Background: Corporate Responsibility is not a new concept however in recent times more companies are starting to use different kinds of responsibility disclosures. These disclosures are voluntary and corporations may use them in the way they find suits them best. There is a lot of research in this field and there is no single explanation for what Corporate Responsibility is and how corporations should relate to it. Purpose: The purpose of the study is to examine the relationship between the controlling owners of corporations and CSR disclosure. Method: We use a content analysis and a survey study to examine the relationship between corporate controlling owners and the CSR disclosure. Conclusions: Our results show that controlling owners have little effect on the different dimensions of CSR disclosure. We have however found some differences between the different owner categories where some categories are found to use CSR disclosure to a greater extent.

Inledning: Revisionen är utifrån ett ägarperspektiv en bolagsstyrningsfunktion som bland annat finns till för att minska den informationsasymmetri som kan uppstå mellan ägare och företagsledning samt att kontrollera att det investerade kapitalet används på ett korrekt sätt. Ägarstrukturen i Sverige har sedan länge setts som relativt koncentrerad och bland de noterade företagen i Sverige går det att finna ett stort antal kontrollägare. Men eftersom olika ägartyper både har olika motiv med sin investering samt en varierande roll som ägare, gällande bland annat övervakning, har det enligt litteraturen en påverkan hur bland annat företagets bolagsstyrning sker. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda om det finns samband mellan revisionskostnaden och ägarkoncentrationen samt ägarkategorier, i börsnoterade bolag. Metod: Vi har i vår kvantitativa studie inkluderat samtliga bolag noterade på Small-, Mid- och Large Cap på Stockholmsbörsen (253 företag). Data om företagen har tagits från respektive företags årsredovisning och information om dess ägare har erhållits från SIS Ägarservice AB. Tillsammans har data och framlagda teorier inom aktuella områden anlyserats utfrån en deduktiv forskningsansats. Resultat och slutsats: Utifrån tolv genererade hypoteser, vilka har en utgångspunkt från respektive ägarkategori, har vi funnit ett signifikant samband för att bekräfta tre stycken hypoteser. Vi kan utifrån resultatet konstatera att förekomsten av kontrollägare, andelen utländskt ägande och förekomsten av utländska kontrollägare, har ett positivt samband med revisionskostnaden.

Inom den utförda studien har både finansiell data och information kring ägarstruktur gällande företag på svenska OMX Stockholm Small-Cap listan använts för att undersöka ifall andelen privata småsparare har en signifikant påverkan på volatiliteten. Volatilitet har en väsentlig roll när det kommer till aktiehandel och tidigare teorier pekar på att det finns ett flertal variabler som ligger bakom volatiliteten, småägare är en av dessa variabler. Utifrån regressionsanalysen kan andelen privata småsparare påvisas ha en signifikant påverkan på volatiliteten. Det framkom även utifrån resultaten att bolagens resultat dividerat med deras totala tillgångar var ett mått som påverkade volatiliteten. Flera variabler som enligt tidigare teori bör ha verkan på volatiliteten kunde inte påvisas att överensstämma med den här uppsatsens forskning som till exempel institutionella ägares påverkan. / In the following study both financial and ownership data have been gathered regarding companies listed on the Swedish OMX Stockholm Small-cap list to determine whether the fraction of small private investors have an significant impact on volatility. The reason is because volatility has a central role within the stock market making it an important variable. Previous theories suggest that a number of different variables that affect the volatility, where small private investors are one of them. Our regression model proves that the fraction of small private investors indeed have a significant effect on volatility. Our results also suggest that the company’s earnings divided by its total assets is a variable which alters the volatility. Multiple variables which were suggested by theories to have an impact on volatility could not be proven to be true, one of these variables were institutional owners.

Bakgrund Det diskuteras mycket idag om ersättningar till verkställande direktörer (Vd) och storleken på dessa. Många har synpunkter på den enligt dem väldigt höga ersättningen och framförallt är många kritiska till de stora bonusar som tilldelas till företagsledare. Samtidigt är det ägarna som genom representation i styrelse och på bolagstämma bestämmer ersättningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan ägarbilden och andel rörlig lön till den verkställande direktören. Metod I studien tillämpas en deduktiv forskningsansats där vi utgått från existerande teorier och tidigare empirisk forskning för att skapa en hypotes som sedan kan bekräftas eller förkastas. Hypotesen testas genom en kvantitativ metod där data samlats in över 56 stycken svenska bolag för att sedan testas med statistisk regressionsanalys. Slutsats Undersökningen visar att det finns ett negativt samband mellan ett större ägande och andel rörlig ersättning till verkställande direktör.

