Cirkulär ekonomi är för tillfället ett väldigt hett och omdiskuterat ämne. Problemet med den linjära modell som används idag är att så fort en produkt gått sönder eller uppfyllt sitt syfte så blir den avfall, vilket är ett oerhört slöseri med resurser. Den cirkulära ekonomins modell fokuserar istället på att skapa produkter som kan återanvändas eller monteras isär och återvinnas efter att de uppfyllt sitt syfte/gått sönder. Regioner, kommuner och företag har en stor del i det hela, och utan stöd från varandra kommer en omställning från linjär till cirkulär ekonomi blir svårt.Syftet med den här studien var att skapa förståelse för om företag i Region Kronoberg arbetar med cirkulär ekonomi, i så fall på vilka sätt, samt om de får stöd från kommunal och regional nivå. För att kunna studera detta skickades enkäter ut till företag runt om i Region Kronoberg, samt så genomfördes telefonintervjuer med vissa kommuner.Resultaten som framkom visar på att det finns företag i Region Kronoberg som arbetar med cirkulär ekonomi idag, även om de inte är särskilt många. De vanligaste sätten att arbeta med det på är genom återvinning, återtillverkning, samt reducering av avfall och utsläpp. Det framkom också av undersökningen att kommunerna inte har gett något direkt stöd till företagen, och inte heller Region Kronoberg. / The purpose of this study was to create an understanding about if companies in Region Kronoberg works with circular economy, if so, in what ways, and if they get support from the municipal and regional levels. In order to study this, questionnaires were sent out to companies around Region Kronoberg, as well as conducted telephone interviews were made with some municipalities.The results received shows that there are companies in the Region Kronoberg working with circular economy today, although they are not very numerous. The most common ways to work with it is through recycling, remanufacturing, and reducing waste and emissions. It also emerged from the survey that local authorities have not given any direct support to companies, and nor has Region Kronoberg.

Today’s society is based on a linear economy. For the textile industry, it creates a takemake- waste behavior that has a major negative impact on our environment. A transition tocircularity is necessary for a sustainable future. Circular economy is described as a systemwhere the earth’s resources can circulate between production and the user face in a loopwithout the need for new raw materials and without becoming waste. In this study, researchthrough design explores how textiles can circulate away from a linear consumption, with theremake of textile waste with the aim of extending product lifetime and recycling materials.The project investigates how remake garments are produced, used and disposed of, whichprovides an understanding of the remake process and what is required in the design processfor a circular remade garment. During the study, a jacket is produced from textile waste thatcan be used for a long time and circulate in a cycle. / Dagens samhälle är byggt på en linjär ekonomi och för textilindustrin innebär det ett köpoch slängbeteende som har stor negativ påverkan på miljön, en omställning till cirkularitetär nödvändig för en hållbar framtid. Cirkulär ekonomi beskrivs som ett system där jordensresurser kan cirkulera mellan produktion och användning i ett kretslopp utan behov förny råvara och utan att bli avfall. I denna studie utforskas med forskning genom design hurtextilier kan cirkulera från den linjära konsumtionen genom återbruk av textilavfall medsyfte att förlänga produktlivet och återvinna material. Projektet undersöker hur återbrukproduceras, används och avfallshanteras vilket ger förståelse för återbruksprocessen och vadsom krävs i designprocessen för ett cirkulärt återbruksplagg. Under studien produceras enjacka av textilavfall som kan användas länge och cirkulera i ett kretslopp.

Through methods from Service Design, a concept about renting tools commonly in the residential area Vikaholm in Växjö, has been developed. The service Tack för lånet! is based on a desire, both from me and from an increasing number of consumers, to go from the throwaway society to a sharing economy. / Genom servicedesign-metoder har ett koncept kring att låna verktyg och redskap i en gemensam bod, tagits fram. Tjänsten Tack för lånet! har sin grund i en djup längtan, både från mig och från allt fler konsumenter, att få ett paradigmskifte från slit-och slängsamhället till den både historiska, men också framtidsvisionära, delningsekonomin. / <p>Länk till animation: https://www.youtube.com/watch?v=cFiNmsXToUk</p>

No description available.

