De senaste fem åren har buyout-segmentet på den svenska private equity-marknaden vuxit kraftigt i omfattning. Buyout-investeringarna har ökat från 6 555 mkr år 2001 till 37 171 mkr 2006. Då pengar investeras i ett portföljbolag följer ett stort ansvar att dessa investeras så att en god avkastning uppnås som kompenserar den risk investerarna tar. Därför måste buyout-företagen i förväg noggrant analysera investeringsobjekten för att göra välgrundade kapitalplaceringar.Syftet är att beskriva vilka investeringskriterier private equity-företag tittar på inför en eventuell buyout-investering och att redogöra för vilka av dessa kriterier som är de mest centrala. Vidare är syftet att klargöra vilket avkastningskrav private equity-företagen har på sina buyout-investeringar. I uppsatsen fokuseras på den del inom private equity som benämns buyout. I tillägg kan nämnas att det bara är private equity-företag som verkar på den svenska marknaden som studeras. Undersökningen bedrivs utifrån de investerande företagens perspektiv, dessutom är det bara större private equity-företag som är medlemmar av Svenska Riskkapitalföreningen som studeras. Tre mailintervjuer har genomförts med etablerade privat equity-aktörer för att belysa problemområdet.Undersökningen som genomförts har visat att de viktigaste kriterierna som private equity-företag tittar på inför en buyout-investering i ett målbolag är: marknadsposition, företagsledningens förmåga, tillväxt- och expansionspotential samt kassaflöde. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med denna uppsats är att skapa mer förståelse kring hur private equity bolag arbetar på den svenska marknaden och vilka investeringskriterier bolagen tittar på inför en eventuell buyout investering samt hur de långsiktigt jobbar med att förädlar sina investeringar. Det är även tänkt att uppsatsen ska ge en generell och informerande kunskap om private equity branschen.</p><p>Författarna har valt att studera två private equity bolag vars fokus ligger på den del som benämns buyout och som är av olika storlek gällande förvaltat kapital samt investeringsområden</p><p>För att lättare uppnå undersökningens syfte har författarna valt att undersöka ett investeringsfall från vardera bolag. Uppsatsen bygger på en flerfallstudie med en metodtriangulering där kvalitativ metod använts i form av två djupintervjuer och kvantitativ metod brukats vid analys av data från investeringsfallen.</p><p>Författarna har genom studien kunnat dra slutsatsen att de viktigaste kriterierna som buyout inriktade private equity företagen fokuserar på är målbolagets mognadsfas, kassaflöde, tillväxtpotential, företagets marknadsposition och trend gällande industrin. Genom analysen har det framkommit att private equity företagen investerar i mogna företag och arbetar med ett aktivt ägande genom styrelsen för att skapa ett långsiktigt värde. Förutom själva återbetalningen av skulderna skapas detta värde genom operationella och strategiska åtgärder där private equity bolagen bistår med sin erfarenhet och kunskap.</p>

Syftet med denna uppsats är att skapa mer förståelse kring hur private equity bolag arbetar på den svenska marknaden och vilka investeringskriterier bolagen tittar på inför en eventuell buyout investering samt hur de långsiktigt jobbar med att förädlar sina investeringar. Det är även tänkt att uppsatsen ska ge en generell och informerande kunskap om private equity branschen. Författarna har valt att studera två private equity bolag vars fokus ligger på den del som benämns buyout och som är av olika storlek gällande förvaltat kapital samt investeringsområden För att lättare uppnå undersökningens syfte har författarna valt att undersöka ett investeringsfall från vardera bolag. Uppsatsen bygger på en flerfallstudie med en metodtriangulering där kvalitativ metod använts i form av två djupintervjuer och kvantitativ metod brukats vid analys av data från investeringsfallen. Författarna har genom studien kunnat dra slutsatsen att de viktigaste kriterierna som buyout inriktade private equity företagen fokuserar på är målbolagets mognadsfas, kassaflöde, tillväxtpotential, företagets marknadsposition och trend gällande industrin. Genom analysen har det framkommit att private equity företagen investerar i mogna företag och arbetar med ett aktivt ägande genom styrelsen för att skapa ett långsiktigt värde. Förutom själva återbetalningen av skulderna skapas detta värde genom operationella och strategiska åtgärder där private equity bolagen bistår med sin erfarenhet och kunskap.

