Vår globala population växer och resursanvändandet och konsumtionsnivåerna accelererar i takt med en ökad ekonomisk aktivitet. Frågan kring konsumtionens miljömässiga och sociala implikationer har på ett sällan skådat sätt lyfts in i vår vardag, och det blir för oss människor allt tydligare att faktumet att fortsätta förbruka materiella resurser i denna takt inte längre är ett alternativ för en hållbar framtid. För företag blir det uppenbart att affärer inte kan drivas som vanligt, och det handlar framåt om att hitta en lösning för att bruka, men inte förbruka jordens resurser - vilket idag är den krassa effekten av linjär produktion och konsumtion.   Textilindustrin är en av världens mest resursintensiva och förorenande branscher, där vi enbart i Sverige kan vittna om alarmerande siffror över konsumtionens klimatutsläpp. Mot denna bakgrund tar studien avstamp i de stora utmaningar som såväl privatpersoner som företag står inför då klädkonsumtionen skjuter i höjden, och ställer oss frågan hur företag genom nya typer av affärsmodeller kan frambringa en attitydförändring till hur vi köper, äger och använder våra kläder. Vi har konstaterat att arbete med effektiva produktionsprocesser, återvinning och miljövänliga material endast utgör en marginell skillnad i den miljöpåverkan som konsumtionen i stort utgör, och att en kraftig minskning i mängden producerade varor krävs. Studien syftar därför till att undersöka hur företag kan gå tillväga för att begränsa den överkonsumtion som idag kännetecknar klädbranschen.   Genom en kvalitativ fallstudie har vi studerat fyra framsynta företag verksamma inom outdoorbranschen, som i många fall anses ligga i framkant vad gäller hållbara alternativ. Vi redogör för hur företagen genom affärsmodellsinnovation integrerat hållbara lösningar som möjliggör minskade konsumtionsnivåer utan att göra avkall på lönsamhet eller konsumentens upplevda värde. Studien visar att företag kan tillhandahålla högt värde och samtidigt generera lönsamhet utan att sälja fler enheter, vilket tyder på att det inte finns någon motsättning mellan hållbarhet och goda affärer. Vi framhåller att affärsmässiga fördelar med fördel kan skapas genom att implementera uthyrningsmodeller, designa för längre produktlivslängd och arbeta med klädinsamling.   I studien belyser vi även vilka utmaningar och möjligheter som finns i företag med olika finansiella och storleksmässiga förutsättningar, och presenterar med hänsyn till dessa praktiska rekommendationer till detaljhandelsföretag som vill påbörja en omställning av sin affärsmodell. Resultaten indikerar att en av de största utmaningarna utgörs av det faktum att konsumentens efterfrågan på hållbara alternativ fortfarande är begränsad, trots en uttryckt strävan efter att konsumera mer hållbart. Producerande företag måste således skapa en efterfrågan genom att dels lyfta frågan kring konsumtionens miljöpåverkan, dels utforma konkreta alternativ till det traditionella, linjära köpbeteendet. Sett ur ett övergripande perspektiv kan vi efter vår analys dock konstatera att skärpt lagstiftning och en förändrad prissättning är en förutsättning för dessa företag att snabbare kunna ställa om och bidra med en mer utbredd cirkuläritet inom branschen.     Med samarbete, ett förlängt ansvar hos såväl konsument som producent, ett tydligare regelverk samt engagerande företag som i större utsträckning adresserar frågan kring sina miljömässiga avtryck, kan såväl verksamheter som konsumenters attityder förändras och således bana väg för en lite renare och bättre klädbransch.

