Syftet med studien är att undersöka potentialen för en cirkulär affärsmodell inom möbelindustrin. Genom en enkätundersökning har landsting/regioner, kommuner och myndigheter tagit ställning till frågor som utgår från konceptet cirkulär ekonomi. Resultatet av studien visar att det finns en mycket låg efterfrågan för en cirkulär affärsmodell inom den offentliga sektorn. Det marknadshinder/barriär som framförallt anses begränsa införandet av en cirkulär ekonomi är det juridiska ramverket, lagen om offentlig upphandling (LOU). / The purpose of this study is to investigate the potential of a circular business model in the furniture industry. Through a questionnaire survey county councils/regions, municipalities and authorities have taken a stand on issues based on the concept of circular economy. The results of the study show that there is a very low demand for circular business model in the public sector. The market obstacle/barrier which mainly is considered to limit the introduction of a circular economy is the legal framework, the Public Procurement Act (LOU).

In the growing digitalization of the grocery industry, it is necessary for traditional grocery retailers to adapt their business models to the new digital era. Augmented reality (AR) and other digital tools have proven to have the ability to transform the grocery business, and it is crucial for traditional grocers to act in order to remain competitive. AR technology has been used in a number of different retail industries, such as the clothing industry and the furniture industry. The purpose of this paper is to investigate how the implementation of AR can affectthe business model of a traditional grocery retailer. A case study has been conducted with a food company in Sweden, at the request of our commissioner working in the field of digitalization of different industries. Furthermore, the Triple Layered Business Model Canvas, has been used as a tool to identify the current business model, and to give suggestions on how the future business model can look like, after an implementation of AR. The results show a change on the canvas of the three different sustainability factors, but also an identification of the different challenges a grocery retailer can face. The results show an increased collaboration with external partners and the implementation of new activities for the case company. Furthermore, the study emphasizes the impact on distribution and suppliers, as well as the social consequences. Preparation for the technology is further presented in the study.  The study contributes to increased knowledge of business model change in the grocery industry. Previous research on the impact of AR on the grocery industry has been confirmed, and this paper contributes new research investigating the impact of technological innovations on the business model of traditional grocery retailers. This study also adds knowledge on theuse of the Triple Layered Business Model Canvas as an analytical tool for sustainability and business model change. / I den växande digitaliseringen av livsmedelsbranschen är det nödvändigt för traditionella livsmedelshandlare att anpassa sina affärsmodeller till den nya digitala eran. Förstärkt verklighet (AR) och andra digitala verktyg har visat sig ha förmågan att omvälva livsmedelshandeln, och det är avgörande för traditionella livsmedelshandlare att agera för att behålla sin konkurrenskraft. AR-tekniken har använts inom ett flertal olika industrier inom detaljhandeln, såsom klädindustrin och möbelindustrin. Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur implementeringen av AR kan påverka en traditionell livsmedelshandlarnas affärsmodell. En fallstudie har gjorts på ett livsmedelsföretag i Sverige, på begäran av vår kommissarie som arbetar inom digitalisering av olika branscher. Vidare har Triple Layered Business Model Canvas använts som ett verktyg för att identifiera den nuvarande affärsmodellen, och för att ge förslag på hur den framtida affärsmodellen kan se ut, efter en implementering av förstärkt verklighet (AR). Resultaten visar en förändring av canvasen med tre olika hållbarhetsfaktorerna, men även en identifiering över de olika utmaningarna en livsmedelshandlare kan stå inför. Resultatet visar ett ökat samarbete med externa partners samt implementering av nya aktiviteter för fallföretaget. Dessutom belyses påverkan på distribution och leverantörer, samt de sociala konsekvenserna. Vidare i studien presenteras även olika relevanta och betydelsefulla förberedelser för en implementation av AR tekniken. Studien bidrar till ökad kunskap inom förändring av affärsmodeller inom livsmedelsindustrin. Tidigare forskning om förstärkt verklighets påverkan på livsmedelsbranschen har bekräftats, och denna uppsats bidrar med ny forskning som undersöker effekten av teknologiska innovationer på affärsmodellen för traditionella livsmedelshandlare. Denna studie tillför även kunskap om användningen av Triple Layered Business Model Canvas som analysverktyg för hållbarhet och förändring av affärsmodeller.