Finansieringsbehovet för företag i tidiga skeden är kritiskt för deras fortsatta utveckling. Ett sätt för dessa företag att erhålla kapital är från externa investerare. Hur dessa investerare genomför utvärdering av företag i tidiga skeden är något som inte studerats tillräckligt. Med detta som grund avser uppsatsen undersöka om den rådande trend av hållbart företagande även nått de externa investeringstyperna affärsänglar och venturekapitalister. Studien undersöker externa investerares utvärderingskriterier och hur hållbara affärsmodeller påverkar investeringsbeslutet. Genom att intervjua åtta investerare påvisar studien att hållbara affärsmodeller påverkar samtliga investerare, om än i olika utsträckning och på olika sätt. I resultaten identifieras fyra huvudsakliga sätt investerare tar hållbara affärsmodeller i beaktning. Vissa använder hållbarhetsfaktorer som utvärderingskriterier, andra betraktar dem som grundförutsättningar för att investering ska övervägas. För några investerare är hållbara affärsmodeller endast en positiv bonus som inte påverkar investeringsbeslutet nämnvärt. Slutligen anser ett fåtal investerare att hållbarhetsfaktorer tas i beaktning indirekt eftersom detta påverkar deras framtidsutsikter för marknaden.

Bakgrund       Tillväxtviljan bland de svenska småföretagen är stor, men avsaknad av kapital begränsar många entreprenörer och småföretag. Den höga risknivån minskar möjligheterna att erhålla exempelvis bankfinansiering, och för många tillväxtbolag i tidiga faser kan Venture Capital därför vara det enda finansieringsalternativet. Syfte               Syftet med studien är att skapa förståelse för de investeringskriterier som svenska Venture Capital-bolag använder vid sin utvärdering av potentiella investeringsobjekt samt jämföra dessa med vad entreprenörer anser påverkar utvecklingen av ett företag. Metod             Studien är av kvalitativ karaktär och empirin består av data från 20 genomförda intervjuer samt skriftliga frågeformulär, där respondenterna utgörs av venture-kapitalister samt entreprenörer som har erhållit Venture Capital-finansiering. Resultat         De kriterier som är centrala vid Venture Capital-bolags utvärdering av potentiella investeringsobjekt är entreprenörsteamet, marknads-förutsättningar samt produkterbjudande. Av dessa kriterier anser både venture-kapitalister och entreprenörer att det är entreprenörsteamet som i störst utsträckning påverkar ett företags utveckling. Att entreprenörsteamet tillskrivs så stor betydelse förklaras av att förutsättningarna för företagets fortsatta utveckling ständigt förändras, vilket ställer krav på att entreprenörsteamet har förmåga att hantera denna dynamiska process och anpassa företagets utveckling efter oförutsedda förändringar. / Background   There is a strong desire to grow among small Swedish enterprises, but lack of capital is a limiting factor to many entrepreneurs and small enterprises. The high level of risk reduces the possibilities of receiving financing through bank loan or similar, which makes Venture Capital the only financing alternative for some high growth-ventures in early stages. Aim                 The aim of this study is to provide understanding for the investment criteria used by Swedish Venture Capital firms during their evaluation of investment propositions, and to compare these with factors that entrepreneurs perceive as influential to the development of a company. Methodology The approach of this study is qualitative, and the presented findings are conducted from 20 interviews and written questionnaires. The respondents consist of venture capitalists and entrepreneurs who have received Venture Capital financing. Result            The criteria that are of central importance to Venture Capital firms’     when evaluating investment propositions are the entrepreneurial team, the market potential and the product offer. Among these criteria both entrepreneurs and venture capitalists perceive the entrepreneurial team as the criterion with the largest impact on the development of a company. The importance of the entrepreneurial team is explained by the fact that the conditions for the company’s further development are under continuous change, which necessitates the entrepreneurial team’s ability to handle this dynamic process and adapt the company’s development to unexpected changes.