Stadiums are being built over the country and the discussion is whether it is profitable for the municipalities or not. The municipalities are namely owners or part owners or have in some way contributed to the financing by subvention or grants. A purpose with the project is to show different aspects to why different operators want to own/finance stadiums when they are not profitable. That means that we are examining municipalities’ incentives to invest in these stadiums. The purpose is therefor to examine how you can see on added value created by stadiums. The project is limited to investigate stadiums with an audience capacity of 10 000 people, because we want to focus on multi-stadiums that has a bigger ability to affect the society it is built in. Politicians who have been elected from the citizens in the municipality govern municipalities. It is the city council that takes the decisions. The municipality’s largest source of income is the local taxes, it stands for about 70 per cent of the municipality’s incomes. We have chosen to do an explorative examination by a quantitative collection of information to seek answers to our questions. We are assuming after our examination that municipalities consider it important with stadiums to promote a municipality’s reputation and also to promote the sporting activities and try to increase the interest for sports among young people. Even if it is not economically profitable it is contributing to community benefits and therefor they are willing to contribute / Arenor byggs runt om i landet och det diskuteras om det är lönsamt för kommunerna. Kommunerna är nämligen i de flesta fall ägare, delägare eller har på annat vis hjälpt till med finansiering genom subvention eller bidrag. Ett syfte med arbetet är att visa på olika aspekter varför olika aktörer vill äga/finansiera arenor även om de inte är lönsamma. Det innebär att vi undersöker vad kommuner kan ha för incitament att investera i dessa arenor. Syftet är därför också att undersöka hur man ser på mervärden skapade av arenor. Arbetet avgränsas till att undersöka arenor med en publikkapacitet på minst 10 000 personer, då vi framförallt riktar oss mot multiarenor som har större möjlighet att påverka samhället de byggs i. Kommuner styrs av politiker som blivit valda direkt av medborgarna i kommunen. Det görs av så kallade kommunfullmäktige. Kommunens största inkomstkälla är kommunalskatten, den står för ungefär 70 procent av kommunens inkomster. Vi har valt att genom kvantitativ insamling av information göra en explorativ undersökning för att söka svar på våra frågor angående svenska arenor. Efter gjord undersökning antar vi att kommuner anser att det är viktigt med arenor för att främja en kommuns anseende och även för att främja idrottsverksamheten och för att försöka få ett intresse för sport bland unga. Även om det inte är ekonomiskt lönsamt bidrar det till samhällsnytta och då är man villig att bidra ekonomiskt till det.

Syftet med studien var att undersöka om konsumenters attityd till ett företag påverkas avföretagets ägare och vad utifrån trekomponentsmodellen som påverkar attityden. Det somundersöks är om konsumenter, med visst intresse för hållbarhet, ändrar attityd till ett företagnär det företaget får nya delägare vars verksamhet inte går i linje med företagets hållbara arbete.Oatly är ett företag som lägger stor vikt vid sitt hållbara arbete och används i denna studie somett exempel för att undersöka hur konsumenter reagerat när de kritiserade bolagen ChinaResources och Blackstone blev delägare i Oatly. Kritiken grundades i anklagelser om derasmedverkan till brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring. Undersökningen baseras påtio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter som vid några upprepadetillfällen handlat något från Oatly och har visst intresse för hållbarhet. Det studien kommerfram till är att konsumenters attityd till ett företag kan påverkas av de ägare företaget har.Studien visar detta genom exemplet med Oatly då sju av de tio respondenternas attityd till Oatlyförändrades till det negativa efter att framförallt Blackstone blev delägare i Oatly. Ingen avrespondenterna anser att Oatlys ägare är hållbara baserat på deras uppfattning om ägarna. Fören majoritet av respondenterna lägger det grunden för attityden till Oatly utifrån den kognitivakomponenten. En majoritet av respondenterna upplever en besvikelse kopplad till Oatly baseratpå delägarnas inträde. I enlighet med den affektiva komponenten kan emotionell upplevelsepåverka attityd och köpbenägenhet. Den konativa komponenten följer till viss del de tvåtidigare i form av att konsumtionen av Oatly påverkades till det negativa för åtta avrespondenterna. Av respondenterna är det två som helt slutat konsumera Oatlys produkter ochde som fortsätter trots en negativ generell attityd förklaras genom den konativa komponentendär faktorer kan vägra tyngre än intentionen att handla på ett visst sätt.

