Programmering har från hösten 2018 blivit en del av grundskolans läroplan i Sverige och ingår nu i ämnena matematik och teknik. Det har dock tidigare saknats forskning om lågstadielärares förhållningssätt till programmering vilket är ett motiv till att denna uppsats. Tidigare forskning, som behandlas i denna uppsats, berör är istället vad elever lär sig genomprogrammering samt vilken kunskap lärare har om programmering. Syftet med den här studien är att få insikt om lågstadielärares förhållningssätt tillprogrammering inom matematik/teknik. Vi vill genom intervjuer undersöka lärares förhållningssätt till programmering och vilka utmaningar de ser med denna metod. Frågeställningarna som används för att svara på syftet är: 1) Vilka förhållningssätt finns bland lärare i årskurs 1-3 till att undervisa i programmering i matematik/teknik? 2) Hur beskriver lärare sin kunskap och kompetens när det gäller att undervisa i programmering? 3) Vilka utmaningar kan de se med programmering som undervisningsmetod? För att besvara frågeställningarna användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sexintervjuer av lågstadielärare har genomförts och intervjusvaren har noggrant transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Som hjälp vid analysen och för att få en förståelse för lärarnas förhållningsätt användes trekomponentsmodellen, som är en modell för att beskriva attityder inom socialpsykologin. Resultatet visar att lågstadielärare har ett förhållandevis positivt förhållningssätt tillprogrammering. Dock beskriver de sin kunskap och kompetens som bristfällig och att merkompetensutveckling behövs. Tidsbrist och material är utmaningar de ser för att hålla en god undervisning inom programmering. Resultatet diskuteras i relation till den tidigare forskningen samt den teoretiska utgångspunkten för uppsatsens. Vår slutsats om att det behövs mer kompetensutveckling bland lärare har starkt stöd i en nyligen publicerad rapport från skolverket.

Syftet med studien var att undersöka om konsumenters attityd till ett företag påverkas avföretagets ägare och vad utifrån trekomponentsmodellen som påverkar attityden. Det somundersöks är om konsumenter, med visst intresse för hållbarhet, ändrar attityd till ett företagnär det företaget får nya delägare vars verksamhet inte går i linje med företagets hållbara arbete.Oatly är ett företag som lägger stor vikt vid sitt hållbara arbete och används i denna studie somett exempel för att undersöka hur konsumenter reagerat när de kritiserade bolagen ChinaResources och Blackstone blev delägare i Oatly. Kritiken grundades i anklagelser om derasmedverkan till brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring. Undersökningen baseras påtio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter som vid några upprepadetillfällen handlat något från Oatly och har visst intresse för hållbarhet. Det studien kommerfram till är att konsumenters attityd till ett företag kan påverkas av de ägare företaget har.Studien visar detta genom exemplet med Oatly då sju av de tio respondenternas attityd till Oatlyförändrades till det negativa efter att framförallt Blackstone blev delägare i Oatly. Ingen avrespondenterna anser att Oatlys ägare är hållbara baserat på deras uppfattning om ägarna. Fören majoritet av respondenterna lägger det grunden för attityden till Oatly utifrån den kognitivakomponenten. En majoritet av respondenterna upplever en besvikelse kopplad till Oatly baseratpå delägarnas inträde. I enlighet med den affektiva komponenten kan emotionell upplevelsepåverka attityd och köpbenägenhet. Den konativa komponenten följer till viss del de tvåtidigare i form av att konsumtionen av Oatly påverkades till det negativa för åtta avrespondenterna. Av respondenterna är det två som helt slutat konsumera Oatlys produkter ochde som fortsätter trots en negativ generell attityd förklaras genom den konativa komponentendär faktorer kan vägra tyngre än intentionen att handla på ett visst sätt.

Syftet med studien var att undersöka lågstadielärares attityd till digitala verktyg genom att besvara följande frågeställningar:   1. Hur ser de tillfrågade lärarnas känslor ut kring digitala verktyg i undervisningen? 2. Hur upplever de tillfrågade lärarna sin kompetens gällande digitala verktyg? 3.På vilka sätt använder de tillfrågade lärarna sig av digitala verktyg i undervisningen?   Studien använde sig av semistrukturerade intervjuer där totalt sex lågstadielärare deltog och fick besvara frågor om sina känslor, kompetens och användning av digitala verktyg. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som baserades på studiens teoretiska utgångspunkt trekomponentsmodellen med de centrala begreppen affektion, kognition och beteende. Insamlandet av data analyserades därefter tematiskt för att finna likheter, skillnader och repetitioner i lärarnas svar.  Resultaten visade en variation i vilka faktorer som påverkar lärares attityder mot digitala verktyg. Både den affektiva och den kognitiva komponenten spelar in och avspeglar användandet av digitala verktyg. Faktorer som påverkar är bland annat lärarnas positiva/negativa känslor, intresse, upplevda kompetens samt tillgången av digitala verktyg. Bland annat visade resultaten att lärarna eventuellt inte har den kompetens som behövs för undervisningen och att mer fortbildning behövs.  Studiens slutsats visade att lärares attityd till digitala verktyg är en personlig sammansättning av trekomponentsmodellens tre byggstenar: affektion, kognition samt beteende.

Today, the whole society is permeated by digitization and schools are no exception. As today's society demands digital competence, it is important that teachers provide students with such knowledge from an early stage so that they can be participating citizens in the future. You can also see that there is a certain potential in using digital tools in mathematics teaching to promote learning. Despite that, teachers' use of digital tools in mathematics education varies.For that reason, the study aims to highlight how teachers' self-perceived competence and attitude towards digital tools affect the use of digital tools in mathematics teaching in grades f–3. The study used semi-structured interviews where the sample consisted of ten teachers that work in primary school f-3. The interview questions were based on the study's theoretical framework TPACK, which is linked to the teacher's self-perceived digital competence, and the three-component model, which is linked to attitude.The results of the study showed that it is the teacher’s attitude towards digital tools that affects the use of digital tools in mathematics teaching in grades f-3 the most. The results indicate that the teachers' self-perceived digital competence influences the use of digital tools to some extent, but we see that attitude is what influences to a greater degree. / Hela samhället genomsyras idag av digitaliseringen och skolan är inget undantag. Då dagens samhälle efterfrågar en digital kompetens är det viktigt att lärare förser eleverna med sådan kunskap redan från ett tidigt stadie för att de i framtiden ska kunna vara deltagande medborgare. Man kan även se att det finns en viss potential med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen för att främja lärandet. Trots det varierar lärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen. Av den anledningen syftar studien till att belysa hur lärares självupplevda kompetens och inställning till digitala verktyg påverkar användandet av digitala verktyg inom matematikundervisningen i årskurserna f–3.  Studien använde sig av semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av tio verksamma lärare inom grundskolans f-3. Intervjufrågorna utgick från studiens teoretiska ramverk TPACK som är kopplad till lärarens självupplevda digitala kompetens och trekomponentsmodellen som är kopplad till inställning. Resultatet av studien visade att det är inställningen till digitala verktyg hos lärarna som påverkar användandet av digitala verktyg i matematikundervisningen i årskurs f-3 mest. Resultatet tyder på att lärarnas självupplevda digitala kompetens påverkar användandet av digitala verktyg till viss del men vi ser att inställning är det som påverkar i högre grad.