Kvinnor har historiskt sett blivit uteslutna från högsta ledarpositioner. Idag består endast 10% av alla börs-VD:ar på Stockholmsbörsen av kvinnor. Det innebär att det totalt sett finns cirka 32 kvinnliga börs-VD:s av totalt 332 bolag. Tidigare forskning argumenterar för att kvinnor som strävar efter en VD-position oftast begränsas av glastaket. Glastaket kan resultera i ojämställdhet som i sin tur kan bidra till orättvisor, osäkerhet, minskad arbetstillfredsställelse för både kvinnor och män, försämrad prestation och utveckling för företaget samt ökad könsstereotypiska förväntningar i samhället. Tidigare studier visar att det finns otillräcklig forskning kring vilka faktorer som är avgörande för att en kvinna ska uppnå en VD-position samt vilka faktorer som strategiskt har varit framgångsrika för de kvinnor som har lyckats. Vidare finns det även en brist på forskning kring kvinnors karriäravancemang och vilka faktorer som kan påverka möjligheten till befordran. Baserat på studiens problemformulering och identifierade forskningsgap, lyder studiens forskningsfråga som följande: Hur har kvinnor uppnått en VD-position på Stockholmsbörsen? Studien syftar till att skapa en djupare förståelse för vilka faktorer och strategier som har varit avgörande för hur kvinnliga VD:s på Stockholmsbörsen har uppnått denna position, trots eventuella hinder. Studien kommer även skapa praktisk relevans både på individnivå och organisationsnivå för hur fler kvinnor ska lyckas uppnå en VD-position på Stockholmsbörsen, vilket i sin tur kan öka möjligheterna till att dessa positioner kan bli mer jämställda. Genom att studera kvinnliga VD:s framgång med en kvalitativ ansats, har respondenternas berättelser om hur de har lyckats samt hur fler kvinnor ska lyckas, studerats utifrån den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen utgörs av tidigare forskning angående hur en VD-roll har uppnåtts historiskt sett fram tills idag. Även glastaket inkluderas i den teoretiska referensramen för att lyfta fram hur kvinnor har begränsats att uppnå högre positioner samt hur dessa hinder kan överkommas. Slutligen presenteras könskvotering som politiskt sett har diskuterats som en potentiell lösning samt vikten av jämställdhetsarbete inom organisationer. Utifrån den teoretiska referensramen skapades studiens intervjuguide och med hjälp av ett målstyrt urval har det genomförts semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnliga börs-VD:s på Stockholmsbörsen. Den insamlade empirin analyserades sedan gentemot den teoretiska referensramen med hjälp av en tematisk analys. Övergripande visar studiens resultat att bland annat akademisk utbildning, erfarenhet, karaktärsdrag, samhörighet, företagskultur och stöd har varit avgörande för hur kvinnor har uppnått en VD-position på Stockholmsbörsen. Vidare visar studiens resultat att ansvaret för att fler kvinnor ska lyckas uppnå en VD-position på Stockholmsbörsen finns på både individnivå och på organisationsnivå.

In the autumn of 2022, the EU decided to introduce a quota for female board members in listed companies. This study examines how the age and gender of board members and chairpersons in the board of directors affect the future financial performance of companies. The investigation is carried out on listed companies on Nasdaq OMX-Stockholm during the period from December 31, 2017, to December 31, 2019. Drawing on previous research and the theories of Agency Theory and Social Identity Theory, the study aims to answer what impact does diversity within the board have on the company’s financial performance respect to gender and age. The method used in this study is multiple linear regression analysis. Through this method, the study can provide answers to which variables affect the financial performance and to what extent they do so. In addition to multiple linear regression, the collinearity of the variables will also be tested to reduce the risk of multicollinearity.   The results show a board with a female chairperson have a positive impact on financial performance. The result also shows that the average age of board members has a positive impact on financial performance. This study can be an important part of the foundation that policymakers use to make decisions about quotas in listed companies. / Under hösten 2022 beslutade EU att införa en kvot för kvinnliga styrelseledamöter i börsnoterade bolag. Denna studie undersöker hur ålder och kön hos styrelseledamöter och ordförande i bolagsstyrelsen påverkar företagens framtida finansiella prestation. Undersökningen utförs på företag på noterade på Nasdaq OMX-Stockholm under tidsperioden 31 december 2017 till 31 december 2019. Med hjälp av tidigare forskning och teorierna Agentteorin och Sociala identitetsteorin syftar studien till att besvara vilken inverkan som mångfalden inom styrelsen har på företagets finansiella prestation med hänsyn till kön och ålder. Metoden som används i denna studie är multipel linjär regressionsanalys. Genom denna metod kan studien ge svar på vilka variabler som påverkar finansiella prestation och i vilken grad de påverkar. Utöver multipel linjär regression kommer även variablernas kollinearitet att testas för att minska risken för multikollinearitet. Resultatet visar att en styrelse med en kvinnlig ordförande kommer påverka finansiella prestationen positivt.    Resultatet visar även att medelåldern bland styrelseledamöterna har en positiv påverkan på finansiella prestation. Denna studie kan vara en viktig del av det underlag som politiker använder för att ta beslut om kvoteringar i börsnoterade bolag.