Till följd av överdriven konsumtion av textil är textilavfall ett växande problem. Det finns utrymme att utveckla metoder för att kunna ta tillvara på överflödet av textilavfall på ett resurseffektivt sätt och upcycling är en metod för detta och en växande trend inom textilindustrin. Att arbeta med upcycling kräver dock en annan process än konventionella textilföretag och det finns behov av att utveckla nya affärsmodeller i textilindustrin som kan baseras på upcycling. Syftet med studien var att undersöka textilföretags affärsmodeller baserade på upcycling och respondenter från åtta företag intervjuades. Respondenternas data tillsammans med tidigare forskning inom området affärsmodeller för hållbarhet och dess lönsamhet ligger till grund för diskussionen och slutsatsen. Diskussionen och slutsatsen innehåller data som är teoribyggande för områdena vilka förutsättningar det finns att bygga sin affärsmodell på upcycling, hur textilföretag kan arbeta med hållbara affärsmodeller för att lyckas med upcycling och hur de kan arbeta med detta på ett lönsamt sätt. Det har genom studien identifierats potential för textilindustrin att implementera affärsmodeller baserade på upcycling för att skapa nya möjligheter till en mer hållbar textilindustri. / Textile waste is a growing issue and there is capacity to develop methods for taking care of the textile waste in an effective way, upcycling is one of these methods that is a growing trend in the textile industry. However, upcycling is made through another process compared to the conventional textile confection, which requires development of new business models that can be built upon upcycling. The intention with this study is to investigate textile companies business models based on upcycling and eight respondents get interviewed. The discussion and conclusion in this report is built on earlier research in the field sustainable business models and profitability compared with the data from the interviews. The report aims to build theory in the field about which conditions there are to work with a business model built on upcycling, how textile companies can work with sustainable business models to success with upcycling and how they can do this with profitability. Through the study there has been identified potential for the textile industry to implement business models based on upcycling. This is to build sustainable opportunities for the textile industry.

Finansieringsbehovet för företag i tidiga skeden är kritiskt för deras fortsatta utveckling. Ett sätt för dessa företag att erhålla kapital är från externa investerare. Hur dessa investerare genomför utvärdering av företag i tidiga skeden är något som inte studerats tillräckligt. Med detta som grund avser uppsatsen undersöka om den rådande trend av hållbart företagande även nått de externa investeringstyperna affärsänglar och venturekapitalister. Studien undersöker externa investerares utvärderingskriterier och hur hållbara affärsmodeller påverkar investeringsbeslutet. Genom att intervjua åtta investerare påvisar studien att hållbara affärsmodeller påverkar samtliga investerare, om än i olika utsträckning och på olika sätt. I resultaten identifieras fyra huvudsakliga sätt investerare tar hållbara affärsmodeller i beaktning. Vissa använder hållbarhetsfaktorer som utvärderingskriterier, andra betraktar dem som grundförutsättningar för att investering ska övervägas. För några investerare är hållbara affärsmodeller endast en positiv bonus som inte påverkar investeringsbeslutet nämnvärt. Slutligen anser ett fåtal investerare att hållbarhetsfaktorer tas i beaktning indirekt eftersom detta påverkar deras framtidsutsikter för marknaden.

Mode-och textilbranschen är en resursintensiv bransch som står för en stor del av de globala utsläppen. Den har uppmärksammats av EU som en särskilt betydande bransch som måste genomgå förändringar för att bidra till en hållbar utveckling. Stora företag i mode-och textilbranschen i EU behöver de närmaste åren göra en omställning till cirkulära affärsmodeller för att möta kraven som angetts i EU:s cirkulära mål. Trots detta finns det få studier som undersöker hur långt dessa företag kommit i denna omställning. Sverige och Danmark har antagit mer ambitiösa krav på företags hållbarhetsrapportering än EU-direktivet NFRD anger. I denna studie utförs en kvalitativ innehållsanalys av hållbarhetsrapporter från sex mode-och textilföretag på den svenska och danska marknaden. Syftet är att beskriva och analysera hur långt dessa företag kommit i hållbarhetsarbetet och jämföra om det finns skillnader i hur företagen på de olika marknaderna presterar. Resultatet av studiens empiriska analys visar att det finns en homogenitet i hur långt fallföretagen kommit i hållbarhetsarbetet med undantag för ett fallföretag på den danska marknaden. Bortsett från detta undantag har alla företagen satt upp mål för sina koldioxidutsläpp i linje med 1,5-gradersmålet. Cirkulära affärsmodeller pilot-testas i dessa företag. Alla studiens företag placeras i nivån av hållbarhet business-as-usual utifrån den information de presenterat i sina hållbarhetsrapporter. Det kan konstateras att alla företag utom ett uppfyller flera subkriterier både i business sustainability 1, 2 och 3. Fallföretagen och de koncerner-och moderbolag de tillhör har investeringsstilar och ESG-betyg som stärker det empiriska resultat som framkommit. / The fashion and textile industry is a resource-intensive industry that accounts for a large part of global emissions. It has been recognized by the EU as a particularly significant industry that must undergo changes in order to contribute to a sustainable development. In the coming years, large companies in the fashion and textile industry in the EU need to make a transition to circular business models to meet the requirements stated in the EU's