Sverige är ett land med förhållandevis många start-ups och Stockholm är den stad i världen med näst mest VC per capita. Ökningen av svenska start-ups är däremot oproportionerlig gentemot ökningen av svenskt VC. Det medför en hårdare konkurrens om riskkapitalet mellan svenska start-ups, vilket i sin tur leder till att det blir svårare för dem att finansiera sin verksamhet. Vidare existerar ett kunskapsgap inom forskningslitteraturen kring VCs finansiella investeringskriterier i allmänhet, och om svenska VCs finansiella investeringskriterier i synnerhet. Studiens syfte är att undersöka och därigenom öka förståelsen kring vilka finansiella investeringskriterier svenska VCs använder sig av för att utvärdera en investeringsmöjlighet i en start-up. En kvantitativ enkätundersökning har genomförts med en kvasiexperimentell design. Studien har tillämpat en deduktiv ansats och utgått från ett realistiskt perspektiv. 27 enkätsvar har genererats som analyserats med hjälp av en Conjoint Analysis och en hierarkisk multipel regression. Resultaten från båda analysmetoderna indikerar att de finansiella investeringskriterier som inkluderats i studien rangordnas enligt följande av våra respondenter: (1) tillväxtpotential internationellt, (2) potentiell avkastning, (3) risk/osäkerhet, (4) tillgång till finansiell information och (5) exit. / Sweden is a country that houses a relatively large amount of start-ups and Stockholm is a city that has the second most invested venture capital per capita in the world. However, the increase of Swedish start-ups is disproportional to the increase of Swedish Venture Capital. As a consequence, the competition between Swedish start-ups to access venture capital is intensifying and it is therefore becoming more difficult for Swedish start-ups to raise capital. Furthermore, research in regard of Venture Capitalits’ financial investment criterions is overall sparse and on the Swedish market almost non-existent. The purpose of this study is to investigate what financial investment criterions bare most importance to Swedish Venture Capitalists when evaluating an investment opportunity. This study uses a quantitative methodology with a survey design. The study takes a deductive approach and applies a realistic perspective. 27 responses were collected and analyzed using a conjoint analysis- and hierarchical multiple regression modell. Our results show that the financial investment criterions included in our study are ranked by our respondents as follows: (1) international growth potential, (2) potential rate of return, (3) risk/uncertainty, (4) accessibility to financial information, and (5) exit.

Bakgrund: Nya bolag är en viktig del i ett lands ekonomiska kretslopp. Det är där nya arbetsplatser, innovation och tillväxt skapas. Nya och unga företag kallas ofta för startup-bolag och startas av en eller flera grundare. En viktig källa för finansiering av dessa företag är s.k. venture capital. Investeringsprocessen och de urvalskriterierna, samt det stödet som en venture capitalist kan komma att erbjuda är av fundamental betydelse för hur industrin fungerar och utvecklas. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och analysera vilka steg som kännetecknar VC-bolagens investeringsprocess och de kriterier som portföljbolagen måste uppfylla för att ha en chans att attrahera riskkapital. Vidare ämnar studien att analysera hur VC-bolagen jobbar för att utveckla sina portföljbolag genom utökat engagemang och involvering i post-investmentfasen, samt deras exit ur ett investeringsobjekt. Genomförande: Studien har baserats på tidigare forskning inom ämnesområdet som sedan analyserats via en deduktiv ansats. Information har inhämtats från kvalitativa undersökningar i form av semi-strukturerade intervjuer med kända aktörer inom venture capital-industrin. Slutsats: Studien fastställer att alla VC:s genomför en sekventiell investeringsprocess för att upptäcka intressanta objekt. Av störst betydelse i investeringsbeslutet är faktorer kopplade till humankapitalet, dock finns det även ytterligare kriterier som produkt, marknad och genomförbarhet som påverkar beslut om investering. VC:s tenderar att aktivt arbeta med sina portföljbolag och avslutar sitt engagemang med en exit. Studien finner inte att investerare arbetar med en fördefinierad exitstrategi. / Background: New enterprises are an important cog in the machinery of the economy. Newly founded companies are often referred to as startups and compile of one or more entrepreneurs. An important source of financing for these enterprises is venture capital. The investment process, the criteria’s used by investors and the support that they can come to provide are essential for the venture capital industries operation. Objective: The aim of this study is to investigate and analyze the process that VC-companies use when searching for potential investments. Furthermore, the study intends to give an overview of the criteria’s used by VC:s in their final decision making and what measures are taken to develop the portfolio company in the post-investment phase. The study also touches upon the exit-strategies implemented by the investors. Implementation: The essay uses a qualitive and deductive approach, where earlier concluded research is analyzed and compared to the interviews conducted during the study. Conclusion: The study finds that VC:s implement a process that is comprised of sequential steps to identify interesting companies. During the evaluation investors put emphasis on the quality of the entrepreneur and managerial team. However, they also consider other factors related to product, market and viability of the project. Investors try to add value to their portfolio companies in the post-investment phase. The investment is completed through an exit, or cashing-out from the portfolio company. The study does not conclude that investors follow a predefined exit strategy.

<p>Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.</p><p>Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.</p><p>Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.</p><p>Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen.</p><p>Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna.</p><p>Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.</p>

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning. Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna. Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell. Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen. Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna. Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.