Bakgrund: Skillnaden mellan anställdas och befattningshavares löner är större än tidigare vilket bidrar till en debatt kring VD-ersättning. En hög VD-ersättning kan skapa starka reaktioner hos aktieägare som strävar efter vinstmaximering. Idag är det uppenbart att bolag måste ta hänsyn till det miljömässiga ansvarstagandet vid affärsbeslut, vilket gynnar aktieägaren och genom incitamentsprogram kan det även påverka VD-ersättningen. Eftersom ersättningsstruktur och bolagsstyrning skiljer sig åt mellan länder blir det dessutom centralt att se till varje enskilt land.  Syfte: Studiens syfte är att förklara sambandet mellan bolagets aktiva arbete för ett miljömässigt ansvarstagande och VD-ersättningen i svenska börsnoterade bolag. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod. Data från 131 svenska börsnoterade bolag samlas in och analyseras genom multipel regressionsanalys. Ett förklarande resultat framkommer till följd av hypotesprövning. Slutsats: Studien visar endast ett negativt signifikant samband mellan miljömässigt ansvarstagande och VD-ersättning i form av grundlön. En förklaring skulle kunna vara att grundlön är den mest frekvent använda ersättningstypen i Sverige. Dessutom är miljömässigt ansvarstagande och dess koppling till incitamentsprogram relativt nytt, vilket kan innebära att incitamentsprogrammen ännu inte är fullt utvecklade. Det kan istället tänkas finnas andra icke-monetära ersättningstyper som tillämpas. Studien skulle kunna vara ett argument för att incitamentsprogram ser olika ut i olika länder. Trots studiens resultat är det troligt att monetära incitamentsprogram kopplade till miljömässigt ansvarstagande kommer användas i större utsträckning i framtiden, eftersom miljömässigt ansvar är fördelaktigt för bolagets aktieägare samt att rapporteringen upplevs öka. / Title: The company's active work for environmental responsibility and its impact on Swedishlisted companies' CEO compensation.Background: The difference between employees' and executives' salaries is greater thanbefore, which contributes to a debate about CEO compensation. High CEO compensation cancreate strong reactions from shareholders as they strive for profit maximization. Today,companies must take environmental responsibility into account when making businessdecisions, which benefits the shareholder and affects CEO compensation through incentiveprograms. Since remuneration structure and corporate governance differ between countries, itis central to study each individual country.Purpose: The purpose of the study is to explain the connection between the company's activework for environmental responsibility and CEO compensation in Swedish listed companies.Method: The study has a deductive research approach and a quantitative research method.Data from 131 Swedish listed companies is collected and analyzed through multipleregression analysis. An explanatory result emerges from hypothesis testing.Conclusion: The study only shows a negative significant relationship between environmentalresponsibility and fixed CEO compensation. One explanation could be that fixed salary is themost frequently used type of remuneration in Sweden. In addition, environmentalresponsibility and its connection to incentive programs is relatively new, which means that theprograms may not yet be fully developed. There may be other non-monetary compensationtypes that are applied instead. The study could be an argument that incentive programs aredifferent in different countries. Despite this study’s results, it is likely that monetary incentiveprograms linked to environmental responsibility will be used to a greater extent in the future,since environmental responsibility is beneficial for the company’s shareholders and thatreporting is perceived to increase.

