<p>Enligt svensk kod för bolagsstyrning ska styrelseutvärderingar förse börsbolagens valberedningar med information. Vi undersöker här om utvärderingarna mäter vad som är relevant för valberedningarna att veta, om valberedningarna kan påverka utformningen av utvärderingarna och om valberedningarna erhåller relevanta delar av resultaten. Vår undersökning av bolagen på Stockholmsbörsens nordiska lista ger indikationer på att styrelseutvärderingarna, trots att de är omfattande, är viktiga för valberedningarnas behov men inte är tillräckliga. Vårt underlag är tyvärr inte nog stort för att med säkerhet kunna konstatera detta.</p>

Enligt svensk kod för bolagsstyrning ska styrelseutvärderingar förse börsbolagens valberedningar med information. Vi undersöker här om utvärderingarna mäter vad som är relevant för valberedningarna att veta, om valberedningarna kan påverka utformningen av utvärderingarna och om valberedningarna erhåller relevanta delar av resultaten. Vår undersökning av bolagen på Stockholmsbörsens nordiska lista ger indikationer på att styrelseutvärderingarna, trots att de är omfattande, är viktiga för valberedningarnas behov men inte är tillräckliga. Vårt underlag är tyvärr inte nog stort för att med säkerhet kunna konstatera detta.

Bakgrund: Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ges samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets samtliga områden (SCB, 2016). Sverige är världens fjärde mest jämställda land men trots detta är det endast 28,1 procent kvinnor i svenska börsbolagsstyrelser och 10 procent kvinnor i svenska valberedningar (WEF, 2016; AllBright, 2015). Detta även fast kvinnor utbildar sig i högre utsträckning än vad män gör (SCB, 2016). För att försöka lösa problemet med den ojämna könsfördelningen i svenska börsbolagsstyrelser har Regeringen flera gånger tagit fram ett förslag om kvotering, senast hösten 2016. Kvoteringsförslaget har inneburit att minst 40 procent av respektive kön ska representeras i svenska börsbolagsstyrelser men förslaget har aldrig haft tillräckligt med stöd för att röstas igenom (Regeringen, 2016).   Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara om sammansättningen av valberedningen i bolag på Stockholmsbörsen påverkar könsfördelningen i styrelsen. Och i så fall vilka egenskaper hos individerna i valberedningen som påverkar könsfördelningen i styrelsen.   Forskningsfråga: Påverkar sammansättningen av valberedningen könsfördelningen i styrelsen? Och vilka är i så fall egenskaperna som påverkar könsfördelningen?   Metod: Uppsatsen har antagit en deduktiv forskningsansats där teorier ligger till grund för de hypoteser vi skapar och sedan testar (Bryman &amp; Bell, 2013). De teorier som formulerat våra hypoteser är social kategoriseringsteori, homosocialitet, homosocial reproduktion, upper echelon samt institutionell teori. Hypoteserna testas i en kvantitativ metod och urvalet är samtliga bolag på Stockholmsbörsen som har en valberedning. Som forskningsstrategi har en kombination mellan tvärsnittsdesign och longitudinell design använts.   Resultat: Resultaten från testerna visar att fem av våra åtta hypoteser kan accepteras eftersom de visar ett signifikant samband. De som uppnår signifikans är andelen kvinnor i valberedningen, kritisk massa av kvinnor i valberedningen, utländska ledamöter i valberedningen, andelen med eftergymnasial utbildning, familj/sfär som kontrollägare samt institutionell kontrollägare representerade i valberedningen.     Slutsats: Svaret på vår forskningsfråga är ja, sammansättningen av valberedningen påverkar könsfördelningen i styrelsen. Och de egenskaper som påverkar är andelen kvinnor i valberedningen, kritisk massa av kvinnor i valberedningen, utländska ledamöter i valberedningen, andelen med eftergymnasial utbildning, familj/sfär som kontrollägare samt institutionell kontrollägare representerade i valberedningen. / Background: Equality means that women and men should be given the same rights, obligations and opportunities in all areas of life (SCB, 2016). Sweden is the world's fourth most equally-balanced country but despite this only 28,1 percent are women in Swedish Stock Exchange Boards and 10 percent women in Swedish Nomination Committees (WEF, 2016; AllBright, 2015). This even though women more often have a higher degree than men do (SCB, 2016). In order to try to solve the problem of the uneven gender distribution in Swedish Stock Exchange Companies, the Government has repeatedly developed a proposal for quotas, latest by autumn of 2016. The quota proposal has meant that at least 40 percent of each gender should be represented in Swedish Stock Exchange Companies, but the proposal has never had enough support so it was withdrawn (Regeringen, 2016).   Purpose: The purpose of this paper is to explain whether the composition of the Nomination Committee in companies on the Stockholm Stock Exchange affects the gender distribution of the Board. And if so, what characteristics of the individuals in the Nomination Committee that affect the gender distribution in the Board.   Research question: Does the composition of the Nomination Committee affect the gender distribution in the Board? And if so, who are the characteristics that affect the gender distribution?   Method: This paper has assumed a deductive research where already existing theories was used to develop hypotheses which then was tested (Bryman &amp; Bell, 2013). The theories that created our hypotheses are social categorization theory, homosociality, homosocial reproduction, upper echelon and institutional theory. Hypotheses are tested in a quantitative method and the selection is all companies on the Stockholm Stock Exchange which have a nomination committee. As a research strategy, a combination of cross-sectional design and longitudinal design has been used.   Results: The results from the tests show that five of our eight hypotheses can be accepted because they show a significant relationship. Those who achieve significance are the proportion of women in the Nomination Committee, the critical mass of women in the Nomination Committee, foreign members of the Nomination Committee, the proportion of post-secondary education, family/sphere as control owners and institutional control owners when represented in the Nomination Committee.   Conclusions: The answer to our research question is yes, the composition of the Nomination Committee affects the gender distribution in the Board. And the characteristics that affect are the proportion of women in the Nomination Committee, the critical mass of women in the Nomination Committee, foreign members of the Nomination Committee, the proportion of post-secondary education, family/sphere as control owners and institutional control owners when represented in the Nomination Committee.