Currently, there are indications that Europe is facing an innovation deficit. The main explanation to the lack of innovation is considered to be that new technology-based firms are facing difficulties in receiving funding and consequently do not establish on the market. As new technology-based firms have an important role in technology development and overall growth, a consequence thereof could be a long- lasting negative effect on technological change and economic growth. The venture capital industry is frequently put forward as the actor that can provide financing for these types of firms. This study aimed to investigate the contemporary role that Swedish traditional venture capitalists and government supported venture capitalists have in the funding landscape of new technology-based firms. To fulfill this purpose, the study analyzed both the investors' preferences and the challenges with investing into new technology-based firms. The findings were acquired through performing eight semi- structured interviews with highly knowledgeable practitioners. In addition, literature was scrutinized. The study concluded that the preferences of the venture capital firms are heavily misaligned with investments into new technology and that digital companies present a better aligned investment alternative. More specifically, venture capitalists perceived the teams of new technology-based firms to be lacking, which is misaligned with the venture capitalists' strong emphasis on the team. New technology-based firms were also perceived to be associated with great risks, which is misaligned with the risk aversion of venture capitalists. The high risk was found to be related to the high degree of novelty, the perceived difficulties in finding syndication partners, the venture capitalists' lack of specific knowledge and experience, the long time to market and the large funding need in early stages. Further, the long time to market is ill-suited with the fund structure of traditional venture capital firms. On the other hand, digital companies were found to be well aligned with the venture capitalists' risk profile and preference for investing large amounts of capital at once. When it comes to government-supported venture capitalists, the study concluded that Industrifonden's preferences are similar to those of traditional venture capitalists and that Almi Invest, due to its structure, faces specific barriers for investing. Based on these findings, the conclusion was drawn that the likelihood is low that venture capitalists will invest in new technology-based firms. In order to be able to draw conclusions regarding the impacts on innovation and technological change, further research on the capabilities and preferences of informal venture capital is necessary. Further research could also attend to the demand of financing to increase the understanding of the innovation deficit. / Idag finns indikationer på innovationsbrist i Europa. En huvudsaklig orsak till innovationsbristen anses vara att bolag med ny teknologi har svårt att få finansiering och därmed etablera sig på marknaden. Eftersom ny teknologi spelar en viktig roll i teknologisk utveckling och ekonomisk tillväxt, är en möjlig konsekvens av innovationsbristen långtgående negativa effekter på teknologisk utveckling och ekonomisk tillväxt. Venture capital industrin framhålls ofta som en aktör som kan finansiera denna typ av bolag. Denna studie syftade till att undersöka vilken roll svenska traditionella venture capital fonder och statliga venture capital fonder har i finansieringslandskapet av ny teknologi. För att uppnå detta syfte analyserade studien både investerarnas preferenser och utmaningarna med att investera i ny teknologi. Resultaten nåddes genom att genomföra semistrukturerade intervjuer med åtta erfarna praktiserande i industrin. Intervjuobjekten hade antingen erfarenhet från traditionellt eller statligt venture capital. Utöver detta granskades litteratur på området. Studien fann att venture capital industrins preferenser på flera vis inte matchar investeringar i ny teknologi medan digitala bolag väl passar in i preferenserna. Mer specifikt ansåg venture capitalisterna att teamen för ny teknologiska bolag saknar viktiga kvalitéer, något som missmatchar venture capitalisternas starka fokus på teamet. Nyteknologiska bolag ansågs också vara associerade med hög risk, vilket står i stark kontrast till venture capitalisternas riskaversion. Den höga risken ansågs vara relaterad till investeringens nya natur, den upplevda svårigheten att hitta syndikteringspartners, venture capitalisters avsaknad av specifik erfarenhet, den långa tiden till marknaden och de stora kapitalbehoven i tidiga skeden. Vidare fann studien att den långa tiden till marknaden var misspassat till fondstrukturen hos traditionella venture capitalister. Och andra sidan visade studien att digitala bolag passar väl med venture capitalisters riskprofil och preferens för att investera stora belopp på en gång. När det kommer till statliga venture capital fonder fann studien att Industrifondens preferenser är mycket lika de traditionella venture capitalisternas preferenser och att Almi Invest står inför särskilda barriärer för att investera i ny teknologi. Baserat på dessa resultat konkluderade studien att sannolikheten är låg att venture capitalister investerar i ny teknologi. Forskning på kapaciteterna och preferenserna för informellt kapital är dock nödvändigt för att kunna dra slutsatser kring effekterna på innovation och teknisk utveckling. Framtida forskning bör också fokusera på efterfrågan på kapital för att förstå innovationsbristen.