faser kan dessa företag attrahera externt kapital.</p>

Många små företag upplever svårigheter att finansiera företaget under uppstarten, det krävs både kontakter, tur och tålamod för att lyckas. Att finna finansiering är ofta ett omfattande och tidsödande arbete för småföretagaren. Medicintekniska företag tillverkar ofta forskningsbaserade produkter och har ett stort kapitalbehov långt innan de kan visa upp en färdig produkt eller försäljningsintäkter. Detta är ett stort problem då externa finansiärer helst inte vill riskera för mycket vid en investering och föredrar att investera i ett senare skede. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken attityd småföretag i medicintekniska branschen har på externt kapital samt i vilken utsträckning det används för finansiering av företagen i introduktionsfasen. Teori: Finansieringsteori och tidigare forskning kring finansiering av småföretag samt riskkapital har studerats för att skapa en teoretisk referensram. Metod: En kvalitativ metod användes och undersökningen bygger på intervjuer med åtta små medicintekniska företag, en affärsinkubator och en investerare. Vid analysen användes en deduktiv ansats och teorier och modeller testades mot det empiriska underlaget. Resultat och analys: Finansieringen under uppstarten består till största delen av offentlig finansiering och riskkapital. Företagen har en lång introduktionsfas då det tar lång tid att ta en produkt till marknad. Det förekommer gap mellan företag och investerare av olika karaktär, förväntningsgap, informationsgap och skillnad i målsättning är några. Det är relativt lätt att få de små belopp som krävs för att starta ett företag men småföretagen har sedan svårt att komma över tröskeln hos riskkapitalbolagen då de söker ett för litet kapitalbelopp. Slutsatser: Offentlig finansiering är betydande för företagen. Det stora kapitalbehovet gör det nödvändigt att finansiera företaget med riskkapital. Riskkapital bidrar förutom rent finansiellt med kompetens och kontakter. Trots att investerare helst vill investera i senare faser kan dessa företag attrahera externt kapital.

Kvinnors företagande har ökat under 2000-talet. I Sverige utgör kvinnoledda företag en betydande del av alla företag. Trots det får kvinnoledda företag bara 1% av det svenska riskkapitalet. Insikterna är begränsade gällande faktorer som har inverkan på tillväxt hos kvinnoägda företag. Det kan ifrågasättas huruvida entreprenörkvinnor väljer finansieringsform på andra grunder än män. Syftet med studien är att beskriva och förstå bakomliggande faktorers inverkan på entreprenörkvinnors val av finansieringskällor. Studien har en abduktiv metod med en kvalitativ ansats, således förenligt med studiens syfte. Empiriska fynd analyserades med teoretiska fynd varpå personliga faktorer, faktorer i närmiljö, organisatoriska- och samhälleliga faktorer ses påverka entreprenörkvinnor i deras beslutsfattande gällande valet av finansieringskällor. Inom ovannämnda kategorier framgår det av studien att entreprenörkvinnors val av finansieringskällor får anses påverkas av faktorerna självförtroende, riskbenägenhet, erfarenhet av ekonomisk ledning, nätverk, familjeförhållande, medhjälpare, könsstereotyper och jämställdhet på arbetsmarknaden.

Effekterna av covid-19-pandemin har gjort att många småföretagare har drabbats hårt av ekonomiska problem, som kraftigt minskad omsättning och likviditetsproblem. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat åtta verkställande direktörer för små aktiebolag inom tjänstesektorn. Vi vill skapa en förståelse för hur dessa ägare har finansierat respektive verksamhet under pandemin, för att utreda vilka finansieringsbeslut småföretagare fattar för att klara sig ur ekonomisk kris. Vi fick reda på att småföretagare föredrar att använda sig av internt kapital i första hand och av externt kapital i nödfall. Det viktigaste är att minimera kostnader och att inte använda sig av kortsiktiga finansieringsformer med en hög ränta och en kort återbetalningstid, för att som företag överleva en ekonomisk kris. / The effects of the covid-19 pandemic have meant that many small businesses have been hit hard by financial problems, such as sharply reduced sales and liquidity problems. We have done a qualitative study in which we interviewed eight CEOs of small limited companies in the service sector. We want to create an understanding of how these owners have financed each business during the pandemic, to investigate what financing decisions small businesses make to cope with an economic crisis. We found that small business owners prefer to use internal capital in the first place and external capital in emergencies. The most important thing is to minimize costs and not to use short-term forms of financing with a high interest rate and a short repayment period, in order for a company to survive an economic crisis.

I takt med att den offentliga välfärden fått snävare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fått en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett på såväl europeisk som nationell nivå och uppmärksammats av både EU och den svenska regeringen. Från EU: s sida har olika åtgärder tagits för att stärka den sociala ekonomin ställning. Den svenska regeringen har också tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen träffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som är verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting.Eftersom samverkan kring socialt arbete sker på det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den. Ett annat syfte har varit att se hur samverkan påverkas av extern projektfinansiering. För att få en bild av hur samverkan mellan kommunen och den sociala ekonomin har utvecklats harrepresentanter för Malmö Stad och den sociala ekonomin intervjuats. Empirisk data har sedan analyserats utifrån ett interorganisatoriskt perspektiv. Likaså har den analyserats mot koopteringsteorin. Avslutningsvis har ett egenmaktsperspektiv lagts på insamlad data. Det finns tecken på att utbytesrelationerna mellan aktörerna fortfarande är otydliga och attmaktförhållandet mellan dem har jämnats ut över tiden. Några spår av kooptering fanns inte i förhållandet mellan kommunen och den sociala ekonomin. Däremot har samverkan stärkt brukarnas egenmakt. Likaså visar undersökningen att den externa delfinansieringen tvingar aktörerna att anpassa sina samverkansprojekt efter finansiärernas mål.