No description available.

Sammanfattning Examensarbete (kandidat), Företagsekonomi III –organisation, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE95E, VT2016 Författare: Gofi Aldstam Handledare: John Jeansson Titel: Fördelning i hållbarhetsrapportering- en uppsats om svenska företag och organisationers hållbarhetsrapportering Problem: CSR-rapportering ökar hos företag och organisationer men att rapportera på de tre CSR-perspektiven:socialt, miljömässigt och ekonomiskt är inte tillräckligt. De tre CSR-perspektiven behöver vara jämnt fördelade för att skapa stabila och långsiktiga företag och organisationer som bidrar till ett välmående samhälle. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka, i vilken utsträckning de svenska företag och organisationer rapporterat data avseende alla tre CSR-perspektiven och hur jämn fördelningen mellan de rapporterade CSR-perspektiven är. Syftet är även att undersöka om rapporteringsgraden rörande antal CSR-perspektiv och fördelningen mellan de tre CSR-perspektiven skiljer sig åt, utifrån faktorerna, ägare, marknad och internationell verksamhet. Metod: Studien har en tvärsnittsdesign med kvantitativ ansats. Sekundäranalys användes som metod, då analys gjordes av CSR-rapporter hämtade ur databasen från Global reporting Initiative (GRI). Excel användes för sammanställning av data. Utifrån det teoretiska ramverket analyserades informationen från GRI-databasen. Resultat: Resultatet från denna studie visar att de flesta företag och organisationer rapporterar på alla CSR-perspektiv. Svenska företag och organisationer förefaller ha jämn fördelning mellan CSR-perspektiven. Resultatet skiljer sig inte nämnvärt utifrån faktorerna ägare, marknad och internationell verksamhet förutom rörande rapporteringsgraden för CSR-perspektiven och till viss del rörande fördelningen mellan CSR-perspektiven. Nyckelord: Hållbarhet, CSR, GRI, fördelning, ägare, marknad, internationellt / Abstract Bachelor Thesis, Business Administration III- Organisation, School of Business and Economics, Linnaeus University, 2FE95E, Spring 2016. Author: Gofi Aldstam Supervisor: John Jeansson Title: Distribution within sustainability reporting – a thesis regarding sustainability reporting from Swedish companies and organisations Problem: CSR reporting is increasing within companies and organisations, but to report on three CSR perspectives: socially, environmentally and economically is not enough. The three CSR perspectives need to be evenly distributed to create long-term business and organisations that contribute to a prosperous society. Purpose: The purpose of the thesis is to examine the extent to which Swedish companies and organisations reported data on all three CSR perspectives and how even distribution between the reported CSR perspectives are. The purpose is also to investigate whether the rate of reporting on the number of CSR perspectives and the distribution between the three CSR perspectives, differ, based on the factors owner, market and international business. Method: The study was a cross-sectional design with quantitative approach. Secondary analysis was used as a method, when the analysis was made by CSR reports retrieved from the database of the Global Reporting Initiative (GRI). Excel was used for the compilation of data. Based on the theoretical framework information was analyzed from the GRI database. Results: This study shows that most companies and organisations report on all CSR perspectives. Swedish companies and organisations appear to have equal distribution between CSR perspectives. The results do not differ significantly regarding the factors owner, market and international business, except on reporting rate for CSR perspectives and to some extent distribution between CSR perspectives. Key words: Sustainability, CSR, GRI, distribution, owner, market, international

Ägarstruktur har konstaterats vara en viktig del i ett bolags styrmekanism och det har sedan länge pågått en debatt kring vad som karakteriserar en optimal ägarstruktur. Ägarskapet sägs ha en varierad grad av påverkan beroende på typ av dominant ägare. Vi undersöker hur två av de största ägartyperna, familjeägande och institutionellt ägande, påverkar ett bolags värdeskapande när de anses vara dominanta ägare. Urvalet består av 216 icke finansiella bolag listade på Stockholmsbörsen mellan 2010–2015. Resultatet undersöks genom en OLS-regression och visar att både familjeägande och institutionellt ägande har ett positivt samband med ett bolags värdeskapande. Undersökningen studerar även huruvida graden av ägarkoncentration, användandet av röstdifferentierade aktier och aktivt familjeägande påverkar ett bolags värdeskapande.