<p>Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.</p><p>Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.</p><p>Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.</p><p>Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen.</p><p>Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna.</p><p>Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.</p>

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning. Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna. Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell. Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen. Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna. Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.

I denna studie testas tio hypoteser som relaterar till finansiell teori för att se hur väl teorin kan förklara skuldsättningsgraden i små börsnoterade bolag. De teorier som testas är avvägningsteorin (trade-off theory), hackordningsteorin (pecking order theory) samt teorier relaterade till asymmetrisk information och agentkostnader. Testen genomförs med multipel linjär regressionsanalys och de undersökta bolagen är samtliga bolag med färre än 200 anställda på tre av de mindre börslistorna i Sverige. Resultatet visar stöd för åtta av de tio undersökta hypoteserna och är i flera avseenden tydligare än i tidigare studier som testar onoterade små bolag eller ett bredare urval av bolag. / This study tests ten hypotheses related to financial theory in order to determine how well the theory can explain capital structure in small public SMEs. The tested theories are trade-off theory, pecking order theory and theories related to asymmetric information and agent-principal costs. Multiple linear regression analysis is used to test the theories on SMEs with fewer than 200 employees listed on three of Sweden’s smaller stock-exchange lists. The results show statistical significant support for eight out of ten hypotheses, and these results are in many aspects clearer than in studies that test unlisted SMEs as well as studies with broader samples of listed firms.

Denna uppsats syfte till att undersöka hur informationsutgivning om valberedningen inom svensk bolagsstyrning påverkas av att bolaget är internationellt verksamt, bolagets storlek, spridd aktieägarstruktur samt styrelsens storlek. Trots att valberedningen spelar en central roll inom svensk bolagsstyrning är det ett ämne som är outforskat. Därav är det av intresse att undersöka vilken frivillig information om valberedningen finns tillgänglig i årsredovisningen, samt vilka centrala faktorer styr informationsutgivningen i årsredovisningen. Studiens teoretiska ramverk behandlar agentteorin, signalteorin och legitimitetsteorin. Studien genomfördes med en kvantitativ metod med ett urval på 279 bolag. Studiens resultat visade inga signifikanta samband mellan frivillig informationsutgivning om valberedningen och bolaget är internationellt verksamt, bolagets omsättning, spridd aktieägarstruktur samt styrelsens storlek. Gällande resultatet av kriterierna i kod 4.1 omnämndes kriteriet erfarenhet flest gånger, följt av kompetens, jämn könsfördelning och bakgrund. En slutsats av resultatet, är att erfarenhet är det kriteriet som omnämns mest eftersom det är en viktig faktor för att bolaget ska kunna styras i en gynnsam riktning och det är det kriteriet som bolaget vill främst förmedla till aktieägarna att de tar hänsyn till. En övergripande slutsatsen som kan dras är att information om valberedningen i årsredovisningen inte efterfrågas av aktieägarna eftersom de kan få tillgång till informationen på andra kommunikationskanaler. / This study aims to examine how the release of information about the nomination committee within Swedish corporate governance is affected by the fact that the company is international, the company's size, dispersed shareholder structure and the board size. Even though the nomination committee has a great importance in Swedish corporate governance, the topic is unreached. Because of this, it is of interest to examine what voluntary information about the nomination committee is available in the annual report, as well as what central factors govern the release of information in the annual report. This study is based on agency theory, signaling theory and legitimacy theory. The study is conducted with astatistical analysis on a sample of 279 companies. The results of this study showed no significant relationships between voluntary disclosure of information about the nomination committee and the companies that are international, the company's size, dispersed shareholder structure and the board size. Regarding the result of the criteria in code 4.1, the criterion experience was mentioned the most times, followed by competence, equal gender distribution and background. As a conclusion of the result, experience is the criterion that is mentioned the most because it is an important factor for the company to be steered in a favorable direction. It is also the criterion that the company primarily wants to communicate to the shareholders that they consider. An overall conclusion is that information about the nomination committee in the annual report is not requested by the shareholders because they can get access to that information on other communication channels.