circular goals. Despite this, there are few studies that examine how far these companies have come in this transition. Sweden and Denmark have adopted more ambitious requirements for corporate sustainability reporting than the EU directive NFRD specifies. In this study, a qualitative content analysis of sustainability reports from six fashion and textile companies in the Swedish and Danish markets is carried out. The purpose is to describe and analyze how far these companies have come towards becoming sustainable businesses and compare whether there are differences in how the companies in the various markets perform. The result of the study's empirical analysis shows that there is a homogeneity in how far the case companies have come towards becoming sustainable businesses, except for one case company in the Danish market. Apart from this exception, all the companies have set targets for their carbon dioxide emissions in line with the 1.5-degree target. Circular business models are tested in the companies. All the companies in the study are placed in the level of sustainability business-as-usual based on the information they presented in their sustainability reports. It can be stated that all but one company meets several sub-criteria both in business sustainability 1, 2 and 3. The case companies and the groups and parent companies they belong to have investment styles and ESG ratings that strengthen the empirical results that emerged.

Bakgrund: Med målet att minimera avfall och miljöpåverkan har allt fler företag börjat arbeta med cirkulära affärsmodeller som är en rörelse bort från en linjär resursförbrukning. Ett linjärt konsumtionsmönster, där produkter kastas när de inte längre är önskvärda, innebär enorma hållbarhetsförluster längs med värdekedjan. Cirkulär ekonomi (CE) bygger på att redan från start implementera ett cirkulärt syfte i produkter och planera för en längre livscykel för en längre livscykel. CE är fortfarande ett nischat område och branschers relation till affärsmodellen är ännu inte undersökt. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med en djupare förståelse för de barriärer som olika branscher ser med återtillverkning och återvinning inom CE. Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för cirkulära affärsmodeller samt den roll som bransch har avseende barriärer. Metod: Studien bygger på ett kvalitativt tvärsnittsurval och ett explorativt tillvägagångssätt har tillämpats. Studien är byggd på en iterativ ansats med målet att nyansera och komplettera befintlig forskning. För att fånga en objektiv beskrivning av det undersökta området utgår studiens vetenskapliga perspektiv från ett kritiskt realistiskt synsätt. Empirin är baserad på semi-strukturerade intervjuer som har analyserats genom tematisk analys. Slutsats: Studien har funnit tecken på att de barriärer som företag upplever vid cirkulära affärsmodeller skiljer sig åt mellan branscher. Material, livslängd, kvalitet, storlek och utseende är alla exempel på aspekter som har en påverkan och som skiljer sig åt mellan olika branscher. Studien fann tecken på att tillgång till material kan agera både som fördel och nackdel vid en cirkulär affärsmodell. Produkters slutkund har även en påverkan, där vissa kundgrupper kommer lägga större vikt vid estetiska aspekter och har även möjlighet att påverka kvaliteten på produkterna som återvänder till företag. Studien fann tecken på att vissa branscher kan ha svårt att konkurrera på pris men att detta inte behöver ha en negativ effekt på konkurrenskraft. Nuvarande lagstiftning påverkar företagen olika hårt, där vissa branscher ser institutionella barriärer som ett stort problem. / Background: With the goal of minimizing waste and environmental impact, more companies have started working with circular business models. A linear pattern of consumption, where products are discarded when no longer wanted, creates major environmental strains on supply chains. Circular economy is based on a circular purpose in products and planning for longer lifecycles. However, CE is still a niche area and the way that different industries manage circular business models are yet to be researched.  Purpose: The purpose of this study is to create a deeper understanding of the barriers different industries face when applying circular business models. The study aims to improve the understanding of circular business models and the role that industry plays in existence of these barriers.  Method: The paper is a cross-sectional study with an explorative approach. The study is built on an iterative base with the aim of creating nuance and contributing to current research. The aim has been to acquire an objective description of the studied subject via a critical realistic point of view. The empirical data has been gathered through semi-structured interviews which has been analyzed using thematic analysis.  Conclusion: The study found signs that the barriers faced by companies using circular business models as well as the intensity of those barriers varies across industries. Material, length of product life, quality, size, and appearance are aspects that has an effect, and which varies across industries. The study found signs that access to material could act as both an advantage and disadvantage when working in a circular business model. End customers of products can also influence circular business models. Certain customers will place more emphasis on aesthetic aspects and may affect the quality of materials returning to companies. The study also found signs that certain industries may face difficulties competing on price, although this might not affect overall competitiveness. The current legislative environment affects companies to varying degrees and certain industries view institutional barriers as a major issue impacting their business.

