No description available.

<p>Från och med 1 januari, 2005 måste alla börsnoterade bolag i Sverige föra olika optionsprogram som en kostnad i sin resultaträkning. Det innebar att dessa bolag måste kostnadsföra utgivna optionsprogram till sina anställda.</p><p>Före införandet av IFRS 2 fanns ingen standard för svenska företag som beskrev hur dessa optionsprogram skulle redovisas. Diskussionerna kring införandet var omfattande då man menade att standarden skulle få konsekvenser i form av en betydande nedgång av resultatet hos berörda företag då en extra kostnadspost skulle redovisas.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vad införandet av IFRS 2 haft för effekt och på vilket sätt kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat resultatet hos börsnoterade företag. Detta kommer att visas genom att studera de berörda företagens årsredovisningar.</p><p>Vi har undersökt vilken procentuell skillnad resultatet fått genom att redovisas enligt den nya standarden. Kostnaden för aktierelaterade ersättningar har även ställts i relation till årets resultat och omsättning för att visa hur stor andel av dessa som utgörs av denna kostnad. Vi har undersökt den påverkan som IFRS 2 har haft på börsnoterade bolags resultat listade på Large Cap listan för att visa hur dessa kostnader faktiskt har påverkat företagens resultat nu när standarden har tillämpats ett par år efter att IFRS 2 tillämpats.</p><p>Uppsatsen presenterar inledningsvis en redogörelse för uppkomsten av IFRS 2 och denna följes av teorier, relevanta för rapporten. Vi ger även en tydlig beskrivning av IFRS 2 för att ge en förståelse för denna komplexa standard som behandlas. I slutet presenteras en sammanfattning av tidigare forskning och vi använder oss av, liksom en del forskare inom ämnet, en tumregel på 5 % för att avgöra om resultatet genomgått en väsentlig förändring.</p><p>Vi har kommit fram till att effekten av kostnadsföringen inte påverkat svenska börsnoterade företags resultat väsentligt. Kostnaden har heller inte varit en stor andel, varken av företagens omsättning eller av dess resultat. Effekten för dessa poster för samtliga företag har alltså varit lägre än tumregeln på 5 % vi utgick från.</p>

<p>Efter ett antal företagsskandaler bestämde sig Sverige för, som många andra länder, att utveckla en kod för bolagsstyrning. Den första kom att träda i kraft 2005 och 2008 började en reviderad version gälla. Svensk kod för bolagsstyrning är ett regelverk för företag registrerade på börsen. Den innehåller regler och rekommendationer om valberedning, styrelsesammansättningar och arbetsuppgifter för styrelser. I arbetet har vi velat ta reda på i vilket avseende bolag väljer att frångå koden och om detta skulle kunna leda till minskat förtroende för bolagen. Vi har tagit fram information från 45 företag som är listade på OMX Nordic Exchange Stockholms Large cap. Vi har tittat i företagens årsredovisningar för att se på vilket sätt företagen följt eller valt att avvika från koden. Vi har även jämfört dessa avvikelser med den reviderade koden som började gälla 1 juli, 2008 för att se hur koderna skiljer sig från varandra. Vi såg att de punkter som flest företag avvek ifrån gällde valberedningen, revisions- och ersättningsutskott och även att majoriteten av ledamöterna ska vara oberoende gentemot företaget. Vi kunde se att det inte är någon större skillnad mellan den gamla och den reviderade koden då det i stort sett är lika många företag som kommer att avvika. I vissa av de punkter som vi analyserat anser vi att finns det anledning att fundera lite extra kring förtroendet samtidigt som vi tror att andra punkter inte kommer att påverka förtroendet. Sammanfattningsvis upplever vi att det är bra att koden finns, men att aktieägare och marknad bör lägga större vikt vid att kontrollera bolagsstyrningsrapporterna och fundera kring förtroendet i dessa bolag.</p>