Background and problem:Theory and literature in the field of board recruitment are limited. The theory and literature that existed focused primarily on the recruitment of senior management and CEO. It was identified that no one had examined the factors that influence the recruitment of board members. The underlying factors might cause the board recruitment is not done from a purely efficiency perspective and therefore it is of interest to be examined. Purpose:The purpose of this thesis is to examine and give an insight into the underlying factors affecting the choice of new directors in large Swedish companies. Method:The thesis has had a deductive approach and been based on existing theory and literature to explain the factors that affect board recruitment. The study was quantitative and the sample consisted of all the major Swedish listed companies. Results and conclusions:The survey indicated that board members ethnicity and number of other board assignments were factors that influenced the board recruitment. The empirical results showed that these two factors had positive significant correlations with the survey and are therefore factors affecting that the board recruitment might not be done out of a purely efficiency perspective. Proposals for future research:Future research could conduct a qualitative study in which the backgrounds to the ethnic reproduction are studied in order to identify the underlying factors that may explain the phenomenon. Future research may also conduct surveys concerning the Board members' personal relationships with each other to create an understanding of network effects. A similar study for smaller firms to explore the differences between the companies' size and their board recruitment can also be performed.

The aim was to investigate what may have caused women's underrepresentation at leading positions in Alvesta municipal politics. This was intended to be carried out with an analysis of three parties selection processes and based on the parties perceptions of possible causes for the underrepresentation. The method chosen was a theory-consuming case study, conducted with collected material from semi-structured interviews as well as a quantitative material that was collected from the municipality's website. Politicians from the Social democrates, the Moderate party and the Centre party were interviewed for the investigation. The results were analyzed with a pre-selected theoretical framework, such as homosociality, contactcapital and gender differences when it comes to political ambition. The results showed that the selection processes mainly proceeded in a similar way, however, there were differences regarding which criteria were sought from the candidates. The results also showed that the underrepresentation could have been caused by different circumstances for each party. More prominent perceptions of causes were analyzed against different socialized processes on the basis of gender, which could have affected the possibilities the parties had for being able to nominate women for the leading positions.