The natural environment will become an increasingly important arena for economic competition in the future. The growing world population and the increased global consumption raise concerns about the sustainability of the current and future use of natural resources. Due to the growing global population the production of agricultural crops and food security is high on the global policy agenda. The purpose of this study has been to investigate the opportunities for a sustainable intensification in the Swedish cereals production and how the Lantmännen cooperative, a company active in the whole cereals value chain can act in order to enable the intensification. The research was conducted as a descriptive case study. Given the comprehensive nature of the purpose of this study, we have studied the Swedish agriculture from a system perspective in order to get the comprehensive understanding of its complexity. The findings presented in this report are based on data from multiple research methods such as interviews with stakeholder in the agriculture, database search, and archive searches. We show in this study that a sustainable intensification of the Swedish cereals production can be realized through utilizing the existing unused farmland registered by the farmer as fallow for a number of consecutive years in a row, which can be described as acreage that is not used for crop production but is still kept in farmable condition. Our study has identified four barriers hindering the intensification; Single payment system, Leasing contract, Logistics and Investment costs. To overcome these barriers we argue that the RO PSS business model is appropriate. By using this model Lantmännen will be able to deliver four different types of values to the farmers. The first value is the intangible value of identity, which let inactive farmers continue to live on their farms while being able to focus on other sources of main income. The second value we name ownerless consumption. This value offers farmers with little capital to start up or expand their production without having to invest in new machinery and equipment. The third value we call safety, which is connected to the barrier of lease contracts identified and the distrust between landowners and tenants. The fourth value, specialization, gives the farmer possibility to leverage overall cereals bulk production by including niche crops. We conclude by arguing that the opportunities for an intensification of the Swedish Cereals production lie in delivering these four values. / Naturen kommer i framtiden bli en alltmer viktig arena för ekonomisk konkurrens. En växande världsbefolkning och en ökad global konsumtion skapar oro kring hållbarheten i vårt användande av naturresurser. På grund av den ökande befolkningsmängden placerar sig frågor såsom produktionen av jordbruksgrödor och livsmedelsförsörjning högt upp på den globala politiska dagordningen. Studiens syfte är att undersöka möjligheter för en hållbar intensifiering av den svenska spannmålsodlingen och hur Lantmännen, ett kooperativt företag som verkar i spannmålets hela värdekedja ska agera för att möjliggöra intensifieringen. Med tanke på den övergripande karaktären av våra frågeställningar har vi studerat det svenska jordbruket ur ett systemperspektiv för att få en övergripande förståelse av dess komplexitet. Forskningen har genomförts i form av en beskrivande fallstudie. Våra resultat baseras på data från flera forskningsmetoder som intervjuer med intressenter inom jordbruket, databassökning, arkivsökning. Vår studie visar att en hållbar intensifiering av den svenska spannmålsodlingen kan realiseras genom att utnyttja befintlig oanvänd jordbruksmark som av jordbrukaren