Från och med 1 januari, 2005 måste alla börsnoterade bolag i Sverige föra olika optionsprogram som en kostnad i sin resultaträkning. Det innebar att dessa bolag måste kostnadsföra utgivna optionsprogram till sina anställda. Före införandet av IFRS 2 fanns ingen standard för svenska företag som beskrev hur dessa optionsprogram skulle redovisas. Diskussionerna kring införandet var omfattande då man menade att standarden skulle få konsekvenser i form av en betydande nedgång av resultatet hos berörda företag då en extra kostnadspost skulle redovisas. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad införandet av IFRS 2 haft för effekt och på vilket sätt kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat resultatet hos börsnoterade företag. Detta kommer att visas genom att studera de berörda företagens årsredovisningar. Vi har undersökt vilken procentuell skillnad resultatet fått genom att redovisas enligt den nya standarden. Kostnaden för aktierelaterade ersättningar har även ställts i relation till årets resultat och omsättning för att visa hur stor andel av dessa som utgörs av denna kostnad. Vi har undersökt den påverkan som IFRS 2 har haft på börsnoterade bolags resultat listade på Large Cap listan för att visa hur dessa kostnader faktiskt har påverkat företagens resultat nu när standarden har tillämpats ett par år efter att IFRS 2 tillämpats. Uppsatsen presenterar inledningsvis en redogörelse för uppkomsten av IFRS 2 och denna följes av teorier, relevanta för rapporten. Vi ger även en tydlig beskrivning av IFRS 2 för att ge en förståelse för denna komplexa standard som behandlas. I slutet presenteras en sammanfattning av tidigare forskning och vi använder oss av, liksom en del forskare inom ämnet, en tumregel på 5 % för att avgöra om resultatet genomgått en väsentlig förändring. Vi har kommit fram till att effekten av kostnadsföringen inte påverkat svenska börsnoterade företags resultat väsentligt. Kostnaden har heller inte varit en stor andel, varken av företagens omsättning eller av dess resultat. Effekten för dessa poster för samtliga företag har alltså varit lägre än tumregeln på 5 % vi utgick från.

Efter ett antal företagsskandaler bestämde sig Sverige för, som många andra länder, att utveckla en kod för bolagsstyrning. Den första kom att träda i kraft 2005 och 2008 började en reviderad version gälla. Svensk kod för bolagsstyrning är ett regelverk för företag registrerade på börsen. Den innehåller regler och rekommendationer om valberedning, styrelsesammansättningar och arbetsuppgifter för styrelser. I arbetet har vi velat ta reda på i vilket avseende bolag väljer att frångå koden och om detta skulle kunna leda till minskat förtroende för bolagen. Vi har tagit fram information från 45 företag som är listade på OMX Nordic Exchange Stockholms Large cap. Vi har tittat i företagens årsredovisningar för att se på vilket sätt företagen följt eller valt att avvika från koden. Vi har även jämfört dessa avvikelser med den reviderade koden som började gälla 1 juli, 2008 för att se hur koderna skiljer sig från varandra. Vi såg att de punkter som flest företag avvek ifrån gällde valberedningen, revisions- och ersättningsutskott och även att majoriteten av ledamöterna ska vara oberoende gentemot företaget. Vi kunde se att det inte är någon större skillnad mellan den gamla och den reviderade koden då det i stort sett är lika många företag som kommer att avvika. I vissa av de punkter som vi analyserat anser vi att finns det anledning att fundera lite extra kring förtroendet samtidigt som vi tror att andra punkter inte kommer att påverka förtroendet. Sammanfattningsvis upplever vi att det är bra att koden finns, men att aktieägare och marknad bör lägga större vikt vid att kontrollera bolagsstyrningsrapporterna och fundera kring förtroendet i dessa bolag.

No description available.