Forskningsfrågor:   -       Vilka icke-finansiella signaler skickar små och medelstora aktiebolag genom sina förvaltningsberättelser för att få positivt bifall av externa finansiärer?  -       Hur påverkar denna signalering företagens legitimitet?   Syfte:                        Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur små och medelstora aktiebolag signalerar icke-finansiell information för att öka sina chanser att erhålla extern finansiering. Studien kommer enbart fokusera på de signaler som bidrar positivt till bifall, det vill säga vilka sambanden är mellan icke-finansiell information som förmedlas ut och bifall av finansiärer. Syftet är också att öka kunskapen kring hur signaleringen gällande den icke-finansiella informationen kan bidra till att företag ökar sin legitimitet.            Metod:                      Studien genomfördes genom en kvalitativ förklarande studie. Som utgår från en deduktiv ansats. Där undersökning består av analys utav förvaltningsberättelser i små och medelstora företag.    Slutsats: Slutsatsen dras att den information som små och medelstora företag signalerar ut i sina förvaltningsberättelser till övergripande del liknar varandra. Det kan konstateras att signaler gällande miljö, arbetsklimat och arbetsmiljö är mest återkommande och tas upp av flest företag. Studien kan därför dra slutsatsen att baserat på legitimitet är det denna information som investerare kräver mest vid bifall. Ytterligare kan det fastställas att väsentliga händelser, risker samt framtid också är av stor vikt gällande det som signaleras ut. Dessa typer av icke-finansiell information är därmed också av väsentlig betydelse vid bifall från finansiärer. Slutligen kan det konstateras att den icke-finansiella informationen överlag inte är omfattande. Därmed dras slutsatsen att externa finansiärer inte kräver välutvecklad information, utan det räcker med att viktiga delar av icke-finansiell information nämns i en kortare och mer koncis text. / Research questions:  -      What non-financial signals do small and medium-sized limited companies send through their management reports to gain positive approval from external financiers? -      How does this signaling affect the legitimacy of companies?    Purpose:       The purpose of the study is to create an understanding of how small and medium-sized limited companies signal non-financial information to increase their chances of obtaining external financing. The study will only focus on the signals that contribute positively to approval, that is, what are the connections between non-financial information that is conveyed and approval by financiers. The purpose is also to increase knowledge about how  the signaling regarding the non-financial information can contribute to companies increasing their legitimacy.   Method:        The study was conducted through a qualitative explanatory study. Which is based on a deductive approach. Where research consists of analysis of management reports in small and medium-sized companies.   Conclusion:                                              The conclusion is drawn that the information that small and medium-sized companies signal out in their management reports is broadly similar. It can be stated that signals regarding the environment, working climate and working environment are the most frequent and are taken up by the most companies. The study can therefore conclude that based on legitimacy, it is this information that investors require the most in case of approval. Furthermore, it can be established that significant events, risks and the future are also of great importance regarding what is signaled. These types of non-financial information are therefore also of essential importance in the case of approval from financiers. Finally, it can be stated that the non-financial information is generally not comprehensive. The conclusion is thus drawn that external financiers do not require well-developed information, but it is enough that important parts of non-financial information are mentioned in a shorter and more concise text.

Disruptive innovation pertains to a process wherein a modest idea can grow and transform the entire landscape among established companies within the same industry. While this type of innovation has the potential to revolutionize markets and industries, it also presents challenges, particularly in securing funding. Financing disruptive companies can be a difficult endeavor as they may be challenging to comprehend and assess. Traditional financiers may not recognize the potential in these ideas and may be reluctant to risk their resources on what may appear to be uncertain ventures. Thus, the question arises whether the financing process for entrepreneurs engaging in disruptive innovation differs from that of other entrepreneurs. The purpose of this study is to observe the factors that influence disruptive entrepreneurship and how they are reflected in the financing process. Empirical findings were analyzed alongside theoretical findings. The results indicated that external financing capable of primarily providing knowledge was valued more highly than external financing that could only offer capital. / Disruptiv innovation handlar om en process där en liten idé kan växa och förändra hela spelplanen bland etablerade företag inom samma bransch. Denna typ av innovation har potentialen att revolutionera marknader och industrier. Men med disruptiv innovation kan det också uppstå utmaningar, särskilt när det gäller att hitta finansiering. Att finansiera disruptiva företag kan vara en svår uppgift eftersom de kan vara svåra att förstå och värdera. Traditionella finansiärer kanske inte inser potentialen i dessa idéer och kan vara ovilliga att riskera sina pengar på vad som kan verka vara osäkra satsningar. Det kan således ifrågasättas huruvida finansieringsprocessen för entreprenörer som ägnar sig åt disruptiv innovation skiljer sig från andra entreprenörer. Syftet i denna studie är att se vad som har en inverkan på disruptivt entreprenörskap och hur det speglas i finansieringsprocessen. Empiriska fynd analyserades med teoretiska fynd och resultatet visade att extern finansiering som kunde bidra med främst kunskap värderas högre än extern finansiering som bara kunde erbjuda kapital.