Den mänskliga påverkan på vår planet har ökat drastiskt sedan mitten av 1900-talet. Samhället står därför inför en stor utmaning med att vända den negativa trenden. Cirkulär ekonomi är ett koncept som är högst aktuellt för att motverka den negativa påverkan på planeten. Den cirkulära ekonomin innebär minskad konsumtion av jordens resurser genom att skapa slutna kretslopp, ökad resurseffektivitet, och eliminering av avfall. Även uteslutning av giftiga kemikalier och användning av förnybar energi är viktiga delar i cirkulära system. En omställning från den traditionella linjära ekonomin mot den cirkulära är därför ett nödvändigt steg för att minska vår miljö- och klimatpåverkan, för att i längden kunna fortsätta leva i ett hållbart samhälle. Cirkulär ekonomi är ett aktuellt ämne både i den offentliga sektorn och i näringslivet, men är ännu ett relativt nytt och outforskat område. Flera kontexter är därför ännu inte studerade, vilket kan försvåra en omställning. Detta ligger till grund för studiens problemformulering och syfte. Syftet med denna studie är därför att kartlägga hur det arbetas med cirkulär ekonomi inom den svenska dagligvaruhandeln. Utifrån det vill vi identifiera vilka barriärer som finns inom kontexten. Vi presenterar sedan de barriärer som framkommit, för att skapa en tydlig överblick över de utmaningar som existerar utifrån dagligvaruhandelns perspektiv. För att undersöka detta har vi genomfört sju kvalitativa intervjuer med tre olika företag. Fem av dessa har varit med individer som arbetar med hållbarhet på central nivå, och två har genomförts med butikschefer. Den teoretiska bakgrunden om skillnaden mellan linjär ekonomi och cirkulär ekonomi, tidigare identifierade barriärer samt relevanta studier kopplade till dagligvaruhandeln har ställts i relation till det material som samlats in från intervjuerna. Därefter har vi kunnat besvara problemformuleringen, samt uppfylla studiens syfte. Resultatet av studien visar på att den svenska dagligvaruhandeln i stor utsträckning jobbar gemensamt för att bli mer cirkulära. De har tillsammans antagit mål som ska bidra till ökad cirkuläritet, och samarbetar gärna på konkurrensneutrala områden. Vår studie tyder på att hållbarhet är en prioriterad fråga inom dagligvaruhandeln, och att jobba mot en cirkulär ekonomi är en given del i deras hållbarhetsarbete. Intresset och kunskapen kring hållbarhet är generellt stort hos de företag som deltog i studien, men trots detta har 15 mer eller mindre omfattande barriärer för CE kunnat identifieras. Dessa nya och gamla barriärer är både externa och interna, och presenteras slutligen i en överskådlig tabell.

No description available.