Bakgrund: Enligt regeringens jämställdhetsmål uppnår organisationer jämställdhet i styrelser om män respektive kvinnors representation överstiger 40% (Englund, 2019). Begreppet jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ges samma förutsättningar avseende rättigheter, skyldigheter och möjligheter (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). Sverige uppvisar en positiv jämställdhetsutveckling avseende dess styrelser samtidigt som svenska valberedningar endast uppvisar små förändringar avseende dess könsfördelning. Det fenomen som preliminär statistik uppvisar bidrar med intressanta avvikelser från vad tidigare studier inom forskningsområdet antyder och vad homosocial reproduktion förespråkar.  Syfte: Studiens syfte är att förklara i vilken utsträckning andelen kvinnor i svenska styrelser påverkas av valberedningars sammansättning och struktur. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där tre olika teorier ligger till grund för de hypoteser som formulerats och sedan testats. De teorier som ligger till grund för uppsatsens hypoteser är homosocial reproduktion, institutionell teori och den resursberonde teorin. Studiens hypoteser har testats med hjälp utav Ordinary Least Square regressionsmetod där urvalet omfattade 76 bolag på Stockholmsbörsen och dess respektive valberedare under en tidsperiod motsvarande fem år. Den forskningsstrategi som använts är således en longitudinell design.   Slutsatser: Det råder en negativ relation mellan andelen män i valberedningar och andelen kvinnor i svenska styrelser. Homosocial reproduktion existerar därmed vid styrelserekrytering i Sverige och dess påverkan på andelen kvinnor i svenska styrelser tenderar att variera över tiden. De faktorer i valberedningars sammansättning och struktur som har en påverkan på andelen kvinnor i svenska styrelser är: medelåldern på valberedare, valberedares varaktighet och andelen män i valberedningar. Vidare påverkas även andelen kvinnor i svenska styrelser av: organisationers storlek och branschen företaget verkar inom. / Background: According to the government's gender equality goal, organizations achieve gender equality in boards if men's and women's representation exceeds 40% (Englund, 2019). The concept of equality means that women and men should be given the same conditions regarding rights, obligations and opportunities (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). Sweden shows a positive trend in gender equality with regard to its boards, while Swedish nomination committees only show minor changes regarding its gender distribution. The phenomenon that preliminary statistics show contributes to interesting deviations from what previous studies in the research area suggest and what homosocial reproduction suggests. Purpose: The purpose of the study is to explain to what extent the proportion of women in Swedish boards is affected by the composition and structure of the nomination committees.  Method: This paper has a deductive research where three different theories was used to develop hypotheses which then was tested. The theories that underline the study’s hypotheses are homosocial reproduction, institutional theory and the resource-dependence theory. The study’s hypotheses have been tested using Ordinary Least Square regression method where the sample included 76 companies listed on the Stockholm Stock Exchange and specific information regarding each nominator in their nomination committee for a period of five years. The research strategy used is a longitudinal design.  Conclusions: There is a negative relationship between the proportion of men in nomination committees and the proportion of women in Swedish boards. Homosocial reproduction exists in the recruitment of board members in Sweden and its impact on the proportion of women in Swedish boards tends to vary over time. The factors in the composition and structure of the nomination committees that have an impact on the proportion of women on Swedish boards are: the average age of the nomination committee, the duration of the nominators in the nomination committee and the proportion of men in nomination committees. Furthermore, the proportion of women in Swedish boards is also affected by: the size of organizations and the industry the company operates in.

<p> </p><p>De senaste årens företagsskandaler har lett till ökad fokusering på bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrågasatt bolagens vilja att tillvarata ägarnas intressen på bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrågasättas efter tvivelaktiga prestationer. En av de åtgärder aktörer på aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden är Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL är den endast rådgivande. Koden har försökt bidra till ökad ägarinsyn, bland annat genom att tillföra bolagen nomineringsorgan i form av valberedningar samt revisionsutskott i syfte att förbättra revisionsarbetet. Dessutom innefattar koden oberoenderegler gällande styrelsen. Frågan är dock om dessa regler fungerar som de är tänkta att fungera. En teori till berörda parters beteenden är agentteorin. Den utgår ifrån att agenten (läs bolagsledningen) styr utefter dess egenintressen på principalens (läs ägarnas) bekostnad. Efter att ha granskat negativa uttalanden kring regler ur koden i artiklar och litteratur har vi sammanställt sex påståenden om problematik kring: (1) Sammansättning och oberoende, (2) insyn i insiderinformation, (3) kompetens i valberedningar, (4) valberedningars ansvarsområde, (5) kostnader inom valberedningsarbete samt (6) oberoende avseende revisor och revisionsutskott. Syftet med uppsatsen är att förklara om dessa påståenden överensstämmer med vad ägare, bolagsledningar samt revisorer anser om dessa. Dessutom vill vi belysa eventuella likheter och olikheter mellan de tre parterna. Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning. Våra målgrupper har varit Large Cap-bolag, institutionella ägarmedlemmar i Fondbolagens förening samt revisorer från de fyra största revisionsbyråerna. Vår studie har indikerat att: (1) Våra sex påståenden inte ses som problematiska bland ägare, bolag och revisorer. (2) Att bolagskoden generellt sett inte bidrar till ökad problematik kring dessa påståenden. (3) Ju närmare man står bolaget desto mer kritisk är man till dessa påståenden. Det vill säga att ägarna är mest kritiska medan revisorerna är minst kritiska.</p><p> </p>