Bakgrund: Miljöredovisningen är ett sätt för företagen att beskriva sitt miljöarbete. Den har fått allt större betydelse för företagen i takt med att miljöfrågorna blivit allt viktigare hos intressenter och allmänheten. Det gäller för företagen att visa att man tar ett miljö- och samhällsansvar för att skapa trovärdighet och förtroende i samhället.   Syfte:                                  Att ge läsaren en bild över hur och varför miljöredovisningen ser ut som den gör och vad företagen, som associeras med betydande miljöpåverkan, väljer att fokusera på i sina miljöredovisningar.  Metod:                               En kvalitativ studie som grundar sig i legitimitetsteorin och institutionell teori har utförts. Vi har undersökt litteratur, vetenskapliga artiklar, miljöredovisningar samt fört intervjuer med personer som har behörig kompetens.  Slutsats:                             Studien visar på hur viktig miljöredovisningen är för företagen som associeras med betydande miljöpåverkan. Företagen belyser det viktiga i att kunna vara transparent och visa intressenter och allmänheten att man tar miljöfrågor på största allvar. Studien visar även på hur yttre faktorer påverkar utformningen av miljöredovisningen så som förväntningar och institutionella tryck. Studien visar även på vad företagen fokuserar på i sina miljöredovisningar så som; energieffektivisering, minskning av utsläpp, miljökostnader, miljöinvesteringar, upprättandet av miljömål, miljöstrategier och miljöaktiviteter. / Background:                    The environmental reports are a way for companies to describe their environmental efforts. The environmental reports have become increasingly important for the companies, as the environmental issues have become a priority issue to the general population. Companies now have to show that they can take an environmental and social responsibility in order to build credibility and trust of the society.  Purpose:                            In order to give the reader a picture of how and why environmental reports looks like they do and what companies associated with a negative impact on the environment, chooses to focus on in their environmental reports.  Method:                             A qualitative study based on the legitimacy theory and the institutional theory is conducted in this thesis. A review and examination of literature, scientific articles, environmental reports and engaging interviews with people who have qualified skills in the subject was made.  Conclusion:                       This study demonstrates the importance of the environmental reports for the companies associated with significant environmental impacts. It highlights the importance of being transparent and demonstrates to stakeholders and the public the importance of taking environmental issues seriously. The study also shows how external factors like expectations and institutional pressures affects the general design of the environmental reports. The study also shows what companies are focusing on in their environmental reports such as; energy efficiency, emission reduction, environmental costs and the establishment of environmental goals and strategies.

Sammanfattning: Redovisningen av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 har tidigare beskrivits i ett stort antal olika vetenskapliga alster. Merparten av dessa har dock tittat på börsnoterade bolag men det finns även andra företag som tillämpar IAS-reglerna. En grupp företag som gör det är de bolag som ägs av svenska staten. Ett av målen med IFRS är att skapa jämförbarhet och då bör inte ägarformen ha någon betydelse för redovisning och värdering. Denna studies syfte är därför att skapa insikt kring hur börsnoterade bolag respektive statliga fastighetsbolag skiljer sig vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde vid tillämpningen av IAS 40. Studien är av fallstudiekaraktär och består av två grundpelare. Dels ingår kvalitativa data i form av intervjuer med företrädare för fastighetsbolagen, dels jämförs dessas räkenskaper med avseende på hur deras orealiserade värdeförändringar redovisas. Referensramen utgörs av teorier inom bland annat ägarstyrning, ägandeformer, fastighetsmarknad samt om redovisning/IAS. Resultaten av studien visar på att företagens representanter gärna talar om full transparens och jämförbarhet meda  vissa skillnader kan utrönas i hur de orealiserade värdeförändringarna ser ut i bolagen. Också de osäkerhetsfaktorer som kan påverka värderingens validitet analyseras och förklaras inom ramen för studien.

I dagens samhälle är bolagsstyrningen ett aktuellt ämne. Begreppet bolagsstyrning avser tankegångar och bestämmelser om hur bolag skall ägas och styras. När obalans råder mellan dessa bestämmelser skapas icke-fungerande näringsliv samt marknadens förtroende för bolagen och deras förvaltning drastiskt minimeras. I Sverige implementerades år 2005 Svensk kod för bolagsstyrning – ett ramverk med målet att bidra till en bättre och effektivare bolagsstyrning samt för att stärka förtroendet för bolag på kapitalmarknaden samt den svenska och internationella allmänheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning användes Svensk kod för bolagsstyrning i svenska börsnoterade bolag år 2011, samt se om det fanns samband mellan undersökta bolagens ägarstruktur och deras tillämpning av Koden.  För att fullgöra uppsatsens syfte har en kombination av kvantitativa och kvalitativa ansatser används. Den deduktiva metoden bidrog till att studien utgick från de relevanta till bolagsstyrningen teorier för att sedan besvara de aktuella frågorna. Undersökningens slutsats kom fram till att det fanns samband mellan undersökta bolagens ägarstruktur och deras tillämpning av Koden. Främst visade det sig att alla segment valde att avvika från samma punkter i Kodens bestämmelser.