Som en reaktion mot fast fashion-rörelsen och de oansvariga konsumtionsmönster som den medför har slow fashion uppstått som ett mer hållbart alternativ i modebranschen. Slow fashion beskrivs ofta som mode av hög kvalitet med en tidlös design vars syfte är att sakta ner flödena och minska konsumtionen. Tidigare studier beskriver slow fashion som koncept och några incitament och barriärer för att arbeta med slow fashion. Dock saknas en konkret definition av slow fashion-affärsmodellen och dess ingående komponenter. Det finns också ett gap mellan teorin och den praktiska tillämpningen av slow fashion-affärsmodellen, vilket gör detta till ett intressant perspektiv att undersöka. Därför är syftet med denna studie att bidra med ökad förståelse kring möjligheterna med slow fashion-affärsmodellen för modeföretag. Slow fashion-affärsmodellen definieras baserat på tidigare litteratur om affärsmodeller och slow fashion-konceptet. Detta presenteras som en modell med fyra komponenter: värdeerbjudande, värdeskapande, värdeleverans och värdelogik. Jämförelsen mellan denna definition och affärsmodellerna för sju modeföretag visar att det finns många möjligheter kopplade till slow fashion-värdeerbjudandet. I vilken utsträckning de andra komponenterna i slow fashion tillämpas i praktiken beror på företagets målgrupp, ägarstruktur och hur hållbarhet är förankrat i organisationen. När det gäller intressentperspektivet på slow fashion-affärsmodellen visar studien att myndigheter och beslutsfattare har störst möjligheter att möjliggöra slow fashion-affärsmodellen, genom att påverka både modeindustrin och konsumenterna. På grund av aktieägarnas inflytande över modeföretagens långsiktiga strategi kan de vara en drivkraft om hållbarhet prioriteras av dem. Andra intressenter kan agera som möjliggörare för tillämpningen av slow fashion-komponenter på grund av sitt potentiella intresse för hållbarhet och minskad konsumtion.Studiens syfte besvaras med följande propositioner: Proposition 1: Det finns en marknad för slow fashion-värdeerbjudandet men det saknas incitament för att tillämpa affärsmodellen fullt ut. Proposition 2: Konkurrenskraften i slow fashion-affärsmodellen ligger i värdeerbjudandet, inte i priset. Proposition 3: En styrka i slow fashion-affärsmodellen är dess lönsamhetspotential, vilket kan gynna ägare och investerare. Sammanfattningsvis visar studien att det finns potential när det gäller efterfrågan, konkurrenskraft och lönsamhet i slow fashion-affärsmodellen. Det finns dock begränsade incitament för modeföretag att tillämpa alla komponenter i affärsmodellen i sin verksamhet. Det finns också indikationer på att efterfrågan på mer långvariga kläder kan öka i framtiden. För tillfället verkar dock behovet av variation fortsätta vara starkt. / As a reaction to the fast fashion movement and the irresponsible consumption patterns derived from it, slow fashion has emerged as a more sustainable option in the fashion industry. Slow fashion is often described as fashion of high quality with a timeless design that aims to slow down the product flows and reduce consumption. Although previous studies describe slow fashion as a concept and some of its general incentives and barriers, a concrete definition of the slow fashion business model and its components is missing. There is also a gap between the theoretical and practical application of the slow fashion business model. The practical application is greatly influenced by different stakeholders in the fashion industry, which makes it an interesting perspective to study. Therefore, the aim of this study is to provide a deeper understanding of the possibilities with the slow fashion business model for fashion companies. The slow fashion business model is defined based on previous literature on business models and the slow fashion concept. This is presented in a model of four components: value proposition, value creation, value delivery, and value logic. The comparison between this definition and the business models of seven fashion companies, shows that there are many possibilities connected to the slow fashion value proposition. The extent to which the other slow fashion components are applied in practice depends on the company’s target customers, owner structure and how sustainability is embedded in the organization. Regarding the stakeholder perspective on the slow fashion business model, the study shows that public authorities and regulators have the largest possibilities to enable the slow fashion business model