De senaste årens företagsskandaler har lett till ökad fokusering på bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrågasatt bolagens vilja att tillvarata ägarnas intressen på bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrågasättas efter tvivelaktiga prestationer. En av de åtgärder aktörer på aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden är Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL är den endast rådgivande. Koden har försökt bidra till ökad ägarinsyn, bland annat genom att tillföra bolagen nomineringsorgan i form av valberedningar samt revisionsutskott i syfte att förbättra revisionsarbetet. Dessutom innefattar koden oberoenderegler gällande styrelsen. Frågan är dock om dessa regler fungerar som de är tänkta att fungera. En teori till berörda parters beteenden är agentteorin. Den utgår ifrån att agenten (läs bolagsledningen) styr utefter dess egenintressen på principalens (läs ägarnas) bekostnad. Efter att ha granskat negativa uttalanden kring regler ur koden i artiklar och litteratur har vi sammanställt sex påståenden om problematik kring: (1) Sammansättning och oberoende, (2) insyn i insiderinformation, (3) kompetens i valberedningar, (4) valberedningars ansvarsområde, (5) kostnader inom valberedningsarbete samt (6) oberoende avseende revisor och revisionsutskott. Syftet med uppsatsen är att förklara om dessa påståenden överensstämmer med vad ägare, bolagsledningar samt revisorer anser om dessa. Dessutom vill vi belysa eventuella likheter och olikheter mellan de tre parterna. Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning. Våra målgrupper har varit Large Cap-bolag, institutionella ägarmedlemmar i Fondbolagens förening samt revisorer från de fyra största revisionsbyråerna. Vår studie har indikerat att: (1) Våra sex påståenden inte ses som problematiska bland ägare, bolag och revisorer. (2) Att bolagskoden generellt sett inte bidrar till ökad problematik kring dessa påståenden. (3) Ju närmare man står bolaget desto mer kritisk är man till dessa påståenden. Det vill säga att ägarna är mest kritiska medan revisorerna är minst kritiska.