Bakgrund och problem: Företagen har tvingats att redovisa sitt ansvarstagande på senare tid eftersom intressenterna vill erhålla information, på grund av att många intressenter aktivt väljer bort företag som har ett oetiskt agerande. Under 80- och 90- talet förändrades synen på företagens agerande när det handlade om barnarbete, miljöfarlig tillverkning och liknande, i och med detta ställdes det högre krav på det etiska ansvaret och därmed behövde företagen skapa struktur och rutiner för detta, vilket gjordes genom hållbarhetsredovisningen. Den ökade kunskapen och medvetenheten kring hållbarhetsfrågor resulterade i att konsumenter, investerare, arbetssökande, anställda med flera valde hållbara företag och observerade deras värderingar. Detta ledde till aktivt arbete kring hållbarhetsfrågorna. Rättvisefrågor, socialt ansvar och andra syner på företagens ställnings i samhället blir allt mer viktigare på finansmarknaden. Ett viktigt begrepp som används är CSR som står för Corporate Social Responsibillity och behandlar företagens ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvar. Många fondbolag erbjuder etiska fonder och måste därmed erhålla information för att säkerställa att deras fonder följer etiska riktlinjer. Företagens hållbarhetsredovisning kan vara en del av bedömningsunderlaget, dock finns det en risk att företagen försöker förfina bilden av sig själva. För att en utveckling ska åstadkommas krävs det dialoger om företagens hållbarhetsarbete och ägarna bör även ställa krav och påverka företagen för att driva på utvecklingen. Syfte: Syftet är att förklara hur institutionella ägare bedömer företagens hålbarhetsarbete för att säkerställa att deras fonder följer etiska värderingar, samt att jämföra och beskriva relationen mellan hållbarhet och finansiella faktorer. Undersökningen ska även förklara hur de institutionella ägarna använder sig av hållbarhetsredovisningen. Vi vill även identifiera vilka krav som ägarna ställer på företagen, samt hur ägarna påverkar företagen inom hållbarhetsområdet. Studien ska gestalta hur företagen kan utvecklas inom hållbarhet med utgångspunkt från ägarna. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till hur de största fondbolagen i Sverige bedömer företagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. Valet av institutionella ägare berodde på att allt fler erbjuder etiska fonder till sina kunder eller har etiska riktlinjer. Metod: I vår forskningsansats har vi valt att använda oss av en induktiv ansats då den bäst beskriver hur vi har arbetet under studiens gång. I vår forskningsstrategi utgick vi från den kvalitativa strategin eftersom att våra forskningsfrågor är kvalitativt inriktade och vi betonar respondentens uppfattningar och tolkningar, samt vill även framhäva deras synpunkter kring ämnet. Slutsats: Fondbolagen bedömer företagen genom att använda sig av både positiva och negativa analyser, där etiska kriterier används tillsammans med finansiella. Vi har även observerat att de finansiella kriterierna är dominanta när det gäller fondbolagens analysering av företagen som de väljer att investera i. De utgår från dessa kriterier först, för att sedan komplettera med etiska kriterier. Forskningen gav oss en insyn om att hållbarhetsredovisningen används vid bedömningen av företagens hållbarhetsarbete, dock inte av alla fondbolagen vi talat med, men det anses vara en viktig informationskälla för en del. Tillförlitligheten och kvaliteten varierar men även anses erfarenhet vara det bästa verktyget för trovärdighetsbedömningen. Respondenterna vill inte ställa för höga krav, men ger gärna förslag på hur företagen ska agera. Vi har observerat ett aktivt ägande hos fondbolagen i form av dialoger, samt annan kommunikation mellan fondbolag och företag, allt för att driva på företagens utveckling. Slutligen har vi under forskningens gång observerat olika brister som vi omarbetar till råd för företagen som upprättar hållbarhetsredovisning, eller ska utveckla en sådan.