registrerats som träda i flera år i följd. Träda kan beskrivas som jordbruksareal som inte används till växtodling men som fortfarande hålls i odlingsbart skick. För att få denna mark i bruk och därmed möjliggöra en intensifiering krävs det att få bukt med fyra identifierade barriärer inom det svenska jordbrukssystemet; Gårdsstödet, Arrendekontrakt, Logistik och Investeringskostnader. Vi hävdar, baserat på våra resultat och analyser, att affärsmodellkonceptet RO PSS är lämplig att använda då Lantmännen ska lyckas få bukt med barriärerna. Denna modell kommer leverera fyra olika värden till jordbrukarna. Det första värdet har vi döpt till Identitet och är av en immateriell natur som vilket låter inaktiva jordbrukare fortsätta bo kvar på sina gårdar medan de inriktar sig på andra inkomstbaserade verksamheter. Det andra värdet gav vi namnet Ägandefri konsumtion. Detta ger värde till jordbrukaren i form av att jordbrukaren inte behöver låna pengar för höga  investeringskostnader i maskiner och infrastruktur vid uppstart eller expansion av verksamheten. Det tredje värdet kallar vi för Säkerhet, vilket är relaterat till barriären arrendekontrakt där vi har funnet en misstro mellan markägare och arrendatorer. Det fjärde värdet, Specialisering, ger jordbrukaren möjlighet att blanda in specialgrödor i sin produktion, och på så vis skapa en hävstång åt bulkproduktionen. Vår slutsats är att möjligheterna för en intensifiering av den Svenska spannmålsodlingen ligger i att kunna leverera dessa värden.

As new food networks are emerging the question about their possibilities to contribute in changing the current unsustainable global food system arises. This case study explores a project of an alternative business model within the coffee sector and its possibility to shorten the food chain and at the same time re distribute margins among the involved actors, for a more democratic and sustainable food chain. We examined in what way the studied business model challenge and/or reproduce the current global food system, focusing on the coffee producer and the economic, social and ecologic sustainability. The study emphasizes several risk factors that are of importance to the outcome of the project. Our findings show that it is possible for alternative food networks to influence on a microlevel, but to change the system on a macro level requires a higher level of governance and cooperation between sectors. The study also points out the importance of control management and documentation as a key activity to make sure that the right actions are performed to stay true to the mission. / I takt med att nya livsmedelsnätverk utvecklas växer frågorna kring vilka möjligheter de har att bidra till förändring av dagens globala och till synes ohållbara livsmedelsystem. Denna fallstudie utforskar ett projekt tillhörande en alternativ affärsmodell inom kaffesektorn, dess möjligheter att korta ned livsmedelskedjan och samtidigt omfördela marginalerna mellan de ingående aktörerna, för att uppnå en mer hållbar och demokratisk kedja. Vi undersökte på vilka sätt projektet och den studerade affärsmodellen utmanar och/eller reproducerar det rådande livsmedelsystemet med fokus på kaffeproducentens ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhet. Studien lägger betoning på ett antal riskfaktorer som är av vikt för ett lyckat utfall av projektet. Våra resultat visar att det finns möjlighet för alternativa modeller att påverka systemet på mikronivå, men att större systemförändringar kräver en högre nivå av styrning och samarbete mellan nivåer och sektorer. Studien pekar också på vikten av dokumentation, kontroll och uppföljning som nyckelaktiviteter i projektet för att kunna säkerställa dess validitet.