<p>Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan valberedning, ägare och styrelse samt utifrån detta studera vilken roll valberedningen har, enligt den Svenska Koden.</p><p>Vi har utgått ifrån en deduktiv ansats, där vi både har genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa studien baseras på djupintervjuer av ledamöter i svenska börsnoterade företag, medan den kvantitativa undersökningen resulterar i en statistisk undersökning, som utgår från bolagsstyrningsrapporter i årsredovisningar från 2006.</p><p>I det teoretiska perspektivet tas den Svenska Koden för bolagsstyrning upp som utgångspunkt och kompletteras med Aktiebolagsslagen (ABL), agentteorin, intressentmodellen, coporate governance, CSR-modellen samt ett genusperspektiv.</p><p>I empirin redovisas respondenternas yttranden samt den statistiska undersökningen.</p><p>Vi har med hjälp av empiri och analys kommit fram till ett antal slutsatser; valberedningen har endast en uppgift, vilken är att ta fram förslag om nya ledamöter till styrelsen. Förslagen ska leda till att styrelsen får en så bra sammansättning som möjligt. Valberedningen har till viss del ökat förtroendet för bolagen, genom att processen blivit tydligare samt mer transparant. Vår undersökning visar att nästan samtliga företag som är noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-lista, använder sig av en valberedning, vilket vi ser som ett bra tecken. Koden är fortfarande relativt ny och är därför ännu inte fulländad. Koden är även unik i ett internationellt perspektiv och den svenska företagskulturen verkar anpassa sig efter Kodens riktlinjer.</p> / <p>The thesis aspires to explore the relationship between the nomination committee, shareholders and the board of directors, and that on the basis of this to study which role the nomination committee has, according to the guidelines of the Swedish Code.</p><p>We have had a deductive approach, where we both have implemented a qualitative and a quantitative survey. The qualitative study is based on interviews with members in Swedish companies, listed on the stock-market, while the quantitative study results in a statistic survey which is gathered from corporate governance reports in the annual reports from 2006.</p><p>The theoretical perspectives uses the Swedish Code of Corporate Governance as a starting point and is complemented with the Swedish Company Law, the Agent Theory, Stakeholder Theory, Corporate Governance, the CSR model, gender- and ethical perspective.</p><p>The respondents’ statements and the statistic survey are in this section presented.</p><p>We have through our empirical and analyses, drawn a number of conclusions. The Nomination committee has only one responsibility, which is to present candidate proposals for the board of directors. The proposals are supposed to lead to a composition that is as balanced as possible. The Nomination committee has in a certain extent enhanced the confidence for corporations through a clearer process and transparency. Our exploration shows that almost every company listed on the stock-market, are applying a nomination committee, which we see as a good sign. The Swedish Code is still relatively new and is therefore not yet perfect. The Swedish Code is also unique in an international perspective and the Swedish corporate culture seems to acclimatize well to its policies.</p>

Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan valberedning, ägare och styrelse samt utifrån detta studera vilken roll valberedningen har, enligt den Svenska Koden. Vi har utgått ifrån en deduktiv ansats, där vi både har genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa studien baseras på djupintervjuer av ledamöter i svenska börsnoterade företag, medan den kvantitativa undersökningen resulterar i en statistisk undersökning, som utgår från bolagsstyrningsrapporter i årsredovisningar från 2006. I det teoretiska perspektivet tas den Svenska Koden för bolagsstyrning upp som utgångspunkt och kompletteras med Aktiebolagsslagen (ABL), agentteorin, intressentmodellen, coporate governance, CSR-modellen samt ett genusperspektiv. I empirin redovisas respondenternas yttranden samt den statistiska undersökningen. Vi har med hjälp av empiri och analys kommit fram till ett antal slutsatser; valberedningen har endast en uppgift, vilken är att ta fram förslag om nya ledamöter till styrelsen. Förslagen ska leda till att styrelsen får en så bra sammansättning som möjligt. Valberedningen har till viss del ökat förtroendet för bolagen, genom att processen blivit tydligare samt mer transparant. Vår undersökning visar att nästan samtliga företag som är noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-lista, använder sig av en valberedning, vilket vi ser som ett bra tecken. Koden är fortfarande relativt ny och är därför ännu inte fulländad. Koden är även unik i ett internationellt perspektiv och den svenska företagskulturen verkar anpassa sig efter Kodens riktlinjer. / The thesis aspires to explore the relationship between the nomination committee, shareholders and the board of directors, and that on the basis of this to study which role the nomination committee has, according to the guidelines of the Swedish Code. We have had a deductive approach, where we both have implemented a qualitative and a quantitative survey. The qualitative study is based on interviews with members in Swedish companies, listed on the stock-market, while the quantitative study results in a statistic survey which is gathered from corporate governance reports in the annual reports from 2006. The theoretical perspectives uses the Swedish Code of Corporate Governance as a starting point and is complemented with the Swedish Company Law, the Agent Theory, Stakeholder Theory, Corporate Governance, the CSR model, gender- and ethical perspective. The respondents’ statements and the statistic survey are in this section presented. We have through our empirical and analyses, drawn a number of conclusions. The Nomination committee has only one responsibility, which is to present candidate proposals for the board of directors. The proposals are supposed to lead to a composition that is as balanced as possible. The Nomination committee has in a certain extent enhanced the confidence for corporations through a clearer process and transparency. Our exploration shows that almost every company listed on the stock-market, are applying a nomination committee, which we see as a good sign. The Swedish Code is still relatively new and is therefore not yet perfect. The Swedish Code is also unique in an international perspective and the Swedish corporate culture seems to acclimatize well to its policies.