by influencing both the fashion industry and consumers. Due to the shareholders’ say in the long-term strategy of fashion companies, they could be a driving force if sustainability is prioritized among them. Other stakeholders could act as enablers to the application of slow fashion components, because of their potential interest in sustainability and reduced consumption. The aim of this study is answered with the following propositions: Proposition 1: There is a market for the slow fashion value proposition but incentives for full application of the business model are missing. Proposition 2: The competitiveness of the slow fashion business model lies in the value proposition, not the price. Proposition 3: A strength in the slow fashion business model is its potential for profitability, which can benefit shareholders and investors. In conclusion, the study shows that there is potential regarding demand, competitiveness and profitability in the slow fashion business model. However, there are limited incentives for fashion companies to apply all of the components in their operations. Also, there are indications that the demand for more long-lasting clothing might increase in the future. At the time, however, it seems the need for variation will continue to be strong.

With an increased level of digitization in the retail sector, retail incumbents need to adapt their business model to the new digital era. E-commerce business and other digital tools have transformed the retail industry and incumbent retailers have to react to the changes in order to remain competitive on the market. While previous research has examined the nature of the digital tools in retail or the general impact of digital transformation on the sector, the thesis aims to investigate the impact of digital transformation on the business model of a retail incumbent. To investigate the impact of digital transformation on the business model of a retail incumbent, a single case study has been conducted at Company X, an incumbent retailer operating in Sweden. The Business Model Canvas has been used as a tool to identify the current business model of the company, and to propose future business models for Company X. The findings have resulted in the creation of three different Business Model Canvas scenarios with different levels of change in the business model. The scenarios all implied an increased cooperation with external partners and the implementation of new customer channels.The findings of the thesis contribute to an increased knowledge of retail business model change. While earlier research findings regarding the impact of digital transformation on the retail sector were confirmed in the case study, the thesis proposes new research concerning the impact on a retail incumbent’s business model. The study also contributes to how the Business Model Canvas may be used as a unit of analysis when investigating business model change. / Med en ökad digitalisering inom detaljhandeln så behöver traditionella detaljhandlare anpassa deras affärsmodell till den nya digitala eran. E-handel och andra digitala verktyg har förändrat detaljhandeln och traditionella detaljhandlare måste reagera för att behålla deras konkurrenskraft. Medan tidigare forskning har undersökt olika digitala verktyg inom handeln, eller hur digitalisering har påverkat handelssektorn på en övergripande nivå, så är den här uppsatsens syfte att undersöka den digitala transformationens påverkan på en traditionell detaljhandlares affärsmodell. För att undersöka hur digitaliseringen påverkar en traditionell detaljhandlares affärsmodell så har en fallstudie genomförts hos Företag X, en traditionell detaljhandlare i Sverige. BusinessModel Canvas har använts som ett verktyg för att identifiera den nuvarande affärsmodellen och för att ge förslag på framtida affärsmodeller som Företag X kan implementera. Resultaten har bidragit till att skapa tre olika framtida scenarier av affärsmodellen Canvas. Samtliga scenarier innebär ett ökat samarbete med externa partners och implementering av nya kundkanaler. Uppsatsen bidrar med ökad kunskap om förändring av affärsmodeller inom detaljhandel. Tidigare forskning rörande digitaliseringens påverkan på handeln har bekräftats och uppsatsen bidrar med ny forskning rörande den digitala transformationens påverkan på en traditionell detaljhandlares affärsmodell. Studien bidrar också med kunskap om hur affärsmodellen Canvas kan användas som analysverktyg vid undersökning av förändring av affärsmodeller.