Kraven på företag har ökat gällande redovisning av hållbara aktiviteter. I och med detta ställs högre krav på dagens hållbara företagande, vilket bidrar till att företag kan komma att behöva finna nya strategier för att kartlägga sitt företagande.  Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är ett nytt EU-direktiv som kommer att föra hållbarhetsrapportering till samma nivå som den finansiella rapporteringen, vilket kommer innebära stort arbete för berörda företag. Därför ämnar denna studie att utveckla ett verktyg som kan inspirera och hjälpa företag att förbereda sig för rapportering enligt CSRD. Detta genomförs genom att sammanföra teorier kring hållbara affärsmodeller och dubbel väsentlighetsprincip i en modell, där den centrala delen handlar om att beakta värde från ett flerdimensionellt perspektiv. Tidigare forskning ger upphov till det faktum att affärsmodeller ignorerar att värdeutbyte ofta är ömsesidigt och att en intressent både kan bidra till och mottaga någonting av värde, vilket i sin tur visar på att dubbel väsentlighetsanalys sällan är inkluderat i affärsmodeller. Följande studie ämnar fylla detta identifierade gap genom att utveckla ett verktyg som kombinerar dessa områden. Workshops och intervjuer genomförs för att utveckla modellen vidare, och diskussionen väver samman insikterna från den empiriska studien och det litterära ramverket, varpå den slutliga modellen presenteras.  Resultatet indikerar att modellen behöver ingå i en längre arbetsprocess med både förberedande och avslutande avsnitt efter användande av modellen, och därför presenterar resultatet tre steg som rekommenderas vid användning av modellen. Resultatet landar också i att företag rekommenderas koppla hållbarhetsarbetet till sin kärnverksamhet, samt att vidga perspektivet utanför sina egna gränser och beakta flera intressenter, varvid diskussionen kring värdeskapande blir extra relevant. Modellen hjälper företag starta diskussionen kring sin påverkan, vilket hjälper dem hantera sina aktiviteter och processer och skapar en diskussion kring värdeskapande. Detta kan effektivisera verksamheten genom att öka den holistiska synen och transparensen på vad som behöver utvecklas. Studiens resultat har i stor utsträckning koppling till hållbarhet, ledarskap och organisation, men den visar också på en ingenjörsmässighet då målsättningen är att processer på företag ska kunna effektiviseras. / The demands on companies have increased regarding the reporting of sustainable activities. With this, higher demands are being placed on today's sustainable business, which contributes to the fact that companies may need to find new strategies to map their business. The Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) is a new EU directive that will bring sustainability reporting to the same level as financial reporting, which implies a lot of work for the companies concerned. Therefore, this study aims to develop a tool that can inspire and help companies prepare for CSRD reporting. This is conducted by combining theories around sustainable business models and the dual materiality principle into a model, where the core concerns value from a multidimensional perspective. Previous research gives rise to the fact that business models ignore that value exchange is often reciprocal and that a stakeholder can both contribute to and receive something of value, which in turn shows that dual materiality analysis is rarely included in business models. The following study aims to fill this identified gap by developing a tool that combines these areas. Workshops and interviews are conducted to develop the model further, and the discussion weaves together the insights from the empirical study and the literary framework, after which the final model is presented. The result indicates that the model needs to be part of a more complete process with both preparatory and final sections after using the model, and therefore the study presents three steps that are recommended when using the model. Furthermore, companies are recommended to link sustainability work to their core business, as well as adopting an ecosystem perspective involving relevant stakeholders. The model helps companies start the discussion about their impact, which facilitates the management of activities and processes and creates a discussion about value creation. This can streamline operations by increasing the holistic view and transparency of what needs to be developed. The study's results are largely connected to sustainability, leadership and organization, but it also shows an engineering approach as the goal is to make processes at companies more efficient.