Den svenska modeindustrin ställs idag inför en hel del olika utmaningar då det är en industri som kräver mycket resurser och har en negativ miljöpåverkan. Detta sker i samband med att e-handeln ökar och dess returer skapar en miljö av att vara en självklar del av konsumenternas köpbeteende. Dessa returer leder till att det har uppstått utmaningar i hur modeindustrins avfall från returlogistikprocesser ska optimeras på bästa sätt och inte belasta både de involverade aktörerna och miljön. Cirkulär ekonomi har därför blivit ett ämnesområde som har ökat i diskussion för att hitta lösningar på hur modeindustrin ska kunna utnyttja samtliga resurser och material. Detta kräver att svenska modeföretag måste börja organisera om sina linjära affärsmodeller och strukturer för att kunna möta både uppsatta klimatmål och ambitioner om en cirkulär modeindustri samt minimera de negativa konsekvenserna. Det är därför viktigt att inkludera aktiviteter såsom återanvändning, återvinning och återtillverkning i modeföretagens strukturer och returlogistikprocesser. Tidigare forskning visar på att det finns ett gap inom returlogistikens förbindelse med cirkulär ekonomi och hur denna returlogistikprocess kommer att påverka en cirkulär omvandling av den svenska modeindustrin. Det saknas även forskning om hur returlogistiksprocesser kommer att behöva ställas om i en cirkulär ekonomi. Detta innebär att denna studie syftar till att beskriva svenska modeföretags arbete med returlogistik och cirkulär ekonomi, samt hur returlogistik kan omvandlas från linjär till cirkulär ekonomi. Studien kartlägger även vad företagens drivkrafter och utmaningar är med en cirkulär omvandling. För att uppnå detta har en kvalitativ fallstudie utförts med det deduktiva angreppssätt med inslag av induktion. Detta för att möjligheten utgå med en grund från befintlig forskning men även vara öppen för nya insikter från den empiriska studien. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex svenska modeföretag och en expertorganisation.  Studiens syfte och problemformulering har besvarats genom beskrivning av svenska modeföretags arbete med en cirkulär ekonomi, hur deras returlogistik ser ut idag samt hur det kommer att behöva omvandlas i framtiden. Även genom en kartläggning av vilka drivkrafter och utmaningar som företagen ställs inför med denna omvandling. Resultatet av studien visade att svenska modeföretag arbetar med liknande aktiviteter i deras returlogistikprocesser men har kommit olika långt i arbetet med cirkulär ekonomi. Vi identifierade att returlogistikens omvandling till en cirkulär ekonomi påverkas av externa samarbeten, kundbeteende, produktdesign, digitalisering och regleringar. Slutligen kan vi konstatera att den cirkulära omvandlingen i modeindustrin ser olika ut beroende på modeföretagets inriktning och utveckling.

Vår globala population växer och resursanvändandet och konsumtionsnivåerna accelererar i takt med en ökad ekonomisk aktivitet. Frågan kring konsumtionens miljömässiga och sociala implikationer har på ett sällan skådat sätt lyfts in i vår vardag, och det blir för oss människor allt tydligare att faktumet att fortsätta förbruka materiella resurser i denna takt inte längre är ett alternativ för en hållbar framtid. För företag blir det uppenbart att affärer inte kan drivas som vanligt, och det handlar framåt om att hitta en lösning för att bruka, men inte förbruka jordens resurser - vilket idag är den krassa effekten av linjär produktion och konsumtion.   Textilindustrin är en av världens mest resursintensiva och förorenande branscher, där vi enbart i Sverige kan vittna om alarmerande siffror över konsumtionens klimatutsläpp. Mot denna bakgrund tar studien avstamp i de stora utmaningar som såväl privatpersoner som företag står inför då klädkonsumtionen skjuter i höjden, och ställer oss frågan hur företag genom nya typer av affärsmodeller kan frambringa en attitydförändring till hur vi köper, äger och använder våra kläder. Vi har konstaterat att arbete med effektiva produktionsprocesser, återvinning och miljövänliga material endast utgör en marginell skillnad i den miljöpåverkan som konsumtionen i stort utgör, och att en kraftig minskning i mängden producerade varor krävs. Studien syftar därför till att undersöka hur företag kan gå tillväga för att begränsa den överkonsumtion som idag kännetecknar klädbranschen.   Genom en kvalitativ fallstudie har vi studerat fyra framsynta företag verksamma inom outdoorbranschen, som i många fall anses ligga i framkant vad gäller hållbara alternativ. Vi redogör för hur företagen genom affärsmodellsinnovation integrerat hållbara lösningar som möjliggör minskade konsumtionsnivåer utan att göra avkall på lönsamhet eller konsumentens upplevda värde. Studien visar att företag kan tillhandahålla högt värde och samtidigt generera lönsamhet utan att sälja fler enheter, vilket tyder på att det inte finns någon motsättning mellan hållbarhet och goda affärer. Vi framhåller att affärsmässiga fördelar med fördel kan skapas genom att implementera uthyrningsmodeller, designa för längre produktlivslängd och arbeta med klädinsamling.   I studien belyser vi även vilka utmaningar och möjligheter som finns i företag med olika finansiella och storleksmässiga förutsättningar, och presenterar med hänsyn till dessa praktiska rekommendationer till detaljhandelsföretag som vill påbörja en omställning av sin affärsmodell. Resultaten indikerar att en av de största utmaningarna utgörs av det faktum att konsumentens efterfrågan på hållbara alternativ fortfarande är begränsad, trots en uttryckt strävan efter att konsumera mer hållbart. Producerande företag måste således skapa en efterfrågan genom att dels lyfta frågan kring konsumtionens miljöpåverkan, dels utforma konkreta alternativ till det traditionella, linjära köpbeteendet. Sett ur ett övergripande perspektiv kan vi efter vår analys dock konstatera att skärpt lagstiftning och en förändrad prissättning är en förutsättning för dessa företag att snabbare kunna ställa om och bidra med en mer utbredd cirkuläritet inom branschen.     Med samarbete, ett förlängt ansvar hos såväl konsument som producent, ett tydligare regelverk samt engagerande företag som i större utsträckning adresserar frågan kring sina miljömässiga avtryck, kan såväl verksamheter som konsumenters attityder förändras och således bana väg för en lite renare och bättre klädbransch.