Bakgrund och Problemdiskussion: En viss oklarhet cirkulerar bland forskare gällande om det är ökade risker som ligger bakom ett större fokus på Risk Management eller om det grundar sig i en ökad försiktighet. Vissa resonemang förs även kring om ambitionen med Risk Management är att uppnå intern förbättring eller om det handlar om att arbeta med det för att det utgör en trend bland företag. Samtidigt menar flertalet forskare att kunskap kring risker är av stor vikt för alla företag. Börsnoterade bolag kan tänkas uppleva ett större externt tryck än andra bolag eftersom de vanligtvis har ett större antal intressenter att ta hänsyn till. På så sätt kan de tänkas uppleva större krav på att hantera sina risker på ett visst sätt. Utifrån ovanstående resonemang kunde en otydlighet identifieras och därmed skapades ett ifrågasättande kring hur och varför börsnoterade bolag arbetar med Risk Management. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med en analys kring hur Risk Management- processen ser ut i svenska börsnoterade bolag, vilka drivkrafter som ligger bakom arbetet med Risk Management och på så sätt förklara varför arbetssättet ser ut på ett visst sätt. Ambitionen är vidare att uppnå förståelse kring om, och isåfall på vilket sätt, relationen mellan bolagen och dess intressenter påverkar arbetet med Risk Management. Intentionen är då att generera en ökad medvetenhet men även ett ifrågasättande kring Risk Management och dess tillämpning. Tillvägagångssätt: Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie där den empiriska informationen samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Ett mönster har identifierats i att hur Risk Management-processen ser ut i bolagen i viss mån beror på vad det är för typ av risk, var i bolaget den uppstår samt vems ansvar den faller under. Även riskens väsentlighet och finansiella påverkan avgör hur arbetsprocessen ser ut. De drivkrafter som kunnat urskiljas bakom arbetet med Risk Management är främst externa tryck från intressenter som måste uppnås för att bibehålla konkurrenskraft. Ägarna utgör en drivkraft till hur bolagen förhåller sig till risk genom att mer eller mindre direkt vara delaktiga i strategiska beslut. De intressenter som mer direkt påverkar hur Risk Management-processen ser ut är företagets kunder, främst gällande operativa risker. Resterande intressenter driver även bolagen i dess riskarbete men ställer främst krav på att risker ska hanteras men däremot inte lika specificerade krav på hur detta ska göras. / Background and Problem discussion: Some uncertainty circulates among researchers regarding if increased risks are the underlying cause for a greater focus on Risk Management or if it is based in an increasing caution among companies. There are also discussions about if the ambition with Risk Management is to achieve internal improvements or if it is about following a trend. Simultaneously some researchers mean that knowledge about risk is of great importance for all companies. Listed companies can experience a greater external pressure than other companies. This, because they in most cases need to take into account a larger number of stakeholders. Therefore, it can be assumed that they are exposed to greater requirements when it comes to their risk approach. Based on the reasoning above, an ambiguity and therefore a questioning regarding how and why listed companies work with Risk Management could be identified. Purpose: The purpose of this study is to contribute with an analysis regarding how the Risk Management process looks in swedish listed companies, driving forces behind the practice of Risk Management and in that way explain why their working methods are in a certain way. The ambition is further to reach an understanding regarding if, and if so in what way, the relationship between the companies and their stakeholders affect their Risk Management. The intention is then to generate an increased understanding but also a questioning regarding the practice of Risk Management. Research method: The research method consists of a qualitative interview study where the empirical data was collected using semi-structured interviews. Conclusion: A pattern has been identified regarding that the Risk Management-process is shaped in a certain way depending on what type of risk that is handled, where in the company it emerge and whose responsibility it is to handle the risk. Also the financial impact the risk has determine how the process looks. The distinguished driving forces behind how the Risk Management-process looks is mainly external pressure from stakeholders that has to be achieved for the company to stay competitive. The shareholders affect thecompanies’ approach to risk since they, direct or indirect, has a possibility to be involved in strategic decisions. The company’s customers are the shareholders that actually has adirect influence in how the Risk Management-process looks, especially regarding operational risks. The remaining stakeholders also drives the companies in their work with risk, although they mainly demands that the risks should be handled and has not equally specific demands for how it should be done, as the customers.