Som en reaktion mot fast fashion-rörelsen och de oansvariga konsumtionsmönster som den medför har slow fashion uppstått som ett mer hållbart alternativ i modebranschen. Slow fashion beskrivs ofta som mode av hög kvalitet med en tidlös design vars syfte är att sakta ner flödena och minska konsumtionen. Tidigare studier beskriver slow fashion som koncept och några incitament och barriärer för att arbeta med slow fashion. Dock saknas en konkret definition av slow fashion-affärsmodellen och dess ingående komponenter. Det finns också ett gap mellan teorin och den praktiska tillämpningen av slow fashion-affärsmodellen, vilket gör detta till ett intressant perspektiv att undersöka. Därför är syftet med denna studie att bidra med ökad förståelse kring möjligheterna med slow fashion-affärsmodellen för modeföretag. Slow fashion-affärsmodellen definieras baserat på tidigare litteratur om affärsmodeller och slow fashion-konceptet. Detta presenteras som en modell med fyra komponenter: värdeerbjudande, värdeskapande, värdeleverans och värdelogik. Jämförelsen mellan denna definition och affärsmodellerna för sju modeföretag visar att det finns många möjligheter kopplade till slow fashion-värdeerbjudandet. I vilken utsträckning de andra komponenterna i slow fashion tillämpas i praktiken beror på företagets målgrupp, ägarstruktur och hur hållbarhet är förankrat i organisationen. När det gäller intressentperspektivet på slow fashion-affärsmodellen visar studien att myndigheter och beslutsfattare har störst möjligheter att möjliggöra slow fashion-affärsmodellen, genom att påverka både modeindustrin och konsumenterna. På grund av aktieägarnas inflytande över modeföretagens långsiktiga strategi kan de vara en drivkraft om hållbarhet prioriteras av dem. Andra intressenter kan agera som möjliggörare för tillämpningen av slow fashion-komponenter på grund av sitt potentiella intresse för hållbarhet och minskad konsumtion.Studiens syfte besvaras med följande propositioner: Proposition 1: Det finns en marknad för slow fashion-värdeerbjudandet men det saknas incitament för att tillämpa affärsmodellen fullt ut. Proposition 2: Konkurrenskraften i slow fashion-affärsmodellen ligger i värdeerbjudandet, inte i priset. Proposition 3: En styrka i slow fashion-affärsmodellen är dess lönsamhetspotential, vilket kan gynna ägare och investerare. Sammanfattningsvis visar studien att det finns potential när det gäller efterfrågan, konkurrenskraft och lönsamhet i slow fashion-affärsmodellen. Det finns dock begränsade incitament för modeföretag att tillämpa alla komponenter i affärsmodellen i sin verksamhet. Det finns också indikationer på att efterfrågan på mer långvariga kläder kan öka i framtiden. För tillfället verkar dock behovet av variation fortsätta vara starkt. / As a reaction to the fast fashion movement and the irresponsible consumption patterns derived from it, slow fashion has emerged as a more sustainable option in the fashion industry. Slow fashion is often described as fashion of high quality with a timeless design that aims to slow down the product flows and reduce consumption. Although previous studies describe slow fashion as a concept and some of its general incentives and barriers, a concrete definition of the slow fashion business model and its components is missing. There is also a gap between the theoretical and practical application of the slow fashion business model. The practical application is greatly influenced by different stakeholders in the fashion industry, which makes it an interesting perspective to study. Therefore, the aim of this study is to provide a deeper understanding of the possibilities with the slow fashion business model for fashion companies. The slow fashion business model is defined based on previous literature on business models and the slow fashion concept. This is presented in a model of four components: value proposition, value creation, value delivery, and value logic. The comparison between this definition and the business models of seven fashion companies, shows that there are many possibilities connected to the slow fashion value proposition. The extent to which the other slow fashion components are applied in practice depends on the company’s target customers, owner structure and how sustainability is embedded in the organization. Regarding the stakeholder perspective on the slow fashion business model, the study shows that public authorities and regulators have the largest possibilities to enable the slow fashion business model by influencing both the fashion industry and consumers. Due to the shareholders’ say in the long-term strategy of fashion companies, they could be a driving force if sustainability is prioritized among them. Other stakeholders could act as enablers to the application of slow fashion components, because of their potential interest in sustainability and reduced consumption. The aim of this study is answered with the following propositions: Proposition 1: There is a market for the slow fashion value proposition but incentives for full application of the business model are missing. Proposition 2: The competitiveness of the slow fashion business model lies in the value proposition, not the price. Proposition 3: A strength in the slow fashion business model is its potential for profitability, which can benefit shareholders and investors. In conclusion, the study shows that there is potential regarding demand, competitiveness and profitability in the slow fashion business model. However, there are limited incentives for fashion companies to apply all of the components in their operations. Also, there are indications that the demand for more long-lasting clothing might increase in the future. At the time, however, it seems the need for variation will continue to be strong.