Syftet med studien är att undersöka potentialen för en cirkulär affärsmodell inom möbelindustrin. Genom en enkätundersökning har landsting/regioner, kommuner och myndigheter tagit ställning till frågor som utgår från konceptet cirkulär ekonomi. Resultatet av studien visar att det finns en mycket låg efterfrågan för en cirkulär affärsmodell inom den offentliga sektorn. Det marknadshinder/barriär som framförallt anses begränsa införandet av en cirkulär ekonomi är det juridiska ramverket, lagen om offentlig upphandling (LOU). / The purpose of this study is to investigate the potential of a circular business model in the furniture industry. Through a questionnaire survey county councils/regions, municipalities and authorities have taken a stand on issues based on the concept of circular economy. The results of the study show that there is a very low demand for circular business model in the public sector. The market obstacle/barrier which mainly is considered to limit the introduction of a circular economy is the legal framework, the Public Procurement Act (LOU).

Bakgrund: Genom den ständigt pågående industrialiseringen i världen samt de senaste 100 årens ökade resursåtgång, ökar behovet av förnybara resurser i världen. Att jordens befolkning dessutom förväntas öka till över nio miljarder redan år 2050 sätter press på utvecklingen av förnybara resurser samt nya arbetssätt för att i framtiden kunna klara av framtidens ökande behov av resurser. Genom att använda ett cirkulärekonomiskt tankesätt där produkter designas för att antingen återanvändas, materialåtervinnas eller energiutvinnas, skapas möjligheter för att resurserna ska kunna användas i produktionen av nya. Syftet med det cirkulärekonomiska tankesättet är att inget, eller så lite material som möjligt, ska bli till avfall. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur företag i Sverige kan arbeta med cirkulär ekonomi för att minska sin miljöpåverkan samt effektivisera sin resursanvändning. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie där empiri har samlats genom semi- strukturerade intervjuer och tidigare fallstudier gjorda i Kina. Slutsats: Vi har utifrån vårt arbete med cirkulär ekonomi kommit fram till att nya tankesätt krävs för att en cirkulär ekonomi ska kunna implementeras. Gamla tankemönster där avfall ses som något negativt måste ersättas med tankesätt där avfall och restprodukter ses som tillgångar. Vi anser att cirkulärekonomiska nätverk mellan företag kan jämföras med, och styras som, värdekedjor. Nätverken kan uppstå inom befintliga värdekedjor eller bestå av nya aktörer som tillsammans bilder ett cirkulärekonomiskt kretslopp. Vidare ges ett förslag på vidare forskning i form av ett certifikat som kan fungera som ett bevis på att företag tillämpar ett cirkulärekonomiskt arbetssätt.